Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Armenisk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
Ärmenisk konst
118
Fig. 6. Plan av katedralen i
Tha-lisch.
talet.
Visserligen finnas inga
säkert daterade
kupoler före
500-talet, men den
oerhört rika [-mångfaldigheten-]
{+mångfaldighe-
ten+} hos
arkitekturen efter
denna tid fordrar
med
nödvändighet en organisk
inre
utveckling. På grund
av
kristendomens erkännande i det
romerska riket
medförde 400-o.
500-talen en stark
påverkan från [-byggnadskonsten-]
{+byggnadskons-
ten+} i väster och
sydväst, vilket
yttrade sig i att
den
längsrikta-de kyrkobygg
naden, som där var hemmahörande (jfr B
a-s i 1 i k a), trängde in i den armeniska konsten
(Ereruk). På 600-talet inträdde så en
reaktion mot det utländska inflytandet, vilket
dels resulterade i dessa nya blandformer av
riktningsbyggnader
med kupol; dels
uppnådde den
nationella armeniska
centralarkitekturen
en blomstring, som
ännu är tydligt
skönjbar i de
bevarade monumenten,
för att framemot
år 1000 uppleva en
rik eftersommar
med Ani som
centrum och
arkitekten Trdat som
ledande konstnärsnamn. Efter
denna tid avtog så
småningom
byggnadsverksamheten
för att sedan
aldrig mera
återupptagas. De
arkitektoniska detaljformerna uppvisa
talrika drag, som i
jämförelse med den
västerländska
utvecklingen verka
förvirrande. Redan
på 600-talet
uppträder en
kapitäl-form (se planschen
Fig. 7. Portal vid klostret i Ketscharus.
bild 8), som starkt närmar sig det romanska
tärningskapitälet, och vid samma tid finner
man i exteriören blindarkader (planschen bild
2, 4) eller kraftigt skuggverkande
triangelskåror (planschen bild 1). På 800-talet
börjar utvecklingen av rundbågsportalen med
avtrappningar (fig. 7) för att på 1000-talet
stå fullt färdig — då utvecklingen på
västerländsk mark först börjar. Samtidigt
uppträder den »gotiska» knippepelaren
(planschen bild 7).
Bildkonsten. Vid sidan av den armeniska
arkitekturens imponerande verkan och
betydelse spela övriga konstarter en mycket
underordnad roll. Av monumentalmåleri ha här och
var torftiga rester bevarats, vilka visa ett
starkt bysantinskt inflytande. Från Bysans
och Syrien är även handskriftsmåleriet
påverkat, såsom framgår av
Edschmiatsin-evangelia-riet av år 989. Först på 1200-talet uppstår ett
till senaste tid bevarat nationellt armeniskt
handskriftsmåleri, särskilt karakteriserat av
de ursprungligen bysantinska s. k.
fisk-fågel-initialerna (planschen bild 6). Den
skulpturala bildkonsten begränsar sig
huvudsakligen till utsmyckningsdetaljer å
kyrkoexte-riörerna, varvid framför allt klosterkyrkan
i Achthamar (av arkitekten Manuel;
planschen bild 5) kommer i betraktande, och
även här gör sig ett syriskt inflytande
gällande. Detta sammanhänger med att
den armeniska kyrkokonsten från början var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
