Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aisne (flod) - Aisne (departement) - Aisopos - Aiss - Aissé, m:lle, urspr. Haidée
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
317
Aisne—Aissé
318
striden stod och bland vilka förnämligast
märkas Chemin des dames samt Craonne och
Moronvilliers. Om slagets förlopp i stort och
dess följder, se B e 1 g i s k-f ranska
fronten. Inom det franska anfallsområdet i
Aisneområdet sträckte sig 5:e arméns
(Ma-zel) anfallsfront från Loivre (se kartskissen)
till Hurtebise (mitt emellan Craonne och
Troyon), 6:e arméns (Mangin) från Hurtebise
till Soupir; denna armé skulle dessutom rikta»
anfall mot den utspringande tyska kilen, i
synnerhet västerifrån mot
Laffaux—Ailette-floden. Bakom fronten stod återstoden av
Michelers armégrupp, 10 :e armén (Duchéne),
färdig att insättas, sedan anfallet kommit i
gång. På Michelers vänstra flygel stod
Franchet d’E péreys 3:e armé (Humbert), beredd
att gripa in mot S:t Quentin. På Nivelies
bestämda direktiv hade Micheler fixerat
första dagens anfallsmål till i medeltal 10
km djup, innebärande ett framträngande
icke blott över Chemin des
dames-höjdpar-tiet utan även på höjderna n. om Ailette. —
Enär tyska krigsledningen redan i mitten av
febr, tack vare en uppsnappad fransk
an-fallsorder fått klarhet om att den väntade
franska offensivstöten skulle komma att
utföras på Aisnefronten, företogos
motåtgärder, såsom befästningsarbetenas förstärkande,
samlandet av en strategisk reserv o. s. v.
Det var 7 :e tyska armén (v. Boehn), som hade
att försvara Aisnefronten; under slagets lopp
insattes ock s. ö. om A. ned mot Reims
delar av den nybildade l:a armén (F. von
Be-low). — Den 6 april började
artilleriförberedelserna, och den 16 april tog anfallet sin
början, varvid det genast visade sig, att gen.
Nivelles högt spända förhoppningar ej skulle
komma att uppfyllas. Visserligen
genombrö-tos på sina ställen de tyska linjerna, men
genom tyskarnas motstötar återerövrades ofta
förlorad terräng. De franska förlusterna voro
oerhört stora, och när striderna avstannade
den 19 april, bestod den största
terrängvinsten i det område, vid Vailly, vilket
tyskarna ansett sig böra lämna; i stället för
att sträcka sig ned till A. gick nu deras
linje från Laffaux till Troyon (se
kartskissen) ; i övrigt bestod vinsten av smala
terrängremsor dels vid Loivre, dels s. ö. om
Craonne. Men Nivelle avstod ej från
anfallets fortsättande. På hans order inleddes det
nya angreppet med 5:e, 6:e och 10:e
arméerna den 4 maj. Framträngandet kunde dock
i allmänhet ej fullföljas längre än ett eller
annat 100-tal meter. Tyskarna lyckades
sålunda behålla det viktiga Malmaisonpartiet.
Då striderna dagen därpå avstannade, kunde
fransmännen såsom vinst egentligen blott
anteckna Craonne och Chemin des
dames-par-tiets höjdlinje ö. om Hurtebise, varigenom
fri utsikt var vunnen norrut. I övrigt höllo
tyskarna sagda, höjdlinje.
Under år 1918 blevo de gamla slagfälten
vid Chemin des dames och A. ånyo
skådeplat
sen för omfattande strider, dels då tyskarna
den 26 maj gjorde sin stora framstöt i
riktning mot Paris, genom vilken de nådde
Marne, dels då de allierade efter Fochs
motoffensiv i juli verkställde sin allmänna
fram-ryckning. Vid de strider, som ägde rum i
sammanhang därmed, gick dock ej fronten i v.—ö.
riktning utmed floden A. utan sträckte sig
utmed A:s biflod Vesle från Fismes mot Missy
och därifrån i n. v. riktning. De för
fransmännen segerrika striderna i dessa trakter
utkämpades i slutet av aug. och under de
första dagarna av sept. Under dessa strider
kunde visserligen tanks på grund av terrängens
beskaffenhet icke komma till full nytta, men
till de franska segrarna bidrogo i hög grad
flygarna, vilka i oerhört stort antal livligt
del-togo i striderna. — Litt.: Rousset, »La
ba-taille de 1’Aisne (avril—mal 1917)», 1920.
M. B—dt.
Aisne [än], depart. i n. Frankrike, intill
belgiska gränsen. 7,428 kvkm, 421,515 inv.
(1921). A. har sitt namn efter floden Aisne,
som genomflyter departementets s. del.
Vattnas dessutom av Oise, Marne m. fl. segelbara
floder och kanaler. A. är ett vågformigt
slättland utom i n. ö., där utlöpare från
Arden-nerna intränga. Mejerihanteringen hade före
kriget nått ett mäktigt uppsving.
Boskapsskötsel och åkerbruk stodo högt. Industrien
omfattade socker och kemikalier m. m. Av de
mer betydande städerna ligga S:t Quentin i n.,
Laon, A:s huvudstad, och Soissons i s. delen.
Aisöpos (lat. Aesöptis), grekisk fabeldiktare
i mitten av 500-talet f. Kr. Var en samisk
slav, om vars liv föga är bekant. Han blev
av folktraditionen ansedd som författare till
de urgamla grek, fablerna, vilka sedan
kommit att gå under hans namn och genom
översättningar införlivats med snart sagt alla
västerländska språk. Den tidigaste sv. uppl.
är av år 1603, den senaste och bästa 1919 av
E. Hedén. Se Babrios och P h a e d r u s.
— Litt.: R.Bentley, »Dissertation on the fables
of Aesop»; Hausrath, »Untersuchungen zur
Überlieferung der äsopischen Fabeln» (1894).
Aiss [ajs], musikterm, som betecknar a, höjt
med en halv ton. »
Aissé, m:lle, urspr. H a i d é e, fransk
författarinna (omkr. 1694—1733). Var dotter till
en tjerkessisk furste och blev, sedan turkarna
skövlat faderns palats, som 4-årig såld i
Konstanti nopel till franske ambassadören,
greve de Ferriol, som lät uppfostra henne
i Paris hos sin svägerska. Hennes intagande
skönhet och romantiska levnadsöden gjorde
henne mycket omtalad. Hon motstod den
förälskade regentens, Filips av Orléans, anbud
men greps av en djup och varaktig kärlek
till chevalier d’Aydie, med vilken hon fick en
dotter. Hennes av Voltaire först utgivna brev
till väninnan m:me Calandrini äro av stort
intresse för kännedomen om namnkunniga
samtida, särskilt m:me du Deffand och m:me
de Tencin, men ha framför allt betydelse
ge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
