Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andersen-Nexö, Martin - Anders Larsson (Anders målare) - Anders Larsson till Botila - Anders Lennartsson - Anderslöv - Anderson (stad) - Anderson, Amos - Anderson, Anders (läkare) - Anderson, Anders, i Råstock - Anderson, Axel Ivar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
931
Anders Larsson—Anderson, A. I.
932
ket framstående plats. Hans förnämsta verk
är den stora samhällsromanen »Pelle
erobre-ren» (4 dir, 1906—10), som även är av stort
intresse för den köpenhamnska
arbetarrörelsens historia. I »Barndommens kyst» (1911),
»Bornholmernoveller» (1913), »Lykken» (s. å.)
har han lämnat starka och egendomliga
skildringar med ämnen från Bornholm. »Af
dybets lovsang» (1908) är berättelsen om dem,
som leva på samhällets skuggsida. Hans
övriga märkligare arbeten äro: »Det bödes der
for» (1899), »Muldskud» (1—2, 1900—05),
»Dryss» (1902), »Soldage» (1903) och »Folkene
paa Dangaarden» (skådespel, 1915). Ett
betydande kvinnligt motstycke till Pelle
er-obreren» är hans »Ditte menneskebarn» (5 dir,
1917—21). Hans senaste bok, »Mod
dagning-en» (1923), är en proletärs hyllning till
Sov-jetryssland. A. är mest betydande som
skildrare av allmogen, landsortens småfolk och de
stora städernas proletärbarn. Uppfattade med
en inträngande psykologi och återgivna med
en sympatisk men osentimental humor, leva
hans människor helt och hållet sitt eget liv
inom sin naturliga begränsning och dock med
perspektiv och djup. Hans stil har ett episkt
lugn och fasthet, varigenom både de
karakteristiska detaljerna och de typiska
huvuddragen komma till sin rätt. — Litt.: K.
Nico-laisen, »M. A.-N.» (1919)). Ths.
Anders Larsson, kallad Anders målare,
målare och arkitekt (omkr. 1510—86). Var
en av de mest anlitade konstnärerna under
den svenska renässansens tid. Hade från 1550
anställning vid de på Stockholms slott
pågående dekorationsarbetena. Fick 1561 i
uppdrag att övervaka byggnadsarbetena vid
slottet, domkyrkan och stadsbefästningarna i
Reval, ledde 1562 befästningsarbeten vid
Weis-senstein, Pernau och Viborg, uppgjorde 1563
ritning till ombyggnad av Svartsjö slott och
blev 1567 kungl. byggmästare vid Stockholms
och Svartsjö slott. Som slottsbyggmästare i
Stockholm avlöstes han dock till följd av
sjuklighet 1573 av Franciscus Pahr. Under senare
delen av 1570-talet påbörjade han
ombyggandet av S:t Gertruds gillestuga i Stockholm
till kyrka för finska och tyska församlingarna
(se Tyska församlingen i
Stockholm). Avled som byggmästare på
Kronobergs slott. Av hans arbeten är nästan intet
veterligen bevarat till vår tid. -rn.*
Anders Larsson till Botil a, ståthållare
i Reval (d. 1613). Var f. i Östergötland och
tjänade sig under Johan III:s krig upp från
ryttare under hovfanan till löjtnant och
frälsegodsinnehavare. I striderna mellan
Sigismund och hertig Karl stod han på
konungens sida, fick 1594 evärdeligt frälse och
för-läningar i Livland och Finland, deltog 1596—
97 under Klas Fleming i klubbekriget, blev
fånge vid Äbo slotts kapitulation men
försonades snart med hertig Karl, återfick 1600 sin
forna tjänst som ryttmästare för finska
adelsfanan och 1601 alla sina förläningar. Svårt
sårad utanför Wenden nyåret 1601, avböjde
han sedermera flera befälsposter i fält men
var 1603—12 ståthållare på Revals slott och
tidtals Sveriges främste representant i
östersjöprovinserna. En av honom och
sekreteraren Peder Nilsson ledd belägring av
Ivango-rod 1610 misslyckades till följd av myteri
bland trupperna, då sold och tillförsel till de
belägrade från Sverige uteblevo. Jfr H.
Alm-quist, »Sverige och Ryssland 1595—1611»
(1907).
Anders Lennartsson, se Forstenasläkten.
Anderslöv, socken i s. Skåne, s. ö. om Malmö
invid Börringesjön; Skytts härad, Malmöhus
län; 29,41 kvkm, 2,201 inv. (1923), därav i
A:s municipalsamhälle 645. Norra delen
kuperad med lövskog och torvmossar; 2,553 har
åker. I A. ligga fideikommissegendomen
Stora Markie och en del industriella
anläggningar. Prov.-läkare, distriktsveterinär och
apotek finnas i A. Kyrkan i A. har en
predikstol, utförd vid början av 1600-talet av J.
Kremberg (se denne). Bildar med Grönby ett
pastorat, Lunds stift, Vemmenhögs kontrakt.
Anderson [ä’ndasan], stad i Indiana, i n. ö.
delen av mellersta U. S. A., 6 mil n. ö. om
Indianapolis, vid White river. 29,767 inv.
(1920). Järn-, stål-, mässings-, pappers-,
glas-och vagnfabriker.
Anderson, A m o s, finl. affärsman (f. 1878).
Utgivare av tidskriften »Mercator»,
medin-tressent i ett flertal större företag, främst
bok- och stentryckerier, och stor delägare i
landets främsta svenskspråkiga tidning,
»Huf-vudstadsbladet». A. är riksdagsman och
tillhör Svenska folkpartiet.
Anderson, Anders, läkare, skald (1822—
92), broder till biskop Johan Andersson. Blev
med. dr 1863 och åtnjöt som professor i
obste-trik och gynekologi vid Karolinska institutet
1864—87 stort anseende som lärare. Blev
1875 medlem av Svenska akademien och
utgav 1889 ett urval »Dikter», mest
tillfällighetsdikter. En samling »Dikter, tal och
minnesteckningar» utgavs efter hans död av G.
Ljunggren.
Anderson, Anders, i Råstock,
riksdagsman (f. 1874 18/e), banvakt vid Frövi—
Ludvika järnväg sedan 1897. Har haft en
mängd fackliga och kommunala uppdrag samt
är sedan 1910 led. av Örebro läns landsting
och sedan 1918 dess ordf. A., som tillhör
arbetarpartiet, är sedan 1912 led. av Andra
kammaren och sedan 1920 vice ordf, i
statsutskottet (led. 1914). Han har även varit led.
av flera kommissioner o. dyl., bl. a. i den ang.
överkvalificerad arbetskraft vid statens
järnvägar (1912—13), torvkommittén,
folkhus-hållningskommissionen, p rocesskommissionen.
statens järnvägars ekonomikommission (sedan
1919). Fångvårdsfullmäktig 1922.
Anderson, Axel Ivar, tidningsman (f.
189 1 22/i), fil. dr i Uppsala 1917. Var
politisk medarbetare i Stockholms Dagblad 1914—
17 och är sedan 1917 huvudredaktör för
Öst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
