Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aakirkeby - Aakjær, Jeppe - Aalbækbukten - Aalberg, Ida Emilia - Aalborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aakjær—Aalborg
8
med rika reliefbilder och på gutniska avfattad
runinskrift. Funten (se vidstående bild) är
utförd av den gottländske stenmästaren Sigraf
(se denne) vid slutet av 1100-talet.
Aakirkeby-funten.
Aakjær [å’kjär], Jeppe, dansk förf. (f.
1866). Son till en fattig småbrukare i Aakjær
vid Skive i Jylland, måste han tidigt göra
nytta som vallpojke men fick hjälp till
att bli elev på
seminarium och
folkhögskolor. Emellanåt
var han
kringresande agitator och blev
som sådan vid 20
års ålder satt i
häkte under
provisorie-striderna. Efter att
ett par år ha varit
skollärare blev han
1895 student och
året därpå fil. kand.
Var anställd i
»Politiken» samt 1899
—1903 [-korrespon-] {+korrespon-+}
dent till den socialdemokratiska
landsortspressen. Sedan 1907 bor han på egen gård,
Jenle, vid Jebjerg på Jylland. Som förf,
började A. 1899 med hembygdsskildringar, bl. a.
»Bondens sön», »Vadmelsfolk», »Fjandboer».
Senare utgav han större romaner: »Vredens
börn» (1904), en lidelsefull anklagelse mot
hemmansägarklassens utnyttjande av sina
tjänare, »Arbejdets glæde» (1914), »Jens
Langkniv» (från svenskkrigens tid, 1915;
övers till sv. 1918), »Hvor der er gjærende
kræfter» (1916). Samtidigt har A. utgivit
flera diktsamlingar. Mest betydande äro: »Fri
felt», »Rugens sange», »Muld og malm»,
»Vejr og vind og folkesind», »Hjærtegræs og
ærenpris» (1921). Självbiografisk är
därjämte »Mit regnebræt» (1919). Han har
dessutom sysslat med kulturhistoriska
hembygds-studier samt utgivit en antologi av äldre och
yngre dialektdiktning och den rikhaltiga och
märkliga materialsamlingen »St. St. Blichers
livstragedie» (3 bd, 1903—06).
A:s författarskap utmärkes av en djup
förtrogenhet med hembygdens natur och folk
och en social harm och medkänsla, som i
romanernas karaktärsteckningar
understundom gå till överdrift. Som lyriker står han
mycket högt både genom sina
naturskildringar och sina djupt mänskliga bilder av
jylländska folktyper, som han icke sällan återger på
deras eget språk. Han har lärt av Blicher,
Burns och Björnson men har sin egen
lyriska ton: en smältande stämningsfullhet,
detaljrikedom och ett både kraftigt och mjukt
språk. Se K. K. Nicolaisen, »J. A.» (1913).
Ths.
Aalbækbukten [ä’lbäk-], vik av Kattegatt
på Jyllands ö. kust, mellan Skagen och
Frederiksbavn. God ankarplats.
Aalberg [ä’l-], Ida Emilia, finl.
skådespelerska (1858—1915). Intog inom sitt lands
dramatiska konst den förnämsta rangplatsen
och bidrog genom sin verksamhet vid Finska
teatern (anställd där
1874, sedan talrika
gästspel) och som
ledare av egen trupp
väsentligt till den
finska
skådespelarkonstens höjande.
Hon företog
dessutom talrika
gästspel eller turnéer i
de övriga nordiska
länderna samt i
Ungern, Tyskland
(med J. Kainz) och
Ryssland. I Sverige
har hon uppträtt
1885, 1894 och 1904. Bland roller: Julia,
Regina von Emmeritz, Kirsti Fleming i
»Daniel Hjort», titelrollerna i »Sylvi»,
»Adri-enne Lecouvreur», »Kameliadamen»,
Schil-lers »Maria Stuart» och »Hedda Gabler».
Hon blev 1887 g. m. jur. kand. L. Kivekäs
(d. 1893) och 1894 omgift med baron A.
Uex-kull-Güldenband i Petersburg.
Aalborg [å’l ], stad i n. Jylland på
Limfjordens södra strand. 41,613 inv. (1921).
Säte för stiftsamtman och biskop. A. är
förbundet med den n. om fjorden liggande staden
Nörresundby genom två broar, av vilka den
ena, Kristian IX :s bro, är en 579 m lång
järnvägsbro, Danmarks största. Staden är
omgiven av kullar och har en ålderdomlig
prägel med många smala gränder och gamla
korsvirkeshus. Från 1600-talet äro Gavelhuset
och Jens Bangs stenhus, den ståtligaste
borgerliga privatbyggnad från äldre tider, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
