Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Valsts prezidents ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1173
Vargögaddarna-Warschau
1174
1924 af N. östman efter trycket i "Stockholms
stads calender" 1761-77.
Vargögaddarna. Se Österbotten, sp. 195.
Vargögon. Se Gatubelysning. Suppl.
*Vargön är nu dotterbolag till Hällefors a.-b.
Varholmarna, Stora och Lilla, två små
öar i Kattegatt inom Torslanda socken, Göteborgs
och Bohus län, i farleden Göteborg-Marstrand.
Den förra har på västra sidan, på 57° 41’ 47/;
n. br. och 11° 42’ b" o. Igd fr. Gr., en 1884 upp-
förd, 1914 ändrad blixtfyr, 15,i m. of ver medel-
vatten; den senare har på 57° 427 19;/ n. br. och
11° 42’ 21" ö. Igd fr. Gr. två fyrar, den ena en
22 m. hög klippîyr, den andra en 29 m. hög blixt-
fyr, på 131 m. afstånd från hvarandra, båda upp-
förda 1889 och ändrade 1913. Alla tre fyrarna ha
linser af 6:e ordn. och agaljus. E. A-t.
Var hälsad, sköna morgonstund, begynnelse-
versen till psalmen 55 i svenska psalmboken, ny dik-
tad af J. 0. Wallin och oförgätlig genom sin upp-
höjda ingifvelse och rena kristologiska anda samt
storslaget formade koralmelodi (kallad "koraler-
nas drottning"), som komponerats af Philipp Ni-
colai (se denne) till hans psalm Wie schön leuchtet
der morgenstern, hvilken i olikhet med Wallins
besjunger själens brudförhållande till brudgum-
men Jesus och i öfv. ingått i alla tidigare svenska
psalmböcker. ("Koralernas konung" är Ph. Ni-
colais melodi till hans tedeumpsalm Wachet auf!
ruft uns die stimme, urbilden till vår psalm 3, Höga
majestät, vi alle af Hedborn.) - En årskalender
med titeln Var hälsad, sköna morgonstund! (1913
ff.) innehåller jultankar af präster i Lunds
stift. ’ E. F-t.
Variationsstatistik. Se Ärftlighet, sp. 1252.
Variolatiön. Se Vaccination, sp. 205.
*Varíscit. Mineralets formel skrifves enklare
A1P04 + 2H20. K.A.V-g.
Va’rjakka, såg invid staden Uleåborg, Finland,
tillhör A.-b. Uleå (se d. o. Suppl.). O. B-n.
*Varkaus. - 2. Fabriksanläggningarna ha un-
der senaste tid betydligt utvidgats; bl. a. har en
fanerfabrik inrättats. Produktion: 24,000 stds
sågvirke, 40,000 ton trämassa, 28,000 ton sul-
fitcellulosa, 58,000 ton papper, 12,000 kbm.
faner. O. B-n.
Warlomont [varlåmå7], M. Se Belgiska
litteraturen. Suppl., sp. 519.
Warmbad [-båt], badort. Se Yillach.
’Warming, J. E., dog 2 april 1924 i Köpen-
hamn. Han erhöll 1921 sv. Yet. akadis större me-
dalj i guld öfver Linné. - 2. Jens Chri-
stian Jespersen W., den föregåendes son,
nationalekonom, f. 9 dec. 1873 i Köpenhamn,
j uris kandidat 1897, var högskollärare i Amerika
1897-1901 och blef politisk kandidat 1901. Han
var docent vid Landbohöjskolen 1901-06, kon-
torschef i Statistiska departementet 1904-19 och
docent vid universitetet 1906-19. Sedan 1919
är han professor. W. har skrifvit bl. a. Haandbog
i Danmarks statistik (1913). W. deltar i den offent-
liga diskussionen från kristlig-social ståndpunkt.
1917-21 var han medlem af Köpenhamns stadsfull-
mäktige. C. Lmn. 2. P- E-t.
