Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andningsorgan el. Respirationsorgan - Andningsrötter el. Pneumatoforer - Andnöd el. Dyspné - Andorra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
961
Andningsrötter—Andorra
962
Ryggradsdjurens andningsorgan stå
både till ursprung och läge i nära relation till
framtarmen. De utgöras antingen av gälar
eller av lungor. Gälarna äro de fylogenetiskt
äldre organen. Medan fiskar och 1
ungfiskar under hela livet andas med gälar,
gäller detta blott för en liten grupp bland
groddjuren, nämligen
Pereniiibranchi-ata; alla de övriga genomleva blott som
larver ett stadium, då de andas med gälar,
och andas som fullbildade med lungor.
Därmed slutar i ryggradsdjurens serie
uppträdandet av funktionerande gälar, övergången från
liv i vatten till liv på land har medfört
utbildningen av lungandning, vilken alltså
förekommer hos flertalet groddjur på fullbildat
stadium samt hos alla kräldjur, fåglar och
däggdjur. I vissa fall kunna hos ryggradsdjuren
även andra organ träda i andningens tjänst,
såsom simblåsan hos fiskarna, huden hos
groddjuren samt hos vissa fiskar av familjerna
Siluridae och Cobitidae tarmens slemhinna. Se
vidare Gälar, Lungor, 8 i m b 1 å s a och
T r a k é e r. Rend.
Andningsrötter hos Sonneratia alba.
Andningsrötter el. P n e u m a t o f ö r e r,
egendomliga rotbildningar hos en del i
sumpiga, varma trakter förekommande växter,
t. ex. sumpcypressen, Taxodium, och en del
mangrove-växter. De sticka lodrätt upp ur
dyn, innehålla en mängd luftgångar och ha till
uppgift att föra den för andningen
nödvändiga luften till de i den syrefattiga dyn
befintliga delarna av växten.
Andnöd el. D y s p n é, svårighet att andas.
A. uppkommer, då gasutbytet sker
ofullständigt. Allteftersom endast inandningen eller
endast utandningen eller båda akterna av
respirationen äro försvårade, skiljer man
mellan inspiratorisk, exspiratorisk och blandad
dyspné. Detta tillstånd är fysiologiskt, t. ex.
efter ansträngning, men uppkommer i vissa
fall, framför allt vid hjärtfel, även utan sådan.
Vid svår andnöd kunna patienterna ofta icke
ligga utan måste för att få luft tillbringa
dag och natt i sittande ställning — ett
tillstånd, som man kallar o r t o p n é.
Kartskiss över Andorra.
Ando’rra, en liten republik österut i
Pyrenéerna mellan Frankrike och Spanien; 452
kvkm, 5,231 inv. A. omfattar en av höga berg
omsluten dal med tillhörande smärre
sido-dalar. Befolkningen talar katalanska, är av
katalonisk stam och till religionen
romersk-katolsk, lever av sin jord och sin boskap men
även av smuggling. Huvudorten, Andorra la
vieja (900 inv.), är belägen på en hög klippa
och har en regeringsbyggnad från 1500-talet.
A. har sedan medeltiden bildat en egen
stat och skall ha erhållit denna sin ställning
av Karl den store 775 till belöning för att
dess invånare tjänade frankerna som
vägvisare över Kataloniens berg under de
moriska krigen. Senare har emellertid A.
kommit i ett visst beroende av Frankrike och
står under dess och den spanske biskopens
av Urgel gemensamma överhöghet samt
erlägger till Frankrike årligen 960 francs och
till biskopen 460 pesetas. Själva styrelsen
ligger hos ett råd på 24 medlemmar, 4 från
var kommun och utsedda av
familjeöverhu-vudena. Rådet väljer en förste och en andre
syndikus. Den verkställande makten utövas
av förste syndikus. Domsrätten i civila mål
i första instansen utövas av två domare,
utsedda av resp. Frankrike och biskopen.
Högsta appellationsdomstolen i dessa mål utgöres
av en överdomstol för A. i Perpignan el.
biskopens kyrkliga domstol. Brottmål
avdömas vid en domstol i Andorra la vieja, där
två »viguiers» (en utsedd av Frankrike och
en av biskopen) presidera. Prefekten i
Pyré-nées-Orientales har att bevaka de franska
intressena i republiken. — Litt.: J. F. Blade,
»Études géographiques sur la vallée
d’An-dorre» (1875); L. G. Leary, »A., the hidden
republic» (1912); V. C. Scott O’Connor,
»Tra-vels in the Pyrenees» (1913). Se bilder på
vidstående plansch.
I. 31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
