Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Almohader - Almonde, Phillip van - Almoravider - Almquist, släkt - Almquist, Bror Edvard - Almquist, Erik Abraham
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
605
Almonde—Almquist, E. A.
606
hans son Abu-Jakub Jusuf (d. 1184) och
sonson Jakub-el-Mansur (d. 1198) erhöll
almoha-dernas välde allt större betydenhet, och
el-Mansur vann 1195 en lysande seger över
Al-fonso VIII av Kastilien. Även vetenskap
och konst uppblomstrade. Den
aristotelisk-nyplatonska filosofien bragtes av Ibn Rusjd,
Ibn Tofeil, Maimonides m. fl. i den form, i
vilken den sedermera övergick till Frankrikes
och Italiens skolastiker, och det var
Abu-Jakub, som började byggandet av den
berömda minareten i Sevilla, som nu bär
namnet Giralda. Under el-Mansurs son började
redan förfallet. Alfonso VIII bröt för alltid
almohadernas makt i Spanien genom sin
seger vid Navas de Tolosa 1212, och 1230 flydde
den siste av de almohadiska ståthållarna över
till Marocko. Under de återstående 6—7
ka-liferna sönderföll även i Afrika det
almohadiska väldet, och 1275 utrotades de sista
medlemmarna av el-Mansurs ätt av den i
Marocko nyuppkomna »merinidiska» dynastien
(av beduinstammen Beni Merin). H. A.*
Almo’nde, P h i 1 1 i p van, holl. amiral
(1644—1711). Utmärkte sig under Ruyters
överbefäl som skeppskapten på »Dordreeht»
i det berömda »fyra-dagars-slaget» mot
engelsmännen 11—14 juni 1666 samt under
striden i Solesbay 7 juni 1672, då han med
sitt skepp »Wassenaer» räddade Ruyter
undan de fientliga brännarna. 1677 blev han
vice-amiral, deltog i förbund med danskarna
under Juel i den oavgjorda sjöstriden med
svenskarna vid Rügen (25 maj) och under
Tromps befäl i det för svenskarna olyckliga
slaget vid Öland (1 juni). Han förde 1688
befäl över den flotta, som överförde Vilhelm av
Oranien till England, och blev 1691 högste
befälhavare över den holländska flottan. I
slaget vid La Hogue (29 maj 1692) bidrog
han på ett avgörande sätt till den förenade
engelsk-holländska flottans seger över den
franska, och under de följande åren oroade
han med en engelsk-holländsk flotta
hamnarna på Frankrikes och Spaniens atlantiska
kuster. 1700 sändes A. åter till Östersjön,
instängde i förening med en engelsk flotta
den danska vid Köpenhamn och möjliggjorde
därigenom Karl XIT:s landstigning på
Själland. Sedan spanska tronföljdskriget
utbrutit, kryssade han i förbindelse med den
engelska flottan utanför Spaniens och Portugals
kuster. Hans mest lysande bragd under
dessa år var erövringen (i förbund med den
engelske amiralen Rooke) av den spanska
»silverflottan» i Vigobukten 1702, varvid ett
ofantligt rikt byte blev taget. V. S-g.*
Almoravider, arabisk sekt och dynasti i
n. v. Afrika (nuv. Marocko) och Spanien,
stiftad av Abdallah ibn-Jasin (d. 1058), som med
svärdet utbredde sin lära bland
berberstam-marna mellan Algeriet och Senegal. Jusuf
ibn-Tasjfin (emir 1061—1106) grundläde staden
Marocko och övergick på de spanska moriska
furstarnas bön till Spanien, där han 1086
be
segrade Kastiliens konung Alfonso VI, men
han vände sig senare mot sina egna
trosför-vanter och hade 1110 erövrat hela det
moriska Spanien. Almoraviderna störtades 1154
av almohaderna (se d. o.).
Almquist, släkt, känd från mitten av
1500-talet och härstammande från Lövsta by i
Almunge socken, Uppland; namnet A. antogs
först av prosten i Täby, Abr. A. (1669—1760).
De nu fortlevande två grenarna härstamma
från dennes son E. J. A. (se nedan). Till den
äldre grenen höra av nedan upptagna: E. A.
A., Sigfr. A., E. B. A., J. A. A. och Helge A.
Till den yngre grenen höra skalden K. J. L.
A., G. F. A., E. V. A. och V. E. A. — B. E. A.
tillhör en särskild, värmländsk släkt. Litt.:
J. A. Almquist, »Kontraktsprosten Abraham
Almquists fäderne- och mödernehärstamning»
(1916), samt »Almquistiana» (1892).
Almquist, Bror Edvard, arkitekt,
tecknare (f. 1864 ®/«), arkitekt i
överintendents-ämbetet 1898, sedan 1918 i
Byggnadsstyrelsen. Har gjort ritningar till
folkskole-seminariet i Strängnäs, Kristinehamns
praktiska skola, Mälarbadet i Stockholm, ett stort
antal villor, herrgårdsbyggnader,
fabriksbyggnader m. m. A. har också utfört flera
kyrkorestaureringar samt även etsningar,
stiliserade teckningar, adresser och bokband.
Almquist, Erik Abraham, teolog o.
filosof (1767—1830), son till Erik Jonas A.
Blev fil. mag. i Uppsala 1794, teol. docent
1795, e. o. teol. adjunkt 1797, e. o. teol. prof.
1801 och teol.
adjunkt 1802 samt
förestod faderns
professur 1797—1808
men motarbetades för
sina filosofiska
åsikter och förbigicks
1808 vid tillsättandet
av faderns professur.
Han utnämndes till
biskop i Härnösands
stift 1812. A. var en
ivrig anhängare av
Kants kritiska
filosofi, som i hög grad
påverkade hans
teo
logiska ståndpunkt. Han sökte dock att
med bibehållen supranaturalistisk ståndpunkt
förena den nya filosofiens
forskningsresultat med den kristna trons innehåll. Som
biskop var A. särdeles verksam och
företog visitationsresor, bl. a. till flera
lapp-marksförsamlingar, där sådan förrättning ej
förr verkställts. Som vald led. av
prästeståndet riksdagarna 1809, 1810 och 1812,
var A., som i ungdomen stått den s. k.
juntan nära, en av de allra flitigaste talarna
och intog genomgående en mera frisinnad
ståndpunkt än ståndets flertal. För
Bernadottes val till tronföljare var han en ivrig
förespråkare. Som biskop anslöt han sig vid
riksdagarna dock icke sällan till oppositionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
