Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Albanska språket - Albany (Västaustralien) - Albany (New York) - Albany (grevetitel) - Albany (hertigar) - Albany, Alexander Stuart - Albany, John Stuart - Albany, Robert Stuart - Albany (grevinnas titel) - Albany (hertigtitel) - Albatrossaffären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
401
Albanska språket—Albatrossaffären
402
Albanska språket tillhör den
indoeuro-peiska språkstammen och torde närmast
utgöra den enda kvarlevande representanten
för en trako-illyrisk grupp av densamma.
Språket, som helt saknar äldre
litteraturminnesmärken, befinner sig i grammatiskt
hänseende i ett starkt förstört stadium, och
ordförrådet utgöres till allra största delen
av lån från andra språk (nygrekiska,
slaviska och romanska språk samt turkiska).
A. är uppdelat i tvenne huvuddialekter: g
e-g i s k a n n. om och toskiskan s. om
floden Shkumbi, vilka starkt avvika från
varandra (framför allt i behandlingen av
inter-vokaliskt n, som kvarstår i geg. men i tosk.
övergår till r). Men mellan sydgegiskan, som
talas i de centrala delarna kring Elbasan, och
nordgegiskan är även olikheten stor; dock
anses sydgegiskan lämpa sig som
förmedlings-språk mellan de tvenne övriga
huvuddialekterna. Som skriftform använder gegiskan det
lat. alfabetet, toskiskan mest det grekiska.
De tidigaste språkproven utgöras av
översättningar, verkställda av katolska
missionärer under 1600-talet. Någon egentlig
litteratur — utom folksagor och -visor — har först
under senaste århundradet uppstått (Girolamo
di Rada, 1815—1903, m. fl.). I
vetenskapligt avseende har albanskan behandlats av
bl. a. Miklosich, G. Meyer, H. Pedersen och
N. Jokl. J. Ch—r.
Albany [ä’lbani], befäst hamnstad i s. v.
Västaustralien, vid King George-sundet. 3,980
inv. (1921). Anhaltstation för postångare från
Sydafrika. Rekreations- och hälsoort.
Albany [äTboni], stad i n. ö. U. S. A.,
huvudstad i staten New York, vid Hudsonfloden.
113,344 inv. (1920). Staden har många vackra
byggnader: det ståtliga statskapitoliet,
stadshuset, statsbiblioteket, statsmuseum, kyrkor
och skolor. A. har ett observatorium,
Dud-ley observatory, och universitet, Union
uni-versity (grundat 1784). Betydande
industri-och handelscentrum. Utmärkta förbindelser
med järnväg och sjöledes genom
Champlain-och Eriekanalerna. Fabrikation av skodon,
åkerbruksredskap, gasugnar. — A. anlades av
holländarna i början av 1600-talet. Dess läge
i korsningen mellan dalgången från New York
och vägen västerut till de Stora sjöarna och
norrut till Montreal har bidragit till stadens
hastiga uppblomstring.
Albany [äTbani], greve av, titel, buren av
skotske pretendenten KarlEdvard(se denne).
Albany [äTbani], skotska hertigar,
tillhörande huset Stuart.
Albany [ä’lbani], Alexander Stuart,
hertig av A. (omkr. 1454—85), son till
konung Jakob II i Skottland. Stämplade från
slutet av 1470-talet mot sin broder, konung
Jakob III, och sökte, sedan han lyckats
rymma ur Edinburghs fängelse, utan större
framgång hjälp först hos Ludvig XI i
Frankrike, sedan i England hos Edvard IV och
Rikard av Gloucester (senare Rikard III) för
att vinna Skottlands krona. Han fann sin
död vid en tornering i Frankrike.
Albany [äJbani], John Stuart, hertig
av A. (omkr. 1481—1536), son till föreg.
övertog 1515, en tid efter sin kusin Jakob
IV :s död, regentskapet i Skottland för
Jakobs son, Jakob V. Han förnyade det
skotskfranska förbundet 1517. A., som uppfostrats
i Frankrike och var gift med sin kusin Anne
de la Tour d’Auvergne, kände sig alltid
främst som fransman och bekämpade det
engelsksinnade stormansparti, som bildats i
hans hemland. 1522 drog han i härnad mot
Henrik VIII av England, som anklagat
honom för mordanslag mot den unge konungen
och påyrkat hans avsättning från
regentskapet. 1524 lämnade han för alltid
Skottland och var Frans I följaktig på dennes
olyckliga fälttåg i Italien 1525.
Albany [ä’lbani], Robert Stuart,
hertig av A. (d. 1421), son till konung
Robert II Stuart av Skottland. Var
Skottlands riksföreståndare och regent 1389—99
och 1402—20 under faderns sista
regeringstid och under brodern Robert III samt under
dennes son Jakob I:s fångenskap i England.
Han hävdade kraftigt regeringsmakten mot
upproriska stormän och torde ha varit den
statsklokaste och kraftigaste av ättens
medlemmar. Han grundläde universitetet i S:t
Andrews.
Albany [äTbani], grevinna av, titel, buren
av skotske pretendenten Karl Edvards gemål,
Louisa (1752—1824), dotter till tyske
fursten Gustav Adolf av Stolberg-Gedern. Gifte
sig 1772 med Karl Edvard, greve av A., och
levde, sedan detta olyckliga äktenskap blivit
upplöst (1784), länge tillsammans med den
italienske skalden Alfieri. — Litt.: H. M.
Vaughan, »The last Stuart queen» (1910).
Albany [äJbani], eng. hertigtitel, buren av
drottning Viktorias yngste son, Leopold
(1853—84), och dennes postume son, Karl
Edvard (f. 1884), hertig av Sachsen-Koburg
och Gotha 1900—18. Då denne deltagit i
kriget mot England, miste han 1919 sina
engelska titlar.
Albatro’ssaffären kallas en av diplomatiska
förhandlingar efterföljd
neutralitetskränk-ning, som förekom under världskriget på
svenskt område. »Albatross», ett tyskt
minfartyg (2,200 ton, 20 knop, bestyckat med 8
st. 8,8 cm kanoner, sjösatt 1907), hade under
en expedition till de ryska farvattnen natten
mellan 1 och 2 juli 1915 råkat i strid med fyra
ryska pansarkryssare och förföljdes av dessa
under häftig beskjutning. Beskjutningen
fortsattes, även sedan »Albatross» vid östergarn
på Gottlands ö. kust räddat sig in på svenskt
territorialvatten, varvid de ryska skotten
delvis t. o. m. beströko den svenska kusten.
Denna neutralitetskränkning föranledde
omedelbart en svensk protest i Petersburg,
varefter ryska regeringen genom sin minister i
Stockholm uttryckte sitt livliga beklagande av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
