Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aesculus Hippocastanum - Aesopus - Aestuarium - Aeta-folket - Aethelberht, Aethelflaed, Aethelred, Aethelstan, Aethelwulf - Aetheroleum - Aethusa cynapium - Aëtius - Aetosaurus - Afasi - Affabel - Affekt - Affektation - Affektera - Affektion - Affektionsvärde - Affettuoso - Afficiera - Affinering - Affinitet, Frändskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199
Aesculus Hippocastanum—Affinitet
200
Aesculus Hippoca’stanum [e’-]( lat. namnet
på h ä s t k a s t a n j e (se d. o.).
Aesöpus [e ], se A i s o p o s.
Aestuärium [e-], se Estuarium.
Aeta-folket [ae’-], dvärgfolk på Filippinerna.
Se Filippinerna och Dvärgfolk.
Aethelberht [e-], A e t h e 1 f 1 a e d, A e t h e
1-red, Aethelstan, Aethelwulf, se
E t h e 1 b e r t, E t h e 1 f 1 e d a o. s. v.
Aethero’leum [e-], lat., flyktig eller eterisk
olja. — A. anisi, anisolja: a. ca’rvi,
kumminolja; a. juni’peri, enbärsolja; a. me’nthae
pipe-rltae, pepparmyntolja; a. sinäpis, senapsolja;
•i. terebi’nthinae, terpentinolja.
Aethüsa cynäpium [e-],lat. namnet på
vildpersilja (se d. o.).
Aetius [ae’-], fältherre och statsman i
väst-romerska riket under 400-talet e. Kr., son
till en kavallerigeneral, som troligen var av
barbarisk släkt, och en förnäm romarinna.
Såsom gisslan vistades A. i sin barndom hos
hunnerna, bland vilka han förvärvade mycket
inflytande. Med en hunnisk här deltog han
först i ett uppror mot Roms unge kejsare
Valentinianus III och hans mor Placidia men
anslöt sig sedan till dem och blev, sedan han
undanträngt sin rival Bonifatius (se denne),
den ledande mannen i det västromerska riket.
Han tuktade burgunder, västgöter och
franker. När sedan hunnerna under Attila hotade
hela den västeuropeiska kulturen med
undergång, slog A. dem, med västgöternas hjälp,
i den för Europas öde avgörande striden på
Katalauniska fälten (451), dock utan att
kunna eller, som det förefaller, ens vilja
fullständigt besegra dem. År 454 anklagades han
för förräderi och nedstöttes av Valentinianus.
Aetosau’rus, fossila kräldjur från
keuper-sandstenen i närheten av Stuttgart. Se vidare
Pseudosuchia.
Afasi, förlust av förmågan att genom
språket (det talade eller skrivna) mottaga
meddelanden av eller själv meddela sig med sina
medmänniskor, utan att denna bristande
förmåga beror på någon rubbning av
intelligensen eller några sjukliga förändringar i de
sinnesorgan (öra eller öga) eller de nerver och
muskler, som förmedla denna kommunikation.
Om naturen och uppkomsten av de
hjärnskador, som förorsaka afasi, se
Hjärnsjukdomar. I en del fall, särskilt hos yngre
personer, har afasien efter en tids bestånd gått
tillbaka. Man har anledning att antaga, att
i dylika fall ett nytt »centrum» uppövats i
stället för det förstörda. Om utvecklingen av
språkets mekanism se
Hjärnverksamhet. (Ljd.)
Affäbel, »som gärna låter tala med sig»,
vänlig, tillgänglig.
Affe’kt, sinnesrörelse, ett kortvarigt
förlopp inom känslolivet, varvid en eller flera
känslor stegras till en abnorm styrka och
även rubbningar framkallas inom de
kroppsliga funktionerna, förändringar inom
blodomloppet och antingen förlamning av de yttre
kroppsliga rörelserna eller ock mer eller
mindre livliga uttrycksrörelser. Efter olikheten
i sistnämnda hänseende skiljer man mellan
steniska affekter, såsom t. ex. glädje och
vrede, som yttra sig i långsammare och
förstärkta pulsslag samt förstärkta mimiska och
pantomimiska rörelser, och å andra sidan
asteniska affekter, såsom sorger och
förskräckelse med motsatta symtom. Enligt
den vanliga uppfattningen är känslan
orsaken till de kroppsliga förändringarna, ehuru
dessa å sin sida återverka på känslan, till en
början förstärkande den, sedan genom
utlösning av energien lugnande och alltid på
mångfaldigt sätt modifierande sinnesrörelsen.
Men enligt Langes och James’ teori äro
sinnesrörelsens orsaker helt och hållet att söka
i de kroppsliga förändringarna. Affekten ned
sätter medvetandet, särskilt genom att göra
uppfattningen ensidig, och försvagar viljans
makt över hjärnan (se K ä n s 1 a). S—e.
Affektatiön, tillgjordhet.
Affektera, ge sken av, låtsa. — A f f e k t e
rad, konstlad, tillgjord.
Affektiön, sinnesrörelse, tillgivenhet, öm
het; sjuklig retning på kroppen, sjukligt till
stånd i ett organ.
Affektionsvärde, värde, som beror på någon
endast för viss person gällande anledning,
t. ex. egenskapen att vara påminnelse om
någon kär eller beundrad person,
släktförhållanden etc. Jfr Värde.
Affettuoso [-å’så], it., med lidelsefullt musi
kaliskt föredrag.
Afficièra, göra intryck på, angripa, beröra,
sjukligt påverka. Jfr Affekt.
Affinéring är en process för skiljande av
guld från silver. Den granulerade legeringen
av dessa metaller behandlas med varm konc.
svavelsyra, som löser silvret till sülfat och
lämnar guldet olöst. Det erhållna guldet
smältes, och ur lösningen kan silvret utvinnas
genom utfällning på koppar- eller järnbleck.
Affinitèt, Frändskap, den förmodade
kraft, som förorsakar ämnens kemiska
inverkan (reaktion) på varandra. Affiniteten
mä-tes genom det maximala arbete, som reaktio
nen är i stånd att utföra. Två olika metoder
för bestämning av detta arbete finnas. Ofta
kan man anordna en kemisk reaktion så, att
därvid en elektrisk ström uppstår. Ledes
utifrån en ström i motsatt riktning genom
systemet, går reaktionen, för så vitt
densamma är om vändbar, i motsatt riktning. Har
den utifrån kommande strömmen just samma
energi som den av reaktionen alstrade,
inträder ett jämviktstillstånd. Den
elektromoto-riska kraft man behöver lägga på systemet
för att reaktionen just skall avstanna är
proportionell mot det (elektriska) arbete reak
tionen förmår uträtta, och således ett mått på
affiniteten. Ett fall, där denna metod är
användbar, är vattnets sönderdelning i syrgas
och vätgas. Vid kemisk jämvikt kan man
även på termodynamisk väg uträkna det maxi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
