Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Araslöv (Areslöv) - Arason, Jón - Aratos - Arauca - Araucaria - Araucariacéer - Arauco - Araukaner (Araucanos)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1227
Arason—Araukaner
1228
sammans 600 har, varav 400 har åker, och är
taxerat till 600,000 kr.
Slottet är byggt på 1700-talet på
grundmurarna till en äldre byggnad, som brann år 1677.
Godsets historia går tillbaka till mitten av
1300-talet. Det innehades under 1400-talet av
ätten Lille, sedan av medlemmar av ätterna
Trolle, Urup och Ulfeld, Wrangel och
Hamil-ton och köptes år 1912 av nuv. ägaren,
rytt-mästaren frih. Volmer Wrangel von Brehmer.
A. var ända in på 1600-talet egen socken.
Den gamla sockenkyrkan kvarstår ännu som
ekonomibyggnad vid slottet.
Arason, J 6 n, Islands siste katolske biskop
(1484—1550). Kämpade som biskop i Hölar
(sedan 1524) en förtvivlad och fanatisk
nationell kamp mot det råa danska
ämbetsmannaväldet och den inträngande luterska
läran. Därvid kom han i strid med konung
Kristian III och hörsammade icke dennes
befallning att infinna sig i Köpenhamn utan
uppträdde som Islands självhärskare 1549 och
lär ha sökt kejsar Karl V:s hjälp. A.
förklarades fredlös och blev slutligen tillfångatagen
samt jämte sina två söner halshuggen. Han
var en av det dåtida Islands yppersta
diktare, och ön har honom att tacka för sitt
första boktryckeri.
Arätos, grek, statsman från Sikyon (271—
213 f. Kr.). Lyckades vid 20 års ålder befria
sin fädernestad från en där rådande
envålds-härskare (251) och ansluta den till det
Akajis-ka förbundet. Är 245 valdes A. till förbundets
anförare (strateg) och beklädde denna
värdighet inalles 17 gånger. Under hans
ledning höjde sig Akajiska förbundet till en makt
och betydenhet, som det förut aldrig ägt,
och verkade framgångsrikt för de grekiska
staternas frihet och enighet. A. var mera
diplomat än fältherre. När den spartanske
konungen Kleomenes i det mellan Sparta och
Akajiska förbundet utbrutna kriget (från 228)
tillfogat dettas stridskrafter flera betydande
nederlag, tillgrep A. utvägen att kalla konung
Antigonos Doson av Makedonien till hjälp.
Denne besegrade Kleomenes men bragte
samtidigt hela Grekland, även Akajiska förbundet,
under sin lydno. A. fortfor dock att utöva
stort inflytande på förbundets och Greklands
angelägenheter, tills konung Filip III av
Makedonien fann honom besvärlig och, efter vad
det säges, lät taga honom av daga genom gift.
Aråu’ca, flod i n. Sydamerika, biflod fr. v.
till Orinoco, bildar delvis gräns mellan
Colombia ocb Venezuela. 725 km lång.
Araucäria, se Araucariacéer.
Araucariacéer, Araucariäceae, en familj
inom ordn. Coniferae, nära besläktad med
fam. Abietineae och skild från densamma
genom hela fruktblad med endast ett fröämne.
Det viktigaste släktet är Araucaria (i
Sydamerika och Australien). Hithörande arter
erinra till utseendet om granar, nå en
betydande höjd (ända till 60 m), bilda ofta
vidsträckta skogar och lämna värdefullt bygg-
Bestånd av paranåtall, Araucaria brasiliana.
nadsvirke. Kottarna kunna bliva stora som
barnhuvud. De ansenliga fröna (ända till
dubbelt så stora som mandlar) av några arter
spela en viktig roll som födoämne, t. ex. av
A. imbricata (i s. Chile), A. Bidwillii (i s. ö.
Australien) och A. brasiliana, »pinheiro» (i
Sydbrasilien). Den sistnämnda, även kallad
paranåtall, spelar dessutom stor roll inom
skogshanteringen (se Amerikansk
skogshushållning, sp. 754). Som prydnadsväxter
i boningsrum, växthus och parker odlas ofta
A. imbricata (med breda, tegellagda,
mörkgröna barr), A. excelsa (med små, mera glest
sittande barr; från Norfolkön) m. fl.
Aråu’co, kustprovins i s. Chile. 5,670 kvkm,
60,233 inv. (1920). I ö. delen höja sig
Anderna, klädda med stora araucariaskogar; v.
delen är jämn och bördig. Kol förekommer,
och gruvindustrien är livlig. Huvudstad är
Levu (Lebu) med omkr. 5,000 inv.
Araiikäner (A r a u c a n o s), indianstam,
som räknar över 100,000 individer och bor i
Chile, delvis i provinsen Arauco. Ett fåtal
lever på argentinskt område. Det är den enda
verkligt betydande indianstam i Sydamerika,
som bor i ett tempererat klimat.
Arauka-nerna äro framför allt berömda för sitt
utomordentligt tappra försvar mot spanjorerna.
Är 1533 besegrade de Valdivia, Chiles förste
kolonisatör. I 300 år försvarade de sedan,
oftast med framgång, sitt oberoende, och
otaliga äro de spanska soldater och kolonister,
som i deras land funnit sin grav. Flera av de
araukanska hövdingarna, »toqui», ha varit
goda strateger, såsom Lautaro och
Caupoli-can. Spanjorernas strider med araukanerna
ha besjungits av den berömde skalden Ercilla,
som 1557—58 deltog i Mendozas
framgångsrika fälttåg emot dem. 1870 antogo de
formellt Chiles övervälde.
Araukanernas land låg på inkarikets
gränsmark mot söder. Tydligt är, att deras kultur
blivit starkt påverkad av inkas, och särskilt
i deras materiella odling finner man starka
spår av inkas’ inflytande. Numera är deras
kultur ytterst starkt påverkad av de vitas.
Deras språk, som varit föremål för rätt om
fattande studier, intar en självständig ställ
ning. Dessa indianer leva av jordbruk och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
