Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andrejev, Leonid - Andre kanslisekreterare - Andre legationssekreterare - Andrén, Anders Viktor (Vicke) - Andrena - Andrésen, Ivar Fritjof - Andresen, Kjeld - Andrewes, Lancelot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
973
Andre kanslisekreterare—Andrewes
974
och livnärde sig någon tid som advokat i
underordnad ställning, samtidigt sysslande bl. a.
med illa betalt porträttmåleri. Han mottog
i ungdomen mycket starka intryck av
Tol-stoj ocb
Schopen-hauer. Den
sena-res pessimism
överensstämde med A:s
hela läggning,
varom tre
självmordsförsök bära vittne.
Med Nietzsches
filosofi gjorde han
tidigt bekantskap. En
större allmänhet
nådde A. först med
berättelsen »Det var
en gång» (1901).
I sina tidigare
arbeten röjer han väl
en dyster grundstämning, men ett drag av
omisskännlig humanitet ligger dock på bottnen
— ett drag, som snart nog lämnade plats för
A:s bekanta »grymhet». Med den mästerligt
skrivna »Stora slam» är A. inne på sitt
speciella område. De människor han skildrar
glida fram som skuggor, karakteristiskt nog
ofta saknande namn, ledda av
hemlighetsfulla, livsfientliga makter. Hela tillvaron är
en skräckkammare: »fasa», »vanvett» — två
älsklingsord hos A. — bottenlöst elände —
se där »meningen»! Hans stil förföll
småningom till sterilt maner, och den
överhand-tagande symbolismen gör många av hans
senare arbeten skäligen onjutbara. — För
tidens frågor hade A. endast ett sekundärt
intresse. Publiken och kritiken, som under
början av hans litterära bana omfattade
honom med välvilligt intresse, ställde sig under
hans senare år kallsinniga och reserverade.
Hans landsmän övergåvo honom dock ej —
därtill berörde hans författarskap alltför
många välkända strängar i rysk psyke. A.
dog i Finland, där han uppehöll sig under
sina senaste år. Av hans arbeten finnas
översatta till sv.: »Tanken» (1903), »Det röda
skrattet» (1906), »En berättelse om sju
hängda» (1908), »Djävulens dagbok» (1921) samt
dramat »Professor Storitsyn» (uppfört i
Stockholm 1921). A. N—k.
Andre kanslisekreterare, tjänsteman i
stats-departementen utom i Utrikesdep.
Befattningen tillkom genom 1917 års lönereglering
för statsdepartementen. Andre
kanslisekreteraren åligger, jämte expeditionsgöromål, att
föra protokoll i statsrådet, i tillförordnad
regering och i regeringsrätten.
Andre legationssekreterare, tjänsteman vid
svensk beskickning (se d. o.) i utlandet.
Andrén, Anders Viktor (Vicke),
målare och illustratör (f. 1856 7/i2). Har lämnat
talrika teckningar till skämtpressen (Kasper,
Puck m. fl.), Ny illustrerad tidning,
tidskrifter och böcker. Utfört murmålningar i
byggnaderna vid Stockholmsutställningen 1897,
Vasateatern,
Operahuset (plafonderna i
salongen och
kaféet), Oskarsteatern,
Södra teatern och
Gustav-V asa-kyrkan
i Stockholm. Hans
flotta
väggmålningar i den numera
försvunna
restaurang du Nord voro
mycket typiska
illustrationer till det
stockholmska
restauranglivet omkr. år
1900. A. är även känd som en framstående
bellmanssångare.
Andrèna, se Jordbin.
Andrésen, Ivar Fritjof, norsk-svensk
operasångare (f. 1896 27 h’); efter studier för
dr G. Bratt och i operaskolan vid Kungl.
teatern i Stockholm anställd vid nämnda scen
1921. A. förfogar över en grann och
omfångsrik basröst med verkligt mörk basklang,
utmärker sig för dramatisk textbehandling
samt äger ett ståtligt yttre. Också har han
på kort tid blivit mycket anlitad inom sitt
fack och bl. a. framställt kungen i »Aida»,
konung Henrik i »Lohengrin», lantgreven i
»Tannhäuser», Hunding i »Valkyrian», pater
Lorenzo i »Romeo och Julia», Bartolo i
»Fi-garos bröllop», Banco i »Macbeth» och
Spara-fucile i »Rigoletto». H. G—t.
A’ndresen, K j e 1 d, norsk
nykterhetsagi-tator (1808—51), student och sedan litteratör.
Blev 1841 ledare för de på 1830-talet
stiftade norska måttlighetsföreningarna, som på
hans initiativ övergingo till att bliva
verkliga helnykterhetsföreningar, och stiftade 1845
»Norsk förening mod brændevinsdrik». Han
utvecklade i tal och skrift en
imponerande upplysnings- och agitationsverksamhet.
A:s »Afholds-katekismus» (1844) har flera
gånger översatts till sv. Hans »Haandbog i
afholdsreformens grundsætninger» blev också
översatt till sv.
Andrewes [a’ndröz], L a n c e 1 o t, eng.
teolog (1555—1626). Vann stort rykte som lärd
och ännu mer som predikant. A. tillhörde
den högkyrkliga riktningen och höll sig
oberoende såväl av katoliserande tendenser som
av puritanismen. Han var ivrigt verksam i
den bibelkommission, som verkställde den
1611 auktoriserade engelska
bibelöversättningen. 1605 blev han biskop i Chichester,
förflyttades 1609 till Ely och 1619 till
Winchester. Bland hans skrifter märkas »The
Lam-beth artides» (1595), epokgörande för den
engelska kyrkans uppfattning av
rättfärdig-görelsen, samt två stridsskrifter mot jesuiten
Bellarmine (1610; båda omtryckta 1851).
Hans för eget bruk avsedda andaktsbok
»Manual of private devotions» (1648) har ofta
utgivits. Litt.: R. L. Ottlev, »Lancelot A.»
(1894). * V. S-g.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
