Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anderna - Andernach - Anders (Hellig Anders) - An der schönen blauen Donau - Anders Eje - Andersen, Anton Jörgen - Andersen, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
925
Andernach—Andersen, A.
926
tor trafiken; de transandina järnvägarna höra
därför till jordens högst belägna banlinjer. A.
äro Sydamerikas förnämsta vattendelare och
skilja även mycket olika klimat- och
vegeta-tionsområden. Där de breda ut sig och
omsluta högslätter, bli dessa dock mer klimatiskt
och växtgeografiskt självständiga. A. äro rika
på metaller och mineral; av gammalt brytas
särskilt silver och koppar, men även guld, tenn,
salpeter och bergolja finnas i betydande mängd.
Av Sydamerikas folk ha de andina nått den
högsta kulturen, liksom de norra och centrala
A. äro det område, där indianerna bäst kunnat
bibehålla sin ställning och ännu utgöra den
övervägande massan av befolkningen.
A:s centrala huvudkedja börjar i s. på
Staten island och går därefter mot v. och n. genom
Eldslandet och Patagonien under tilltagande
höjd. V. härom löper den chilenska kustkedjan,
Cordillera de la Costa, som till och med ön
Chi-loé är sönderstyckad i öar. I ö. går en tredje
kedja, Prekordilleran, liksom kustkedjan skild
från huvudkedjan av en sänka; dess östligaste
del är Sierra de Cordoba (2,350 m). De sydliga
A. äro rika på väldiga glaciärer och sjöar, av
vilka flera taga sitt avlopp tvärs genom
huvudkedjan till stillahavskustens fjordlandskap.
De största sjöarna äro Lago Argentino (1,500
kvkm), Lago San Martin (1,000 kvkm) och
Lago Buenos Aires (1,800 kvkm). Norrut blir
huvudkedjan rik på vulkaner (Maipo 5,300 m)
och når i Aconcagua, Amerikas högsta berg,
7,021 m. Här går järnvägen fram mellan
Santiago och Buenos Aires genom
Uspallata-(Cumb re-) passet (3,960 m). Av övriga högre
toppar i denna trakt märkes Tupungato
(6,710 m) och Mercedairo (6,800 m).
N. om Aconcagua grenar sig A:s
huvudkedja och omsluter betydande, till stor del
av-loppslösa högslätter, i s. Puna de Atacama
(3,400—4,000 m), i n. Bolivias högplatå (2,680
—4,200 m ö. h.). Från Copiapö (6,072 m) får
den västra kedjan ett rikt inslag av vulkaner,
såsom Llullaillaco (6,620 m) samt v. om
De-saguadero och Titicaca Sajama (6,415 m) och
Misti (5,800 m). Östra kedjan, i Bolivia
benämnd Cordillera real, är fattigare på
vulkaner och mest uppbyggd av äldre bergarter.
Här märkas ö. om Titicaca Illimani (6,405 m)
och Sorata (6,600 m). Is. Peru närma sig
kedjorna åter varandra för att vid Cerro de
Pasco åter dela upp sig på tre kedjor, skilda
av Maranons och Huallagas längddalar, i v.
höjer sig Nevado de Huascan till 6,763 m
ö. h. Från Loja i s. Ecuador få vi två
kedjor, som innesluta Riobambas och Quitos
högslätter, över vilka talrika vulkaner höja sig,
i v. Chimborazo (6,310 m), Iliniza (5,305 m)
och Pichincha (4,787 m), i ö. Altar de los
Col-lanes (5,404 m), Sangay (5,323 m), Cotopaxi
(5,943 m) och Antisana (5,756 m).
Vid bergsknuten Pasto i s. Colombia börja
de Colombiska A., delade i 3 armar av
Cauca-och Magdalenafloderna, vartill i v. längs
stillahavskusten Chocokordilleran ansluter sig.
Centralkordilleran är rik på vulkaner, såsom
Puracé (4,700 m), Tolima (5,525 m) och Ruiz
(5,600 m). Den östligaste kedjan viker av
mot ö. och når i Sierra Nevada de Cocui över
5,000 m. Sierra Nevada, de S:ta Marta (5,300
m) och vissa av Venezuelas kustberg bruka
dock ej räknas till A. Jfr bilder på
vidstå-ende plansch. Se f. ö. de olika
sydamerikanska länderna och Sydamerika. O. Sjn.
A’ndernach, stad i preuss. prov. Rheinland,
på västra Rhenstranden, 2 mil n. v. om
Koblenz; 10,000 inv. (1919). A. är en av
Tysklands äldsta städer med fornlämningar från
romartiden och många minnesmärken från
senare tidevarv. Handel med vin, spannmål,
kvarnstenar m. m. Tillverkning av
kemikalier, cigarrer, malt.
Anders (H e 11 i g Anders), dansk präst
(d. 1205). Betraktades av danska folket som
helgon men är icke upptagen i den
romerska kyrkans helgonlängd. Om honom
berättas en mängd sagor och legender. Då han på
en pilgrimsfärd till Jerusalem blivit övergiven
av sina följeslagare, under det han förrättade
sin bön, fördes han på en vit häst genom
luften tillbaka till sitt fädernesland, där han
vaknade, liggande på en kulle utanför
Sla-gelse. Liksom Västmanlands apostel David
var A. enl. legenden så helig, att han kunde
hänga sina handskar på solens strålar, medan
han gjorde sin bön.
An der schönen blau’en Donau [dä’nåu],
»Vid den vackra blåa Donau», vals av Johann
Strauss d. y. (se denne).
Anders Eje, pseudonym för A. E s s é n.
Andersen, Anton Jörgen, tonsättare o.
violoncellist (f. 1845). Är norrman till
börden men har varit verksam i Stockholm
såsom förste violoncellist i hovkapellet 1871—
1905 och lärare i violoncell vid Konservatoriet
1876—1911; professors titel 1912. I
kontrapunkt elev av Johan Lindegren, har A.
komponerat sonat för violoncell, sånger, symfonier
m. m. Särskilt har han experimenterat med
användandet av violoncellen och bl. a. skrivit
en symfoni för 14 sådana och 3 kontrabasar.
A. L. (H. G—t.)
Andersen, Axel, norsk pedagog o. teolog
(1846—1913), adjunkt vid Kristiania
katedralskola 1876—1900. Är mest bekant genom
sina arbeten rörande kyrkan och
bibelkritiken. Hans doktorsavhandling 1898,
»Nadve-ren i de par förste aarh. e. Kr.», blev
underkänd av historisk-filosofiska fakulteten vid
Kristiania universitet, vilket framkallade en
mångårig skarp strid (den s. k. doktorssaken).
Det stora erkännande utlandet ägnade hans
vetenskapliga förtjänster föranledde slutligen
fakulteten 1909 att skriftligen beklaga sitt
förra, genom teologiskt inflytande framkallade
underkännande. Bland A:s övriga skrifter må
nämnas: »Skolen og kirken», »Lov og
evangelium», »De forskjellige opfatninger i
kristendommens ældste tid av Jesu person og
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
