Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Abisko - Abiskojokk - Abisko naturvetenskapliga station
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
Abiskojokk—Abisko naturvetenskapliga station
56
Abiskojokks kanjon.
ger A. dess
särskilda karaktär
är läget vid
Tor-neträsk, som vid
Abiskojokks
utflöde har sin
största bredd
(omkr. 9 km)
och djupaste
vattenbassäng (intill 164 m). Mot
s. och ö. stiger
Abiskodalens
björkbevuxna
slättland upp
mot de
omgivande mäktiga
högfjällen, de s.
k.
»Abiskoalper-na», där blicken
särskilt
fängslas av »Lappor-
ten»,- den portliknande, regelbundet formade
sänkan eller passet mellan Tjuonjat jåkko
(1582 m) och Nissontjårro (omkr. 1,800 m), det
sistnämnda Abiskoalpernas högsta fjäll. A. är
bekant för sin utomordentliga rikedom på
fjällväxter. Från A. utgår även högfjällsleden
till Kvikkjokk över Kebnekaise och
Salto-luokta. Litt.: O. Sjögren, »Abisko med
omgivningar» (3:e uppl. 1921). H. N. P.
Abiskojokk, se Abisko. Även hållplats
vid Luleå—Ofotenbanan.
Abisko naturvetenskapliga station är en
institution för Torneträskområdets
naturvetenskapliga utforskande, belägen vid Torneträsks
s. strand, 386 m ö. h., på 68° 21’ n. br., 18°
49’ ö. Igd fr. Gr. Dess verksamhet utgör en
fortsättning, från och med dec. 1912, av
Vassijaure naturvetenskapliga station, sedan
denna nedbrunnit. Sin uppgift söker den fylla
genom att kostnadsfritt upplåta arbetsplats
och bostad åt naturforskare, vare sig för
självständiga arbeten eller för genomförandet
av vissa av kommittén för stationen
fastställda program av större räckvidd. Bland
dessa senare märkas utförandet av ständigt
fortgående geofysiska iakttagelser av
meteorologisk, hydrografisk och seismologisk
art samt systematiska iakttagelser över
växternas utveckling under olika livsvillkor.
De fortlöpande meteorologiska
iakttagelserna (sedan juli 1905) utföras i den
omfattning, som tillkommer ett meteorologiskt
observatorium (se d. o.). De för denna
rangplats erforderliga specialarbetena, av vilka
ett flertal varit banbrytande för svensk
forskning, representeras bl. a. av
temperaturmätningar på Vassitjåkko (1,372 m ö. h., 1906—
1912), undersökningar med drakar (1906—07)
och ballonger (1908, 1913—15 samt sedan
1919) av atmosfärens tillstånd, studier av
rimfrostbildning på och avdunstning från
snötäcket, av luftelektriciteten (1909—10 o.
1918), solens (sedan 1913), snöns (1917) och
atmosfärens
(sedan 1920)
strålning samt
slutligen sjöars
temperatur (1905—
12 och sedan
1919). De
hydrografiska arbetena inskränka sig
till mätning av
ett par älvars
vattenstånd och
temperatur
(1905—07) samt
undersökning av
Torneträsks
sei-cher (se d. o.).
För de
seismo-logiska studierna installerades
en Wiecherts
seismograf
(1906) samt tre elektromagnetiskt
registrerande, högkänsliga seismometrar av furst
Ga-litzins typ (1919 och 1922), de enda i sitt slag
i Skandinavien; föremål för studium ha
särskilt de mikroseismiska rörelserna varit (se
J ordbävning). Genom sitt läge i
förhållande till andra observatorier och till de
förnämsta jordbävningshärdarna kommer
stationen att med åren få en mer och mer betydande
uppgift vid utforskandet av
jordbävningsvågornas fortplantning och därigenom jordens
inre. För detta ändamål har stationen försetts
med trådlös telegraf, varigenom världstiden
alltid är noga känd.
De biologiska arbetena vid stationen
avsågo tidigare i främsta rummet
undersökningen av Torneträskområdets flora och fauna.
Sedan 1917 upptogs emellertid ett mera
planmässigt utforskande även av fjällvegetationens
växtsamhällen och ekologi (se d. o.), i vilket
ett stort antal svenska botanister deltagit.
På fjället Nuolja upprättades en permanent
profil från foten till toppen, utmed vilken
regelbundna serieobservationer företogos år
efter år över dels växtsamhällenas
utsmält-ningstider (se d. o.), dels deras fenologi
(blomningstid o. d.). Torneträskområdets
växtsamhällen ha i detalj studerats med nya, delvis
vid stationen utexperimenterade statistiska
metoder, vilket lett till upptäckandet av
helt nya lagar för deras konstitution. Dessa
växtsamhällen ha sedan tagits som
utgångsmaterial för alla de övriga undersökningarna.
Inom varje växtsamhälle ha
utsmältnings-tiden, fuktighetsförhållanden och andra
viktigare faktorer fastställts. Skogsgränsens
höjdläge har inom hela Torneträskområdet i
detalj studerats och kartlagts. Det arktiska
sommarljusets betydelse för växterna har
studerats experimentellt med nya och oväntade
resultat. Slutligen har vattenvegetationen i
Torneträsk, som noggrant djuplodats och
kartlagts, undersökts genom draggningar och en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
