Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexander den store - Striderna mot Dareios III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
451
Alexander den store
452
Hellesponten med en välutrustad armé på
omkr. 30,000 man fotfolk och 5,000 ryttare
för att som den grek, kulturens
representant gå till anfall mot dåtidens ledaAde makt,
perserriket, vars provinser sträckte sig från
Egeiska havet i väster till Indus i öster, från
Kaukasus och Centralasien i norr till Sudan
i söder. Företaget syntes utsiktslöst, om man
tar de rent numeriska förhållandena i
betraktande, men perserriket hade länge befunnit
sig i inre upplösning (jfr Persien, historia),
och dess odisciplinerade massuppbåd förmådde
icke hejda de makedoniska kärntrupperna.
Efter att vid Tröjas ruiner ha offrat åt den
iliska Athena och de homeriska hjältarnas
andar, gick A. vid floden Granikos till anfall
mot en persisk här, som sökte hejda
övergången. Efter en häftig kavalleristrid måste
perserna gripa till flykten och lämna vägen
till det inre av Mindre Asien öppen för
segraren. Stad efter stad föll i A:s händer, och
redan nu synes han ha gripits av tanken, att
han ej blott hade att hämnas grekernas lidna
oförrätter på »barbarerna» utan också skulle
svinga sig själv upp på storkonungens tron.
Det var därför en symbolisk handling, när
han i Gordium (i Frygien), den närmaste
koncentrationsorten för trupperna, med sitt
svärd avhögg den ryktbara gordiska knuten
(se d. o.) — enligt en spådom skulle nämligen
den, som löste denna, vinna väldet över Asien.
Striderna mot Dareios III. Det persiska
rikets svage härskare Dareios III tågade nu
själv A. till mötes för att tillbakaslå hans
anfall och försvara Syrien; persernas övermakt
var ofantlig men förmådde intet mot Ars
överlägsna strategi. Det avgörande slaget stod vid
Issos i Kilikien (333); efter en hård strid
lämnade storkonungen med resten av sin armé i
vild flykt slagfältet, därmed givande Syrien
och Egypten till pris åt segraren (jfr A 1 e
x-anderslaget). Hans harem föll i Ars
händer, och senare tiders författare ha ej
underlåtit att prisa dennes ädelmod mot de
tillfångatagna.
Dareios sökte öppna fredsunderhandlingar
och erbjöd sig t. o. m. att avträda hela landet
v. om Eufrat, men det var icke nog för A.
Tåget gick mot den feniciska kusten, där den
rika staden Ty ros gjorde ett långvarigt men
fruktlöst motstånd och dyrt fick plikta för sin
hårdnackenhet. Därefter erövrade A.
Egypten, där han allmänt hälsades som befriare
från det hatade persiska väldet, och
grundläde Alexandria. I Juppiter Amons tempel
i libyska öknen hälsades han av prästerskapet
som gudens son, vilket ej torde ha undgått
att utöva ett visst inflytande på hans
åskådningar under senare år.
Hittills hade emellertid endast perserrikets
utanverk fallit, men våren 331 bröt A. upp
från Egypten mot norr och tågade efter ett
besök i Tyros mot Tigris, där Dareios i
närheten av Nineve väntade honom i spetsen för
ett millionuppbåd från alla sina ännu orörda
provinser. Den 20 sept. 331 sammandrabbade
de båda härarna vid byn Gaugamela (slaget
ofta benämnt efter den närbelägna staden
Arbela), och här beseglades perserrikets öde.
Dareios flydde till Medien, där han föll i hän-
ALexander den stores
_______rike_____
I Troas, HMysien, BTIydien, IVKarien, VT.ykien, VIPisidien, VH Frygien.,mlBitynicn,
K Paflagonien, XKappadokien,XILykar>nien, XII Kilikien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
