Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikapokalen - Amerikas deltagande i världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
755
Amerikas deltagande i världskriget
756
Kappseglingen om Amerikapokalen 1920. Bild från
starten. T. h. »Shamrock IV», t. v. den
amerikanska jakten »Resolute».
elska »Royal yacht squadron» vid klubbens
kappsegling runt ön Wight 1851. Den vanns
då i kamp mot 14 medtävlare av amerikanska
yachten »America», som var den första
lustyacht, som passerat Atlanten. Pokalen
förärades 1857 till »New York yacht club» för
att utgöra ett internationellt tävlingspris. Den
är ännu i amerikansk ägo, ehuru engelsmännen
flera gånger försökt erövra den. Mest
uppseendeväckande bland dessa försök ha varit
sir Thomas Liptons sedan 1899 fyra gånger
(senast 1920) upprepade med den för
ändamålet varje gång särskilt byggda »Shamrock».
En revidering av bestämmelserna för pokalen
är ifrågasatt, ty enligt de nuvarande måste
den utmanande yachten göra resan över
Atlanten på egen köl, varför det tills dato ej
varit möjligt att göra yachten lika lämplig
för kappsegling i lättvind som de
amerikanska försvararna. I kappseglingen 1852 kring
Wight deltog även den svenska
kappseglings-skonerten »Sverige», inregistrerad i Kungl. sv.
segelsällskapet. »Sverige» vann visserligen
icke priset men hade visat sig avgjort
överlägsen den blivande amerik. prisvinnaren och
hade tillkämpat sig ett betydligt försprång,
då fartyget alldeles i närheten av målet
råkade ut för ett haveri i riggen, som berövade
det en eljest säker seger. Den svenska segel
bragden väckte stor uppmärksamhet.
Amerikas deltagande 1 världskriget. På
ententemakternas sida under världskriget
ställde sig följande amerik. stater: Förenta
staterna, Bolivia, Brasilien, Ecuador,
Guatemala, Haiti, Honduras, Kuba, Nicaragua,
Panama, Peru och Uruguay, men endast Förenta
staterna ingrepo fullt aktivt. Om de
politiska förhållanden, som voro förenade med
detta partitagande, se dels Amerikas
förenta stater, historia, och dels under
Världskriget samt även under övriga
ovannämnda staters historia.
Då Förenta staterna 6 april 1917
förklarade Tyskland krig, förfogade de över dels
en stående armé av omkring 75,000 man,
dels bristfälligt utbildade och otillräckligt
beväpnade nationalgardister till ungefär
dubbla antalet. Några förberedande
anordningar för att låta dessa trupper svälla ut
genom inkallandet av reserver förefunnos
icke. 18 maj utfärdades en lag, genom
vilken den allmänna värnplikten infördes,
och denna gällde för män mellan 21 och 30
år. På grund av denna lag blevo från 5 juni
1917 till 24 aug. 1918 10,481,000
värnpliktiga uppförda i inskrivnin^slistorna. Senare
blev värnplikten utsträckt, så att den
omfattade åldersgrupperna 18—45 år; härigenom
ökades antalet inskrivna med 13,228,000, så
att dessas sammanlagda antal uppgick till
23,709,000. — Den största svårigheten
bestod i skapandet av en erforderlig
officerskår. Omedelbart efter krigsförklaringen
skred man därför till upprättandet av 15
utbildningsläger, av vilka vart och ett var
avsett att upptaga 2,500 officersaspiranter.
Den första kursen, från 15 maj till 15 aug.
1917, gav 27,341 officerare, av vilka en del
sändes till Europa för att fullkomna sin
utbildning i de franska och engelska militära
utbildningsanstalterna för att sedan kunna
tjänstgöra såsom instruktörer för sina
landsmän. Till den andra, 27 aug. 1917
påbörjade kursen erhöllo av 72,914 sökande
blott 21,000 tillträde, och av dessa blevo
17,237 befordrade till officerare. En tredje
Amerikanska trupper i London 1918.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
