Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexandra (engelsk änkedrottning) - Alexandra Fjodorovna (Aleksandra, kejsarinna av Ryssland) - Alexandra Pavlovna (Aleksandra, rysk storfurstinna) - Alexandraland - Alexandra-Nilen - Alexandrette - Alexandria (Egypten)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
467
Alexandra Fjodorovna—Alexandria
468
prins Albert Edvard av Wales, senare Edvard
VII; drottning 1901, änka 1910. Hennes
skönhet och behag gjorde henne snart
mycket populär i
England. Hon har
livligt intresserat sig
för välgörenhet,
särskilt för
sjukvårds-väsendets utveckling. 50-årsdagen av
hennes ankomst till
England
högtidlig-hölls 26 juni 1912
genom införande av
en särskild A 1 e
x-andradag eller
»rosornas dag» till
förmån för
konvalescenthem och
lik
nande institutioner. Hennes musikintresse
tillvann henne musices doktorsgraden i Oxford.
Litt.: W. Trowbridge, »Queen A.» (1921).
Alexandra Fjo’dorovna (A leks an dr a),
kejsarinna av Ryssland (1872—1918). Var
dotter till storhertig Ludvig IV av Hessen och
Alice, dotter till drottning Viktoria av
England, och bar före
giftermålet (1894)
med ryske kejsaren
Nikolaus II namnet
Alix. Hennes
mystiska läggning
jämte oro för sonens
hälsa bragte henne
under ett ödesdigert
inflytande av
munken Rasputin (se
denne). Mördades
jämte make och barn
av bolsjevikerna. Se
vidare Nikolaus
11 och Ryssland,
historia. Brev från tsarinnan A. till Nikolaus
II äro utgivna (1922—23). — Litt.: M.
Paléo-logue, »La Russie des tsars» (3 bd, 1919—21);
A. Virubova, »Minnen från ryska hovet och
revolutionen» (1923).
Alexandra Pa’vlovna (Alek s an d r a),
rysk storfurstinna (1783—1801), dotter till
sedermera kejsar Paul I och sondotter till
Katarina II. Var utsedd till gemål åt Gustav
IV Adolf, som för trolovningen gjorde ett
besök i Petersburg 1796. De ryska yrkandena
om hennes religionsutövning förorsakade
emellertid, att förbindelsen bröts. Tre år
senare förmäldes hon med vicekonungen i
Ungern, ärkehertig Josef.
Alexandraland. 1. Fordom namn på
Nordterritoriet i Sydaustralien. — 2. Grupp av öar
i Ishavet, n. v. om Novaja Zemlja; utgör den
västligaste delen av Frans Josefs land (se d. o.).
Alexandra-Nilen, se K a g e r a.
Alexandre’tte, turk. Iskanderün, stad i n.
Syrien, vid A.-bukten; omkr. 15,000 inv. A.
är n. Syriens förträffligaste naturliga hamn
och Aleppos hamnstad. Till A. utsänder
Bag-dadbanan en linje från Toprak Kale. Värdet
av A:s import uppgick 1921 till 32,586,154
frcs (omkr. 12 mill. kr.), av dess export till
8,838,300 frcs (omkr. 3,2 mill. kr.). De
viktigaste exportvarorna äro får och nötboskap,
koppar, silke, läder, pistacier. — Alexander
den store grundläde staden till minne av
slaget vid Issos 333 f. Kr. Under världskriget
besköts A. 25 april och 7 sept. 1916 från de
allierades fartyg. 10 nov. 1918 besattes A. av
franska och engelska trupper.
Alexandria [eng. uttal äligzä’ndrie], arab.
Iskanderije, stad i Egypten vid Medelhavet.
Det ligger på den sandremsa vid n. v. hörnet av
Nilens delta, som avskiljer lagunträsket
Mareo-tis (Mariut) från havet. A. är Egyptens
förnämsta handelsstad och har näst Kairo den
största folkmängden 444,617 (1917), därav ung.
V* främlingar, mest italienare, greker och
fransmän. Staden har järnväg till Kairo, Port Said
och Suez. Mahmudijekanalen förbinder den med
Nilen. Ett brett, i havet utskjutande näs skiljer
den västra, egentliga hamnen från den östra.
Mellan båda hamnarna ligga oregelbundet
byggda turkkvarter och s. därom de arabiska
kvarteren åt v. och främlingskvarteren åt ö.,
med fullkomligt modern prägel, och längst i
n. ö. judekvarteret. Bland byggnaderna
märkas kedivens palats Ras et-Tin, arsenalen,
stora sjukhus m. m. Staden förses med
vatten från en reservoar på höjden Kom ed-Dik
ungefär mitt i staden. Från v. hamnen
utgår Mahmudijekanalen. A. har ett
universitet, Maschjachat Olama. Den
romersk-katolske ärkebiskopen och den grekisk-katolske
patriarken ha sitt säte i A. Koptiska
kyrkans patriark bär fortfarande titeln
muträn-el-Iskanderije (metropolit av Alexandria) men
bor numera i Kairo. Av forntidens A. finnas
i den moderna staden endast få rester.
Märkligast äro de stora katakomberna i stadens s.
del, Kom esch-Schukafa. I närheten den s. k.
Pompejuskolonnen. rest på platsen för det
Gamla hamnen i Alexandria.
gamla Serapeion. Omgivningarna kring
Mahmudijekanalen äro välodlade, annars är
trakten tämligen ökenartad. — A:s industri
omfattar asfalt, olja, ris, papper och cigaretter.
Tobak till cigarrettfabrikation importeras från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
