Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vila y Goiri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tullsatserna på vin ha från 1918 till 1926 icke
undergått förändring. Th. S.
*Winberg, Hugo L. O., dog 31 jan. 1926 i Lund.
Vinberg, Karl (Carl), tidningsman, kommu-
nistisk politiker, f. 6 juli 1867 i Karlstad, var 1891
-1906 lokomotivputsare och 1906-09 sekreterare
i Sv. järnvägsmannaförbundet samt blef 1909
redaktör för "Signalen", förbundets veckotidning.
V. var 1911-14 (första riksdagen) riksdagsman i
Andra kammaren för Stockholms stads tredje krets,
vald af socialdemokraterna, föll igenom vid
vårvalen 1914, men återvaldes på hösten och tillhörde
därpå Andra kammaren 1915-17. Med den
vänstersocialistiska oppositionen bröt han sig 1917 ut
ur partiet. Från urtima riksdagen 1919 tillhör han
Första kammaren (för Norrbottens län). V. slöt
sig 1921 till kommunisterna och vid splittringen
1924 inom Sveriges kommunistiska parti till den
Moskvatrogna riktningen. Han är kommunismens
ende representant i Första kammaren. R. L-dm.
Vinberg, Salomon Wolf, ingenjör, f. 3 jan.
1877 i Hallsberg, utexaminerades från Tekniska
högskolan 1901, tjänstgjorde vid Stockholms
hamnbyggnader 1902-08 och var 1909–16
konstruktionschef vid Trollhätte hamns ombyggnad samt
byråingenjör vid Vattenfallsstyrelsen i Stockholm.
V. var 1916-22 öfveringenjör i kanalkommissio-
nen och är sedan 1922 hamndirektör i Stockholm.
Han var led. af Stockholms stadsfullmäktige 1917
-22 och af stadskollegiet 1920–22 samt har haft
en mängd olika kommunala förtroendeuppdrag.
Sålunda var han bl. a. bangårdsdelegerad 1919–20,
v. ordf. i trafikkomm. 1919–23 samt ordf. i
Hammarbyledskomm. 1921–23 Sedan 1917 är
han led. af Lidingöbrostyrelsen. V. har författat
utredningar om kanal mellan Vänern och Katte-
gatt och rör. en Sveakanal (tills, med major Inge-
mar Peterson), kanalkommissionens samtliga utred-
ningar om olika kanalleder m. m., betänkanden
rör. Stockholms frihamn, Hammarbyleden m. m.
Han har dessutom skrifvit art. i facktidskrifter
och medarbetat i Nordisk familjebok. Fmn.
*Vinbär, bot., namn på arter af släktet Ribes;
svarta vinbär, R. nigrum, röda vinbär,
R. rubrum, och guldvinbär, R. aureum.
*Vincent. - 2. Sir Edgar V., baron
D’Abernon, upphöjdes 1926 till viscount D’Abernon.
Som ambassadör i Berlin var han synnerligen infly-
telserik och hade betydande andel i förarbetena för
tillkomsten af Dawesplanen 1924 (se
Skadeståndsfrågan. Suppl., sp. 336-337) och än
mer af Locarnofördragen 1925 (se Tyskland.
Suppl., sp. 1054). Han arbetade äfven ifrigt för
Tysklands inträde i Nationernas förbund och tillkän-
nagaf 1926 sin afsikt att draga sig tillbaka på hö-
sten s. å., när Tyskland intagits i förbundet och så-
lunda de normala relationer mellan Tyskland och
of riga stormakter inträdt, på hvilkas återställande
han under sin ambassadörstid inriktat sitt arbete.
V. S-g.
*Vind. Om utnyttjande af vindens kraftverkan l.
tryck för praktiska ändamål se Issegling,
Kvarn, Segel, Segelfartyg, Vindelektricitetsverk,
Vindhjul och, i Suppl., Rotorfartyg.
Vindbräda, dets. som vindskida (se d. o.).
