Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aguéli, Ivan Gustave (John Gustav Agelii) - d’Aguesseau, Henri François - Aguilar, Grace - Aguilas - Aguillon, François - Aguinaldo, Emilio - Agulhas, Kap, Nåludden - Agunnaryd - Agurin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
291
d’Aguesseau—Agurin
292
16) och slutligen i Spanien, där han omkom
genom olyckshändelse i Barcelona. Han
målade huvudsakligen landskap i en bred,
formellt och koloristiskt förenklad men
samtidigt förfinad och fördjupad form. Flera av
hans målningar finnas i Nationalmuseum.
Litt.: C. G. Laurin, »Människor» (1919).
H. W—n.
d’Aguesseau [dagäså’], Henri Frangois,
fransk rättslärd (1668—1751). Generaladvokat
vid parlamentet i Paris 1689, blev A. den
främste juridiske vältalaren i Frankrike och
utnämndes 1700 till samma parlaments
gene-ralprokurator. Som sådan vann han stor
popularitet genom sitt försvar av den
galli-kanska kyrkans rättigheter vid den
kvietis-tiska oron (se K v i e t i s m) och sitt motstånd
mot den mot jansenismen riktade bullan
»Uni-genitus». 1717 blev han kansler men avsattes
följ, år och förvisades till sitt gods till följd av
sin envisa opposition mot John Laws av
re-genten omfattade projekt. Återkallad 1720,
bidrog han genom sin fasthet och klokhet att
lugna den allmänna oron och gottgöra
skadorna. När parlamentet vidhöll sin vägran
att inregistrera »Unigenitus», föranleddes A.
av sin fruktan för schism och ett inbördes
religionskrig att bistå regentens gunstling G.
Dubois i hans bemödanden att tvinga
parlamentet till inregistrering. Denna hans
förändrade hållning, som av allmänheten
tillskrevs servilism emot Dubois, nedsatte hans
popularitet, men den opposition han
emellertid i andra frågor bedrev mot Dubois vållade,
att han 1722 blev avsatt, då denne blev
premiärminister. Åter insatt som kansler 1727
på tillstyrkan av kardinal Fleury, sökte han
medla i tvisterna mellan hovet och
parlamentet. De av honom genomförda eller påyrkade
förbättringarna i lagstiftning och
rättsskipning utgöra en epok i fransk jurisprudens,
och han har jämställts med M. de L’Höpital
och Malesherbes. Ths.
Aguilar [a’giläo], Grace, eng. förfma
(1816—47). Av hennes arbeten, vilka
företrädesvis behandla uppfostran i hemmet och
moderskärleken, ha flera översatts till sv.,
as. »Lifvet i hemmet», »En moders belöning»
»Cederdalen eller martyren», »Robert Bruce»
Aguilas [a’gilas], stad i s. Spanien vid Me
delhavet, 65 km s. v. om Cartagena, i prov.
Murcia; omkr. 16,000 inv. Järnväg till Car
tagena. Betydande utförsel av silverhaltig
blymalm, järnmalm och soda. Är Spaniens
viktigaste utskeppningsplats för alfagräs.
Aguillon [agijå’], Franpois, flam.
vetenskapsman o. arkitekt (1566—1617), rektor
vid jesuitkollegiet i Antwerpen, känd som
filolog och matematiker. Byggde 1614—21 den
praktfulla jesuitkyrkan i Antwerpen, som
förstördes genom eldsvåda 1718 men
sedermera åter uppbyggdes efter de gamla
ritningarna. Kyrkan (se vidstående bild) är ett
av de tidigaste och ståtligaste proven på
belgisk barockarkitektur. H. W—n.
AguinaTdo [agi-], E m i 1 i o, filipinos’
ledare (f. 1870). Mär i Cavite på Luzon 1893—
96, blev han ledare för resningen mot
Spanien (se Filippinerna). Vid det
spanskamerikanska krigets utbrott återupptog han
med amerikanske amiralen Deweys bistånd
striden mot spanjorerna och underlade sig
nästan hela ön Luzon utom Manila. Som
president för den 1898 proklamerade filippinska
republiken sökte A. förgäves åt den nya
fristaten vinna makternas erkännande. Efter
freden mellan Spanien och Förenta staterna
kom A. i allt mer spänt förhållande till
amerikanerna. Han blev efter ett långvarigt
gerillakrig tillfångatagen 1901 och nödgad att
svära trohetseden till Förenta staterna. Han
frigavs 1902.
Agulhas [agoTjoJ], K a p A., Nåludden,
är Afrikas sydspets, 34° 51’ s. br. och 20° 2’
ö. Igd. — Har fått sitt namn efter sina vasst
sönderskurna klippor. A. - b a n k e n, med
112—130 m vattendjup, sträcker sig från
Kap A. fram mot ö. till Great Fish river.
Längs Kaplandets kust går A.- eller
Kap-strömmen (se Atlantiskahavet och I
n-diska havet).
Agu’nnaryd, socken i s. v. Småland, n. om
sjön Möckeln kring Helgeån; Sunnerbo härad,
Kronobergs län; 142,16 kvkm, 1,367 inv.
(1923). Trakten är rik på sjöar och mossar.
Marken kuperad med löv- och barrskog. 1,503
har åker, omkr. 3,800 har skog. Pastorat i
Växjö stift, Sunnerbo kontrakt.
Agurin, se Teobromin.
F. Aguillon: Jesuitkyrkan i Antwerpen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
