Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Widmark ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
f. 23 nov. 1871 i Uppsala, med. licentiat vid
Karolinska institutet 1908, är sedan 1895 praktiserande
tandläkare i Stockholm. Han har som föregångsman för
den operativa behandlingsmetoden af den s. k.
alveolarpyorrén (en käksjukdom, som medför tandens
lossnande) fått Sv. tandläkaresällskapets Millerpris (1919).
W. var 1917–19 ordf. i Sv. tandläkaresällskapet,
är sedan 1919 censor i tandläkarexamen och har ofta
framträdt som odontologisk förf.
K. A. V–g. 3. O. Nbg.
Widmark, Erik Matteo Prochet, professor.
Se under Widmark 5 (sp. 277).
Widmer, Leonhard, schweizisk författare.
Se Schweiziska litteraturen. Suppl.
*Vidnes, J. L. K., blef 1919 chef för
pressafdelningen i Utenriksdepartementet.
Widstrand, Otto Vilhelm. Se Wahlström och Widstrand.
*Vidtsköfle, nu officiellt Vittskövle. 1. V.
hade 1,011 inv. 1926. Patronatsrätten i V. och
Degeberga pastorat upphörde fr. o. m. 1922.
Vidunas, Vilius. Se Litauiska språket
och litteraturen. Suppl., sp. 249.
*Wiechert, J. E., är numera ord. professor i
geofysik i Göttingen.
*Wied, furstesläkt. Om Vilhelm af W., furste af
Albanien, se Albanien, Suppl. När han i sept.
1914 lämnade Albanien, gjorde han förbehåll för
sina fursterättigheter, för hvilka han emellertid
numera ej torde ha någon anhängare där. Hans
broder prins Viktor af W. har tagit afsked från
legationsrådsposten.
*Wiedemann. 1. Gustav Heinrich W.
Hans hustru Clara L. W. dog 26 mars 1914. –
3. Alfred W. blef ord. professor i Bonn 1920.
*Wiedersheim, Robert E. E., dog 12 juni
1923 i Schachen-Lindau (vid Bodensjön).
Wiedfeldt [vid-], Otto, tysk industriman och
diplomat, f. 16 aug. 1871 i Thüritz, Thüringen,
d. 5 juli 1926 i Essen, inträdde 1897 i styrelsen
för en sachsisk jordbruksbank, innehade 1902–08
kommunalstatistiska befattningar i Essen och
Dresden, väckte uppmärksamhet genom framgångsrik
förlikningsmannaverksamhet i arbetstvister vid
Kruppverken och var 1908–10 föredragande råd i
riksinrikesministeriets arbetsdepartement. Han var
därefter 1910–13 ministerialdirektor i japanska
järnvägsministeriet, anställdes 1914 åter i tyska
riksinrikesministeriet och inlade under Världskriget
stora förtjänster om lifsmedelsransoneringen.
1918 var han ledare för den tyska delegationen till
Ukraina, som skulle ordna lifsmedelsimport
därifrån till Tyskland. Efter revolutionen s. å. blef
W. en af direktörerna i firman Krupp och deltog
som expert i förhandlingarna med ententemakterna
i Spä 1920. Han bleí 1922 tysk ambassadör i
Washington, men återvände redan sommaren 1923
till hemlandet för att efterträda den af
fransmännen under Ruhrockupationen fängslade Krupp von
Bohlen som Kruppverkens verkställande direktör.
Som sådan reorganiserade han dessa verks freds-
produktion, koncentrerande denna på inbringande
industrigrenar och reducerande antalet arbetare.
W. tillhörde tyska folkpartiet, men tog ej någon
mera framträdande del i partipolitiken. V. S-g.
