Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alberti, Leon Battista degli - Alberti, Peter Adler - Alberti, Sophie - Albertinska linjen - Albert målare el. Albertus pictor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
417
Alberti—Albert målare
418
nära skönhetens idé, som icke finnes
fullständigt realiserad hos någon av naturen skapad
enskild varelse») och en harmoniskt
genom-komponerad arkitektur (»byggnadens
utsmyckning skall vara så lagbunden, att intet kan
tillfogas eller avlägsnas»), dock utan slavisk
härmning av antika byggnadsverk. A.
utövade det vidsträcktaste inflytande på
samtidens och eftervärldens konst.
Renässanskonstens bestämda anknytning till antiken
beror i väsentlig mån på honom, och grunden
till dess estetik lades genom hans skrifter.
Hängiven åt en rastlös intellektuell
verksamhet och utrustad med fin bildning,
sällsynt arbetsförmåga och rik initiativkraft,
gjorde A. sig dessutom gällande på åtskilliga
andra områden. Han författade talrika
poetiska och filosofiska skrifter samt
avhandlingar i historiska, matematiska och tekniska
ämnen. Han var jurist och prelat, målare,
skulptör och musiker; han var också en
grundlig kännare av den grekiska och romerska
litteraturen och på samma gång förfaren
l idrotter och vapnens bruk. Av A:s
ovannämnda konstteoretiska skrifter äro »Della
pittura» och »De statua» utg. med tysk övers,
av Janitschek (Quellenschriften für
Kunst-geschichte XI, 1877). »De re aedificatoria» är
utg. i tysk övers, av Theuer (1912). —
Grundläggande för kännedomen om A. är Mancini,
»Vita di L. B. A.» (1882). H. W—n.
Albe’rti, Peter Adler, dansk politiker
(f. 1851), son till C. Chr. A. Blev 1876
över-och 1881 höjesteretssakförare, övertog
1890 efter fadern
ledningen av »Den
sjæl-landske bondestands
sparekasse» samt
grundläde dessutom
1888 både Själlands [-brandförsäkringsbolag-]
{+brandförsäkringsbo-
lag+} för mindre
byggnader på landet och
de danska
lantmännens smörexportförening. Som ledare
av dessa tre företag
vann han ett stort
inflytande hos
bönderna och lyckades
1892 vid folketingsvalet i Köge slå V.
Hörup, fastän denne representerat kretsen i
16 år, och därigenom utestänga denne från
omedelbart deltagande i det politiska livet.
S. å. uppsatte A. som sitt eget politiska organ
»Dannebrog». I folketinget slöt han sig
genast till den moderata vänstern och var med
om att förbereda den politiska förlikningen
men drog sig i sista stund svekfullt tillbaka
och angrep efter förlikningens genomförande
•karpt gruppens ledare, F. Bojsen. 1895 var
han med om bildandet av
vänsterreformpar-tiet och var sedan en av dess ledare. 1901
blev han justitieminister i Deuntzers
väns-terministär och kvarstod som sådan vid
rätts-
dess ombildning 1905 under J. Chr.
Christen-sen. Som politiker och ämbetsman var A.
självrådig och despotiskt brutal samt tillika
arbetskraftig och benägen att sätta sig över
gamla traditioner och bruk. Bland de av
honom genomdrivna lagarna är särskilt den
s. k. prygellagen (»bölleloven») 1905 att
märka. 1907—08 framställdes upprepade
gånger, bl. a. av Borgbjerg och L. V. Birck,
i folketinget beskyllningar mot A. för
maktmissbruk till beredande av personliga
fördelar. Beskyllningarna voro grundade, men han
lyckades med skicklighet tillbakavisa dem
och hölls länge om ryggen av sina kamrater
i regeringen. Sedan han i maj 1908 lyckats
få igenom lagen om rättsskipning, tog han
dock i juli s. å. avsked och hedrades med
titeln gehejme-konferensråd. Men 8 sept. s. å.
angav han sig själv hos polisen i
Köpenhamn för bedrägeri och förfalskningar i
ovannämnda sparkassa och smörexportföreningen.
Han hade nämligen, genom bedrägerier
nästan från första stund, förskingrat omkr. 18
mill. kr. Beloppet hade av A. förbrukats på
vilda börsspekulationer, bl. a. i
guldgruve-papper. För dessa bedrägerier dömdes A.
dec. 1910 till 8 års tukthusstraff. Han
benådades 1917 från resten av straffet och frigavs.
A.-skandalen satte ett djupt märke i
Danmarks inre historia. En bland dess närmaste
påföljder var den christensenska ministärens
nödtvungna avgång. (Jfr Danmark, hist.,
och Chr i stensen, J. Chr.) Ths.
AIbe’rti, S o p h i e, dansk
kvinnosakskvin-na (f. 1846), dotter
till C. Chr. A. och
syster till P. A. A.
Begåvad med en
stor administrativ
och ekonomisk
talang, har hon först
som sekreterare,
sedan som ordf, fört
fram »Kvindelig
læ-seforening» till en
storartad utveckling
samt inlagt stora
förtjänster om
uppförandet av
Kvinnornas hus (1910)
i Köpenhamn.
Albertinska linjen, se Albrekt III,
hertig av Sachsen, och S a c h s e n, historia.
Albert målare el. Albertus pictor,
målare och pärlstickare (d. 1508?), bosatt i
Stockholm, på sin tid nordens främste
monumentalmålare. Hans nationalitet är oviss, och
om hans levnadsförhållanden är föga känt
Kring hans signerade arbeten (av dessa finnas
i behåll vägg- och valvmålningar i Kumla
kyrka i Västmanland samt i Husby-Sjutolfts
kyrka i Uppland, de förra daterade 1482) har
man på stilistiska grunder sammanfört ett
antal andra verk, bl. a. målningar i
Härke-berga och Härnevi kyrkor i Uppland, vilka
T. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