Varming, Kristoffer Nyrop, dansk arki-
tekt, f. 14 febr. 1865 vid Händers, gick på konst-
akademien 1885-92, vann dess lilla guldmedalj
1895, blef kungl. byggnadsinspektör 1923 och led.
af akademirådet 1925. Han var ordf. för akade-
miens arkitektförening 1913-17. V. tillhör liksom
morbrodern Martin Nyrop Holmska skolan. Vikti-
gast af hans byggnader äro Landbohöjskolens se-
rumlaboratorium, hospitalet vid Nykjöbing (Själ-
land) och Landsretsbyggnaden i Viborg. P- E-t.
*Varnhems kloster (sp. 705). Den restaurerade
klosterkyrkan invigdes Kristi himmelsfärdsdag 10
maj 1923 i närvaro af konungen och andra
medlemmar af den k. familjen. Vid restaureringen
har bl. a. Birger Jarls graf återfunnits omedelbart
invid platsen för lekbrödraaltaret i kyrkans skepp.
Den till grafven hörande skulpterade täckstenen
finns bevarad i kyrkan. Såväl grafmonumentet som
lekbrödraaltaret ha kunnat återställas. Största
delen af klostrets hufvudbyggnader har nu (1926)
blifvit uppgräfd och konserverad under ledning af S.
Curman och A. Forssén. Jfr under art. Curman
2. Suppl., anförd litteratur.
*VarnÌtsa tillhör nu Rumänien.
Varnumsviken. Se Vänern, sp. 94.
Warodell, Lars Johan, donator, handlande,
f. 23 okt. 1796, d. 22 okt. 1863 i Stockholm, till-
hörde 1845-63 Borgerskapets femtio äldste, däraf
1861-63 dess Bemedlingskommission. Till denna
testamenterade han det s. k. Bergstrahlska huset
(hela kvarteret Atomena, mellan Riddarhustorget,
Stora Nygatan, Stora Gråmunkegränd och Munk-
bron) i Stockholm, hvilkêt 1908 försåldes till
Stockholms stad för 1,437,500 kr., hvilken summa
förvaltas af Bemedlingskommissionen såsom en sär-
skild fond (L. J. Warodells testamente), aîsedd dels
för fattiga borgare i Stockholm samt deras efter-
lefvande änkor och barn, dels tills vidare för lif-
räntor åt släktingar till W., dels slutligen till en
fond för uppförande af arbetar- och fattigbostäder
i Stockholm. Sistnämnda fond uppgick 31 dec.
1925 till 467,530 kr. E. A-t.
Varona y Pera [-råna i-], Enrique José,
kubansk vetenskapsman, skald och statsman, f. 1849
i Camagüey, var en period deputerad för Cuba i
spanska cortes och 1912 vice president i republi-
ken Cuba. På många områden har V. haft stort
inflytande. Af hans många arbeten må anföras
Ödas anacreónticas (1868), Poesías (1878), Paisajes
cubanas (1879), La metafisica en la universìdad
de la Halana (1880), Estudios literarios y filoso-
ficos (1883), Los cubanos en Cuba (1891), Cuba
contra Espana (1895; öfv. till eng., fr. och
it.), Las reformas de la ensenanza superior
(1904). Ad.H-n.
Varpan, en omkr. 8 kvkm. stor sjö, 115 m. ö. h.,
i Falu landsförsamling, Dalarna, afrinner öfver
Faluån till sjön Runn och Dalälfven. O. Sjn.
Varpen, en 8 kvkm. stor sjö, 50 m. ö. h., i Boll-
näs socken, Hälsingland, genomflytes af Ljus-
nan. O. Sjn.
Varpväktare. Se V af ning, sp. 44.
*Warschau. 1. Huívudstaden W. hade 936,713
inv. 1921. Arealen har genom stora
inkorporeringar vuxit till 121 kvkm. En konsthistorisk
monografi om W. är A. Lauterbach, "W." (1924; bd
66 i serien "Berühmte kunststätten").
Under 1890-talet fullständigades W:s
befästningar genom anläggning af en yttre fortgördel,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
