Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arkad - Arkadia - Arkadien - Arkadiernas akademi - Arkadisk - Arkaisera - Arkaiserande - Arkaisk - Arkaism - Arkaistisk - Arkalfår - Arkandisciplin - Arkangel, Arkangelsk - Arkangeliter - Arkansas (flod) - Arkansas, Ark. (stat)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
Arkadiå—Arkansas
68
Arkader vid gården till Palazzo Borghese i Rom.
I undre våningen portik, i övre våningen galleri.
Båda äro t. h. inåt begränsade av mur, t. v. öppna
åt bägge sidor.
na valvbågar, i och för uppbärandet av
mur, bjälklag eller tak. Arkader bilda
merendels den öppna framsidan eller de öppna
sidorna av en portik eller ett galleri,
så kallade, allteftersom de förekomma invid
marken eller i en högre liggande våning.
Dogepalatset i Venezia har i nedre våningen
en portik och omedelbart därovanför ett
galleri, bägge liggande innanför arkader.
Södra längan i huvudpartiet av Stockholms
stadshus vilar på en åt båda långsidorna
öppen portik, bildad av tre arkader.
Åtskilliga gator i Bologna, Paris m. fl. städer
ha att uppvisa särdeles ståtliga, till portiker
använda arkader.
S. k. blindarkader äro utförda endast
som dekoration på muren och tjäna att giva
denna liv och rytm. Dylik dekoration
användes tillika ofta såsom inramande element
i bildkonst och konstindustri. I. G. C.*
Arkadiå, nomos (län) i s. Grekland på
mellersta Peloponnesos, begränsat i s. ö. av
Ar-golisviken; 4,258 kvkm, 151,658 inv. (1920).
Huvudstad är Tripolitsa.
Arkädien, landskap i s. Grekland, i
mellersta delen av Peloponnesos. A. omges på
tre sidor av höga berg med topparna Kylléne
(nu Zfria, 2,374 m) i n. ö., Erymanthos (nu
Olenös, 2,224 m) i n. v., Lykaion (nu Diaförti)
i s. v. och Pärnon (nu Målevo) i s. ö. Även A:s
inre genomstrykes av skogbevuxna
bergskedjor, som innesluta natursköna dalar. A:s
huvudflod är Alfeiös. Bland landskapets städer
voro Tegéa och Mantineia de förnämsta. Nuv.
huvudstad är Tripolitsa.
Invånarna i det gamla A., som betraktade
Arkas som sin stamfader och ansågo sig vara
landets urspr. invånare (autoktoner), dyrkade
Hermes och Pan och voro ett kärnsunt
herde-och jägarfolk, som älskade musik och dans
och som länge bevarade sina enkla seder.
Detta har föranlett senare skalder, i
synnerhet författare av herdekväden under
renässansen, att prisa A. såsom ett hem för
paradisisk oskuld och stilla lycka. Jfr Herdedikt.
I politiskt avseende bestod A. av ett
betydligt antal smärre republiker, som dock aldrig
sammanslöto sig till ett fast förbund, varför
folket ej heller spelade någon historisk roll.
På 500-talet f. Kr. kom landet under Spartas
hegemoni. Epameinondas’ försök att göra A.
till en fast sammansluten förbundsstat med
Megalopolis till huvudstad hade ingen
framgång. Sedermera kom A. under Makedoniens
välde, ingick 229 i Akajiska förbundet (se
A k a j a) och föll 146 i romarnas händer. Fick
under medeltiden sin folkras uppblandad med
invandrade slaver och albaner.
Arkadiernas akademi, se Akademi.
Arkadisk, lantlig, idyllisk, till herdelivet
hörande. Jfr Arkädien.
Arkaisèra, efterbilda gammaldags stil el.
forntida former.
Arkaisérande, ålderdomligt hållen,
ålderdomlig, anslutande sig till en äldre tids smak.
Arkaisk, fornåldrig, ålderdomlig, gammal,
härrörande från en förgången tid.
Arkai’sm, uttryck, som är föråldrat i
samtalsspråk och vanlig prosa.
Arkafstisk, eftergjort ålderdomlig (mest
om språkformer och konstverk).
Arkälfår, O’vis vi’gnei a’rkal, en på de
transkaspiska stäpperna levande underart av
stäppfåret (se d. o.).
Arkändisciplln, se A rean i disciplina.
Arka’ngel, Arkangelsk, se A r c h an
g-e 1 s k.
Arkangellter, »ränselryssar», benämnas i
Finland karelska gårdfarihandlande från ryska
guvernementen Olonets och A rchangelsk. De
ställde fordom vanligen mot hösten sin färd
till Finland, därtill manade av sin hemtrakts
fattigdom och av den handelslust, som är ett
utmärkande drag för den karelska stammen
och vilken särskilt karakteriserade
arkangeli-ternas förfäder, de gamla bjarmerna. — I
»Elgskyttarne» har Runeberg ägnat en
förträfflig karakteristik åt ett sällskap av dessa
arkangelska bönder.
Arkansas [äkä’nsas], biflod till Mississippi
fr. h. Kommer från Klippiga bergen i staten
Colorado, där den genombryter det berömda
trånga passet Royal Gorge. Flyter därpå
genom staterna Kansas, Oklahoma och
Arkansas. På prärien är dess vattenmängd
tidtals mycket ringa. Tillsammans med White
river mynnar A. ut i Mississippi. Längd 2,410
km, varav 1,027 segelbara. Viktigaste
bifloder: Cimarron och Canadian river, båda fr. h.
Arkansas [äkä’nses], förk. Ark., en av de
västliga Sydcentralstaterna i U. S. A. I ö.
bildar Mississippi gräns. Från Mexikanska
viken skiljes det genom Louisiana. 138,132
kvkm, 1,752,204 inv. (1920), därav 472,220
negrer och 106 indianer. Staten genomflytes
av bifloder till Mississippi, den största
Arkansas, vidare White river och Ouachita.
Den n. v. delen fylles av Ozarkplatån med
Boston mountains n. om Arkansas river, över
Arkansasdalen höjer sig bl. a. Magazine moun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
