Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alle man - Allemand, Louis d’ - Allemande - Allemane, Jean - Allen, Carl Ferdinand - Allen, Grant - Allen, James Lane - Allen, William - Allena saliggörande kyrkan - Allenby, Edmund Henry Hynman - Allenstein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
557
Alle man—Allenstein
558
Alle nian, hela besättningen ombord på ett
fartyg.
Allemand [almä’], Louis d’, fransk prelat
(omkr. 1380—1450), ärkebiskop i Arles, sedan
kardinal. Verkade på Baselkonsiliet öppet för
den reformatoriska kyrkopolitiken; 1438
utsågs han till konsiliets president. — Ilade
stor del i påven Eugenius IV :s avsättning
(1439). Blev 1527 av påven förklarad salig
(beatifieerad).
Allemande falmä’d], fr., »tysk» (dans). 1. En
urspr. tysk dans i långsam valstakt, särskilt
omtyckt i Frankrike under Ludvig XIV :s och
Napoleon I:s tid. — 2. Musikstycke i
långsammare tempo och */« takt, vilket ofta ingår
som del i äldre sviter.
Allemane [alma’n], Jean, fransk socialist
(f. 1843), typograf i Paris, straffad som
kom-munard, fick amnesti 1880. Ivrig
fackföreningsmän, bröt han sig ut från det
possibilis-tiska partiet av socialisterna och bildade 1890
en egen grupp, de s. k. a 11 e m a n i s t e
r-n a, med starkt utpräglad revolutionär
läggning. Se vidare Socialdemokrati.
Allen, Carl Ferdinand, dansk
historiker (1811—71), e. o. professor vid
Köpenhamns universitet 1851, ord. 1862. A;s första
arbete »Ilaandbog i fædrelandets historie»
(1840, även övers, till sv.) utgör en tillförlitlig
skildring särskilt av samhällsförhållandena
och deras omdaning under tidernas lopp. A :s
huvudarbete, »De tre nordiske rigers historie
1497—1536», som han blott lyckades fullfölja
till 1527, intager en framstående plats i den
danska historiska litteraturen såsom utarbetat
med stor historisk konst och skrivet på ett
klart, vältaligt och sällsynt rent språk.
Utmärkta äro framför allt skildringarna av seder
och tillstånd. Ett annat ypperligt arbete är
»Det danske sprogs historie i hertugdömmet
Slesvig eller Sönderjylland» (2 bd, 1857—58),
där han med mycken omsorg skildrar språkets
sega motstånd mot den framträngande, från
högre ort främjade tyskheten.
Allén [äTon], Grant, eng. förf. (1848—
99). Gjorde stor lycka som
populärvetenskaplig författare, i synnerhet genom sin
fängslande framställning av darwinismens läror.
Bland hans många romaner framkallade »The
woman who did» (1895; »Hon vågade det»,
s. å.) åtskillig diskussion, övers, till sv. är
även A:s »Stränge stories» (1883; »Sällsamma
historier» 1889). Biografi av E. Clodd (1900).
Allen [ä’len], James Lane, amerik. förf,
(f. 1849), slntl. prof, i latin vid Bethany
college i West Virginia. Har skrivit flera
utmärkta berättelser, företrädesvis med ämnen
från sin födelsebygd, Kentucky, ss. »A
Kentucky Cardinal» (1895), »Aftermatb», »A
sum-mer in Arcady», »The sword of youth» (1915)
och »A cathedral singer» (1916). Flera av A:s
berättelser äro övers, till sv.
Allén [äTon], William, engelsk teolog
(1532—94). Blev i följd av sitt glödande
katolska nit tidigt landsflyktig från England
men lyckades genom upprättandet 1568 av
engelska prästseminariet i Douai (i Flandern),
sedan i Reims, giva den engelska katolicismen
en stödjepunkt, som räddade den från
fullständig förintelse. Seminariet i Reims förestods till
1585 av A. och blev huvudhärden förden katolska
reaktionens agitationsarbete i England, vilket
på 1580-talet antog en alltmera utpräglat
politisk karaktär. A. intrigerade med Maria
Stu-art, guiserna och de i England verkande
jesuitmissionärerna samt blev 1587 av Sixtus V
upphöjd till kardinal för att efter Filip II :s
väntade seger kunna som ärkebiskop av Canterbury
leda det katolska restaurationsarbetet.
Armadans nederlag gjorde dock slut på dessa planer.
Han var bosatt i Rom från 1588 till sin död.
Allena saliggörande kyrkan, formel för de
anspråk, som redan tidigt uppställdes av den
kristna kyrkan, att ingen, som står utom
hennes gemenskap, kan varda salig (extra
ecclé-siam nu’lla sa’lus) och som fortfarande
principiellt fasthålles, särskilt av den
romerskkatolska kyrkan. Även den protestantiska
läran talar om kyrkans »allena saliggörande
kraft» men fattar kyrka i en mindre
bokstavlig betydelse. Enligt Augustinus är en
människa utom kyrkan som den från kroppen
avhuggna lemmen.
Allenby [äTnbi], Edmund Henry Hy
n-m a n, viscount A. of Megiddo and Felixstowe.
eng. fältherre (f. 186 1 23/4). Tjänstgjorde i
Bechuanalandet (1884—85), Sululandet (1888)
och Sydafrika (1899
—1902). Var vid
krigsutbrottet 1914
kavalleriinspektör
och förde under
krigets början befälet
i Flandern över det
engelska kavalleriet.
Blev chef först för
5 :e armén, sedan för
3:e armén. Ledde
anfallet 1917 vid
Arras (se d. o.). I
juni 1917
överbefälhavare på
Sinaifron-ten, erövrade A.
Gaza i nov. 1917; Jerusalem i dec. 1917 samt
i okt. 1918 större delen av Palestina och
inryckte i Syrien fram till Damaskus. Sedan
mars 1919 är A. »high commissioner» för
Egypten och Sudan. A. anses ha största
förtjänsten av den betydelsefulla uppgörelsen
mellan England och Egypten i febr. 1922 (se
Egypten, hist.). Blev i juli 1919
fältmarskalk. I aug. samma år voterades åt honom
ett belopp av 50,000 pd st. A. har utgivit
»A brief record of the advance of the egyptian
expeditionary foree» (1919). M. B—dt.
Allenstein [-Jtain], stad i s. östpreussen,
Tyskland, vid Alle, s. om Königsberg; 34,731
inv. (1919). Viktig järnvägsknut.
Järngju-teri, maskin- och tändsticksfabriker. Under
världskriget blev A. 26 aug. 1914 besatt av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