Vindeln, municipalsamhälle jämlikt k. br. 12
dec. 1924 i Degerfors socken, Västerbottens län, 66
km. n. v. om Umeå, vid statsbanelinjen
Bräcke–Boden. 243 har. 705 inv. (1926). Alla
stadsstadgorna tillämpas. I V. finnas läkare,
provinsialläkare, distriktsveterinär, apotek, afd.-kontor af A.-b.
Sv. handelsbanken och Sundsvalls ensk. bank,
hotell, flera handlande och handtverkare, kvarn samt
såg och elektricitetsverk. I närheten ligger
egendomen V. med Degerfors folkhögskola, landtmanna-
skola och landthushållsskola.
E. A-t.
*Windisch-Graetz, österrikisk furstlig släkt. -
3. L u d w i g, prins W., ungersk politiker, f. 20’
okt. 1882 i Krakau, kusin till furst Alfred von
Windisch-Graetz (se d. o. 2), var först artilleri-,,
sedan kavalleriofficer, gjorde sig som parlaments-
ledamot bemärkt genom oppositionella tal i unger-
ska delegationen mot Berchtolds utrikespolitik, åter-
inträdde vid Världskrigets utbrott 1914 i militär-
tjänst samt var jan.-okt. 1918 lifsmedelsminister
i Wekerles ministär. Efter revolutionen s. å. vista-
des han i Schweiz och utgaf 1920 memoarboken
Vom roten zum schwarzen prinzen. Efter sin åter-
komst till hemlandet blef han svårt kompromette-
rad som ledare af ett fantastiskt försök att genom
massförfalskning af franska sedlar främja ungerska
irredentasträfvanden ("francs-affären") och döm-
des 1926 till 4 års straffarbete (se Ungern.
Suppl., sp. 1105).
*Vindragare. Vindragarlagets i
Stockholm fastighet, det s. k. Vindragarhärbärget, Stora
Hopargränd 6, inköptes 1923 af Samfundet Sankt
Erik. Laget är numera hyresgäst i sitt gamla hus.
*Vindrufsvecklaren. Se Grapholitha botrana. Suppl.
Vindvåg. Se Våg, sp. 1261.
*Vindö. 1. V. är sedan 1926 öfverflyttadt från
Värmdö till Djurö socken.
Vingasand, fjärd i Bohuslän, bildande yttre
delen af inloppet till Göteborg, skiljer "norra
skärgården" med Björkö, Öckerö och Hönö från "södra
skärgården" med Brännö, Styrsö och Vrångö.
O. Sjn.
*Wingate, sir F. K., baronet of Dunbar and Port-
Sudan sedan 1920, blef general 1913. Han afgick
som brittisk high commissioner i Egypten 1919 och
från aktiv tjänst 1922. II. J-dt.
*Winge, A. H., dog 10 nov. 1923 i Köpenhamn.
Han var led. af sv. Vet. akad. (1923). P. E-t..
Vingflygare. Se Flygmaskin. Suppl.
Vinggranat, artill., en till vissa granatkastare an-
vänd projektil, kännetecknad däraf, att bakre delen
är försedd med ett antal bakåtriktade skrufformade
vingar, hvilka vid projektilens gång genom luften
ger densamma dess rotation (se Räffla). Ving-
granaten införes icke i loppet, utan anbringas ome-
delbart framför pjäsens mynning. Antingen är gra-
naten baktill försedd med ett till loppet passande-
skaft, hvilket instucket i loppet upptar gastrycket
och meddelar projektilen dess utgångshastighet,,
eller ock har den å bakre ytan en cylindrisk ur-
borrning, förmedelst hvilken den trades utanpå eld-
rörets f ramdel. Vid användning af vinggranater kan1
eldröret vara slätborradt, hvarjämte granatens kali-
ber kan göras väsentligt större än eldrörets. Detta"
senare medför fördelen, att grofva och kraftiga gra-
nater kunna användas till relativt finkalibriga och
lätta pjäser. Jfr Granatkastare. Suppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
