Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskaps- och vitterhetssamhället ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1223
Wiberg-Widah
1224
vårdens tjänst har han verkställt i egenskap af
föreståndare för den vid Statens skogsförsöksanstalt
inrättade af d. för föryngringsförsök i Norrland.
W:s undersökningar där ha bidragit till att skapa
klarhet i många för det nordsvenska skogsbruket
mycket viktiga problem. Han har publicerat ett be-
tydande antal värdefulla uppsatser på det skogs-
vetenskapliga området. Flertalet af dessa berör för-
yngrings- och fröproveniensfrågor. S-r.
.Wiberg, Anders. Se "A. W:s lif och verk-
samhet" (2:a uppl. 1916).
*Viborg (sp. 204) hade 14,244 inv. 1921. P. E-t.
*Viborg (sp. 206). 1. Sedan en del af
förstäderna införlifvats med staden samt en annan del af
socknen öfverförts till Vahviala nybildade socken,
omfattar socknen 638 kvkm. med 29,823 inv.
(1924). – 2. De utanför staden belägna
förstäderna skola successivt i 3 afsnitt förenas med
staden; sedan den första öfverföringen (1 jan.
1924) egt rum, är stadens areal 10,3 kvkm. och
dess invånarantal 46,961 (1924). V. är nu
biskopssäte (se Viborgs stift. Suppl.).
Runda tornet, uppf. 1547–50 som skydd för den i
stadsmuren befintliga "Karjaporten", har på initiativ
af V:s tekniska klubb restaurerats och däri inrymts
en sevärd restaurationslokal, inredd i ålderdomlig
stil. V:s gamla domkyrka (invigd 1494), som af
ryska militären länge användes till
spannmålsmagasin, har 1918 ånyo tagits i bruk såsom
garnisonskyrka. Från V. har järnväg byggts till Björkö med
bibana till uthamnen i Trångsund, där omfattande
hamnbyggnadsarbeten vidtagits. Litt.: L.
Grandell och H. Nurmio, "V:s erövring" (1919). –
Under Världskriget hade V:s befästningar
förstärkts, och när ryska revolutionen 1917 utbröt,
voro försvarsverken grupperade i en sjöfront, som
äfven försvarade inloppet till Saima kanal, och en
landfront. Den förra bestod af en inre, äldre linje;
en mellanlinje vid Trångsund med batterivärn och
verk å Suonionsaari, Ravanniemi, Ravansaari,
Uuraansaari, Mustasaari, Hannukkala och Niemelä samt
med från lätta intill 28 cm. kanoners bestyckning;
och en yttre linje med verk å Tuppuransaari och
Teikarsaari. Den senare utgjordes likaledes af en
på 1870-talet anlagd inre linje; en mellanlinje med
1914–15 uppförda skyttevärn och enstaka
artilleriställningar; och en yttre under Världskrigets
senare skede byggd linje. Numera är landfronten
nedlagd, men af sjöfronten torde kvarstå åtminstone
en del af mellanlinjen och befästningarna å
Tuppuransaari. Därtill komma emellertid äfven
starka befästningar på ömse sidor om Björkösund (fi.
Koiviston salmi); men de längre i s. af ryssarna
anlagda betydande kustbatterierna vid Ino ha nu
sprängts, och deras grofva bestyckning, 30,5 cm.
pjäser, är afsedd att föras till Helsingfors’ yttre
sjöbefästningar. O. B-n. L. W:son M.
*Viborg amt hade 132,516 inv. 1921. P. E-t.
Viborgs domsaga, i Finland, inrättades 1924,
lyder under Viborgs hofrätt och omfattar Viborgs,
Nuijamaa, Vahviala, Mohla, Heinjoki och Säkkijärvi
socknar. 3,198 kvkm. 74,644 inv. (1924). O. B-n.
*Viborg stift, i Danmark, hade 182,223 inv.
1921. P. E-t.
Viborgs stift, i Finland. 1925 flyttades
biskopssätet i Nyslotts stift (se d. o., äfven i Suppl.) till
Viborg, efter hvilken ort stiftet benämnes. O. B-n.
Vibrio Metschnikovi. Se Bakteriologi.
Suppl., sp. 429.
*Vibyggerä tillhör nu Ådalens kontrakt, Härnö-
sands stift. 2,036 inv. (1926).
Wica L, pseudonym. Se Vilhelm, sp. 457.
Vicärii 110’mine, lat. Se V. N.
*Vicekonung. Vicekonungsämbetet på Irland af-
skaffades 1922; dess siste innehafvare var lord Fitz-
alan (se H o w a r d 13. Suppl.).
*Wichmann, V. K. Emil, var lektor vid Ny-
karleby folkskollärarseminarium 1883-1916 samt
dess direktor 1912-16. Han var 1919-23 t. f.
arkivarie vid sjöfartsstyrelsen. 1908-09 var han
medlem af landtdagen.
Wickbom, Johan Anders Olof, seminarie-
lärare, f. 24 nov. 1851 i Hjo landsförsamling, af-
lade 1874-75 teol. examina i Uppsala samt var
1879-94 adjunkt och 1894-1916 rektor vid se-
minariet i Kalmar. 1889-95 var han därjämte
föreståndare för Fröbergska uppfostringsanstalten
där och 1892-1904 folkskolinspektör. W. var
led. af tvångsuppfostringskommittén 1896-99 och
seminariekommittén 1906-07. Han har skrifvit
bl. a. Minnesteckningar öfver prästmän i Kalmar
stift aflidna 1909-15 (1916), Det ordinarie prä-
sterskapet vid Kalmar domkyrka 1682-19Î8
(1918) och Kalmar stifts bibelsällskap 1818-4 no-
vember 1918 (1919).
’Wickman, K. G. T., dog 5 maj 1921 i Stock-
holm.
Wickman, Otto Ivar, nervläkare, medicinsk
författare, f. 10 juli 1872 i Lund, d. 1914, med. li-
centiat 1901 och d:r 1906 vid Karolinska insti-
tutet, blef 1907 docent i neurologi där och di-
striktsläkare i Östermalms östra distrikt i Stock-
holm. Han utöfvade förtjänstfullt författarskap,
särskildt inom neurologien. C. S-g.
’Wicksell, J. G.
K n u t, dog 3 maj 1926
i Mörby tjänstemanna-
samhälle. Sedan 1922
var han led. af Hum.
vet. samf. i Lund. -
Hans hustru, Anna
B u g g e-W., har va-
rit suppleant i svenska
delegationen till Natio-
nernas förbunds försam-
ling äfven 1921-26.
’Wicksteed, P h. H.,
upphörde med sin íöre-
läsarverksamhet 1918.
Victoire [vikt?är],
La (fr.; "segern"),
namn sedan jan. 1916 på en af G. Hervé (se d. o.
Suppl.) i Paris utgifven daglig tidning, som förut
hette "Guerre sociale" (se d. o. Suppl.) och från
antimilitarism vid Världskrigets utbrott 1914 slog
om till nationalistisk patriotism. Efter krigets slut
har den bibehållit samma grundton och anses ha
tidtals varit språkrör för A. Millerand. V. S-g.
"Victoria (sp. 248). 1. Victoria i Brittiska Co-
lumbia hade 38,727 inv. 1921. V. har blifTit en al
brittiska väldets största hamnar.
Victoria. Se Adels t e a ar, sp. 1157,
Widah. Se Whydah.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
