Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arén, Erik - Arena - Arenanader, Erik Oskar - Arenaria - Arenberg - Arendal - Arends, Leopold Alexander Friedrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
Arena—Arends
10
ningar öppna sjöförbindelse med fastlandet
framkallade ett allmänt missnöje bland
bönderna. När dessa vände sig till A., som
åtnjöt ett ovanligt förtroende, var denne
genast beredd att sätta sig i spetsen för en
resning och kallade till sin medhjälpare
pastorsadjunkten i Finström H. J. Gummerus (se
denne). Enär ryssarna kort förut
bemäkti-gat sig nästan alla bössor, väpnade man sig
med vässade trästörar. De ryska
posteringarna överraskades och avskuros från alla
förbindelser med den vid Kumlinge förlagda
huvudstyrkan samt tvingades att
giva sig. Med mer än 150 fångar
avgick A. till Stockholm. Gustav
IV Adolf tilldelade honom å stora
borggården i slottet högtidligen
medalj »för tapperhet i fält» samt
vid sitt Älandsbesök på sommaren
en pension av 200 riksdaler banko,
som A. ända till sin död uppbar
av svenska kronan. Då Åland
1809 intogs av ryska armén,
flydde A. med hustru och barn till
Sverige. Han var dock nog djärv
att, förlitande sig på freden och
sitt svenska pass, i slutet av året
återvända men misshandlades av
ryssarna och kastades i fängelse.
Följande år (1810) fick han
till-låtelse att åter begiva sig till
Sverige och blev där t. f. länsman
i Sollentuna härad av Stockholms län men
tillbragte från 1822 sitt återstående liv i
stillhet i hemorten. Jfr Bomansson,
»Folkrörelsen på Åland 1808» (1852).
Aréna, stridsplatsen på den romerska
amfi-teatern, fäktarbana; skådeplats. Se bild vid
art. Amfiteater.
Arenander, Erik Oskar, lantbruksförf.
(f. 1862 25/2), lektor i husdjurslära vid Ultuna
1905, professor 1918. Införde som
länsagro-nom i Västernorrlands län (1898—1905)
lantmannakooperation i
länet med en
centralförening (den
första svenska) samt
rotfruktsodling och
andelsf rörenserier.
Är flitig författare,
särskilt i ämnen
rörande nötboskapsskötsel, inom vilken
A. särskilt ivrat för
de kulliga raserna.
Bl. hans skrifter
märkas: »Studien
über das ungehörnte
Rindvieh» (1896),
»Rödkullorna på Ellesbo» (1911), vilken
senare ras främst genom A:s arbete blivit
bemärkt, »Fjällrasen, dess afvel, utfodring
och vård» (1912) samt »Linodlings-boken»
(1910). H. J. Dft.
Arenäria, se Sandnarvsläktet.
Arenberg, grevskap, senare furstendöme
och till sist (från 1644) hertigdöme i nuv.
Rheinland, 1801—15 lydande under
Frankrike; tillföll senare Preussen. I stället
tillförsäkrades ätten A. bl. a. amtet Meppen i
Hannover, upphöjt till hertigdöme 1826,
A.-Meppen. Om furst A. M. R. av A. se La
Marek.
Arendal, stad i sydligaste Norge nära
Nid-älvens utlopp i Skagerak, 20 mil s. v. om
Kristiania, på n. sidan av Tromöysund;
Aust-agder fylke (Nedenes amt); 10,269 inv. (1921).
Utsikt över Arendal.
Dess centrala del ligger i en trång nordsydlig
dalgång och uppför ett par branta
fjällsluttningar samt på den lilla landfasta Tyholmen
mellan Kittelsbugt och Indrehavnen. På
Tyholmen ligga en kyrka, högre läroverk,
museum, rådhus, teater och tullhus. Den
kuperade terrängen och de branta och krokiga
gatorna i en del av staden ge den ett pittoreskt
utseende. I A. eller dess närhet finnas sågverk,
mekaniska verkstäder, skeppsvarv,
elektrokemiska fabriker m. m. A. står i
järnvägsförbindelse med Grimstad och Tveitsund. God
hamn. Export av timmer, trämassa, kvarts,
fältspat och järnvaror. A:s handelsflotta
omfattade 1922 39 segel- och ångfartyg om
35,995 ton. — På 1500-talet var A. en
betydande lastageplats för trävaror men led
mycket genom anläggningen 1641 av
Kristiansand, som gynnades på A:s bekostnad. 1723
fick A. stadsrättigheter. Ars mest
blomstrande period inföll under 1850—70-talet, då
staden hade större tonnage än någon annan
norsk stad. Men när ångbåtarna började
uttränga segelfartygen, kunde A:s skeppsredare
icke följa med, utan staden gick tillbaka och
har först på senare tid börjat komma sig upp
igen.
Ärends, Leopold Alexander
Friedrich, rysk-tysk uppfinnare av ett
stenografiskt system (1817—82). Var f. i Rakisjij
i Västryssland men flyttade efter studier
vid universitetet i Dorpat 1844 över till
Berlin, där han vid sidan av lärarverksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