Wiegand [vïgant], Theodor, tysk arkeolog,
f. 30 okt. 1864 vid Bendorf, Rhenprovinsen, var
1894 och 1895 stipendiat vid tyska arkeologiska
institutet, ledde 1896 utgräfningarna i Priene och
blef 1897 direktör vid de kungl. museerna i Berlin
med säte i Konstantinopel. W. har i denna egen-
skap förestått de stora tyska utgräfningarna i
Mindre Asien, t. ex. i Miletos, Didyma och på
ön Samos. Under Världskriget uppehöll han sig i
Damaskus som generalinspektör för fornlämningarna
i Syrien, Palestina och Väst-Arabien. Bland hans
skrifter märkas Priene (1894) och Milet. Ergeb-
nisse der ausgrabungen und untersuchungen (1899).
Till W:s 60-årsdag utgafs en festskrift, "Stepha-
nos". W. höll 1925 föredrag i Stockholm.
T. J. A.
Wieger [vig-], Leon, sinolog, f. 9 juli 1856 i
Strassburg, jesuitmissionär i Kina sedan 1887, har
författat en stor serie goda sinologiska handböcker,
bl. a. Textes historiques, Êtude des caractères,
Folklore chinois möderne, Bouddhisme chinois,
Taoïsme (2 bd, 1911-13), Histoire des croyances
feligieuses en Chine (1922) och La Chine à tra-
vers les âges.
B. Kgn.
*Vieille-Montagne. Vid Åmmeberg sysselsättas
nu omkr. 350 arb. Skolorna ha öfvertagits af Ham-
mars kommun. De färdiga produkterna exporteras
till Antwerpen och Bordeaux.
*Wielemans, A. von, dog 7 okt. 1911 i Dornbach.
Viemose [-måse], 9 km. n. v. om Odense. 1859
och 1865 och senare ha där gjorts stora fynd af
vapen från folkvandringstiden (omkr. år 400). P. E-t.
*Wien är enligt lagen 29 dec. 1921 ett
själfständigt "land" i republiken Österrike. Arealen är nu
276 kvkm. med 1,866,147 inv., 6,713 på l kvkm.
(1923). Stadsfullmäktige (gemeinderäte) bilda nu
W:s "landtag", borgmästaren är "landeshauptmann"
och stadssenaten "landsregering". Till
österrikiska förbundsrådet sänder W. 12 medl.
Bland nybyggnader märkas den 846 m. långa, 24
m. breda Floridsdorfer-brücke of ver Donau (färdig
1923), en radiostation, i hufvudtelegrafkontoret,
samt flera skolor och vetenskapliga institutioner: fria
ukrainska universitetet, med 2 fakulteter (stift.
1921), Hochschule fur welthandel (1919, förutva-
rande exportakademien), statsakademien för musik
och skådespelarkonst (förutvarande konservatoriet),
ett forskningsinstitut för textilindustri (1919) m. m.
(Sp. 313) För att ge uttryck åt Österrikes tacksamhet
för den från Sverige erhållna hjälpen under
nödåren 1918 och närmast följande år inbjöd den
för ändamålet bildade organisationen Schwedendank
(som stod under beskydd af republikens president
M. Hainisch) 1926 omkr. 400 svenska s. k. krigsbarns
föräldrar samt representanter för Svenska Röda
korset, svenska föreningen "Rädda barnen" och
för andra korporationer och enskilda personer, som
lämnat materiellt eller ekonomiskt understöd särskildt
åt de nödlidande i W., att gästa W. Resan,
som företogs under Svenska Röda korsets auspicier
och i hvilken 370 pers. deltogo, egde run 18–29
juni 1926 öfver Linz med uppehåll i W. 20–25.
Varm hyllning egnades svenskarna, hvar de drogo fram i
Österrike, men särskildt i W., där bl. a. en stor officiell
"Dankgebung" egde rum på Heldenplátz midsommardagen.
E. A–t. H. J–dt.
*Wien. 1. Wilhelm K. W. O. F. F. W.
är nu professor i experimentalfysik i München.
Wienerbröd [vin-], en sorts omtyckt kaffebröd,
hvars deg af hvetemjöl, mjölk, socker, jäst och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
