Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Agave, Aloe - Agde - Agdenes - Agdenes befästningar - Agder - Agder bispedömme - Agduhr, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
267
Agde—Agduhr
268
Blommande agave.
Odling av sisalhampa, Agave sisalana.
na. Denna växt infördes i Europa redan av
Amerikas förste besökare i slutet av
1400-talet. Den odlas allmänt till stängsel på
murar och som prydnadsväxt och har en
rosett av nära 1,8 m långa och 10—15 cm
tjocka, i kanten taggiga, blåaktiga blad.
Växten står i Amerika 4—6, i våra orangerier
40—60 år (oaktat den allmänt kallas »den
hundraåriga aloen»), innan den framskjuter
blomstängeln. Denna växer mycket hastigt,
når en höjd av omkr. 10 m samt vid basen
30 cm i tjocklek och frambringar en
kande-laberformig spira med ända till 4,000
gulaktiga, honuugsavsöndrande blommor. Efter
blomningen synes växten dö bort men
utvecklar ur sin rotstock nya skott. Av saften,
som efter blomskottets avskärande i riklig
mängd avsöndras, beredes genom jäsning
mexikanernas nationaldryck, pulque. Bladens
fibrer tjäna till tågor (till hängmattor o. dyl.)
och kallas p i t a el. falsk manilahampa. S
i-s al h a m p a el. henequen erhålles av
sisal-agaven, vilken egentl. omfattar tvenne arter,
A. sisalana och A. fourcroyodes. Sisalhampa
odlas företrädesvis på Yucatan och är dess
viktigaste exportartikel. Se vidare A 1 o e och
Sisalhampa. G. L—m.*
Agde [agd], hamnstad i s. Frankrike, nära
floden Héraults utlopp i Medelhavet och vid
Canal du Midi; depart. Hérault. 8,500 inv.
Staden är till stor del byggd av svart basalt
och lava. Dess katedral, S:t Etienne, från
1000-talet liknar en fästning. Livlig kustfart.
A’gdenes, härad på norska kusten v. om
Trondhjemsfjordens mynning; Sör-Tröndelag
fylke (S. Trondhjems amt); 167,42 kvkm,
1,320 inv. (1921). Huvudnäringar:
boskapsskötsel och fiske.
A’gdenes befästningar, gemensam
beteckning för de på båda sidor om
Trondhjems-fjordens yttre del anlagda kustbefästningarna.
Agder, det gamla namnet på södra norska
kustlandet från mynningen av Sira på
gränsen mellan Rogalands (Stavanger amt) och
Vest-Agders (Listers och Mandals amt)
fyl-ken till Rygjarbit, nuv. Gjernes-tangen, som
är gräns mellan Aust-Agder fylke (Nedenes
amt) och Telemark fylke (Bratsberg amt).
Invånarna kallades egder, och efter dem hade
hela landskapet mellan Ryggjafylke och
Grenland norrut till Hardangerfjällen namnet
Egdafylke. Detta, som motsvarade
Vest-Agders och Aust-Agders fylken (Listers och
Mandals samt Nedenes amt), bestod urspr. av
3 huvuddelar (Austr- och Vestr-Agöir samt
Råbyggjalög) men var vid medeltidens slut
indelat i fyra »sysler», i nyare tider i 3 län,
och kallades då »Agdesiden», vilket ännu är
ett ganska vanligt namn för hela den
lands-delen och genom den nya härordningen införts
i ett regementsnamn. Namnet A. bortföll vid
lagmansinstitutionens upphävande 1797 men
återupplivades vid juryinstitutionens införande
i namnet »Borgartings och Agders lagdömme»
och 1919 i »A. bispedömme».
Agder bispedömme i s. Norge är sedan 1919
namn på förutv. Kristiansands stift.
Omfattar 18 prosterier. Areal 40,944,92 kvkm,
449,343 inv. (1921).
Agduhr, Erik (f. 1886 10/10), professor vid
Veterinärhögskolan. A., som bedrivit studier
vid in- och utländska högskolor, fullgjorde
1920 efter erhållet kungl. medgivande vid
Karolinska institutet föreskrivet
disputations-prov för medicine doktorsgrad och blev dec.
1922 kallad och utnämnd till professor i
anatomi och histologi vid Veterinärhögskolan.
Har utgivit ett flertal avhandlingar i histologi
och embryologi samt verkställt betydelsefulla
undersökningar, företrädesvis rörande
nervsystemets mikroskopiska anatomi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
