Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aschaffenburg - Aschaffenburg, Gustav - Ascham, Roger - Aschan, Adolf Ossian - Aschan, Johan Lorentz - Aschaneus, Martin Laurentii - Ascheberg, Margareta von - Ascheberg, Rutger von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235
Aschaffenburg—Ascheberg
236
tavlor och kopparstick samt ett rikhaltigt
bibliotek. Fabrikation av papper, färger,
cigarrer, likör m. m. Handel med Maindalens
produkter. A. är sedan 1921 ändstation för
fullt sjögående fartyg å Main. — A. tillhörde
eedan 900-talet till 1803 ärkebiskoparna av
Mainz och var 1803—14 furstendöme åt förre
kurfursten av Mainz, E. von Dalberg.
AschaTfenburg, Gustav, tysk
psykiatri-ker (f. 1866), professor i Köln sedan 1904.
Har utgivit bl. a. »Das Verbrechen und seine
Bekämpfung» (1903; »Brottet och dess
bekämpande», 1911), »Die Sichemng der
Gesell-schaft gegen gemeingefährliche
Geisteskran-ke» (1912) och »Allgemeine Symptomatologie
der Psychosen» (1914). Redigerar sedan 1904
♦Monatsschrift für Kriminalpsychologie und
Strafrechts reform».
Ascham [ä’skam], Roger, eng. pedagog
(1515—1566). Var drottning Elisabets
uppfostrare 1548—50 och ledde även senare
hennes klassiska studier. Hans förnämsta, i
engelsk prosa klassiska skrifter äro »Toxophilus»
(»Bågskytten», 1545, senast utg. av Arber
1902) och »The schoolmaster» (postumt utg.
1570, ny uppl. av Arber 1870), vari han
utvecklar en god metod för inlärandet av de
klassiska språken.
Aschan [askä’n], Adolf Ossian, finl.
kemist (f. 1860), prof, i kemi vid Hälsingfors
univ. sedan 1908. A.
har utfört viktiga
undersökningar
inom den organiska
kemien, särskilt över
kamfer och dess
derivat, och författat
den vidlyftiga
monografien »Chemie der
alicykli schen Ver-
bindungen» (1905).
Tills, m. Edv. Hjelt
har A. utg.
»Lärobok i organisk
kemi» (1 :a uppl. 1893)
och efter den förres
död ensam redigerat 4:e uppl. (1922). Har även
utg. »Den åldrande kroppens vård» (1923).
Asehan [askä’n], Johan Lorentz,
indu-striidkare (1772—1856). Blev 1797
provinsialläkare i Nora och Lindesbergs distrikt och
1803 regementsläkare vid Smålands lätta
dragoner samt 1812 provinsialläkare på Öland
men tog avsked s. å.; erhöll bergsrådstitel
1814. A:s namn är främst förbundet med det
storartade uppsving, som lantbruket och
industrien i Kronobergs län uppvisade under
hans ledning. Förmöget gift, inköpte han
1802 Lessebo järn- och pappersbruk. Genom
nyodlingar, myrutdikningar och
sjöavtapp-ningar utvidgades och upphjälptes lantbruket
betydligt. Papperstillverkningen
mångdubblades, och slutligen hade A. ej mindre än sex
pappersbruk i gång och drev stor export,
särskilt på Köpenhamn och Hamburg. Han ägde
även flera järnverk och masugnar, och redan
1824 kunde A:s tackjärn av sjö- och myrmalm
tävla med det vida dyrare engelska
tackjärnet, som dittills ansetts oumbärligt vid
gjut-ning av finare maskindelar. Vid Kleva
koppargruva införde han metoder för
tillgodogörande av nickeln. A:s efterlämnade
förmögenhet har uppskattats till omkr. 3 mill. kr.
A. inrättade flera stipendier. Led. av
Vet.-akad. 1853. Jfr S. Odéns biografi över A. i
Sv. biogr. lexikon (1919).
Aschanèus [aska-], Martin L a u r e
n-t i i, fornforskare (omkr. 1575—1641).
Började sin bana som musikant i Johan III:s
kapell, tjänstgjorde under Gustav II Adolfs
fälttåg i Livland som fältpräst vid livfanan
och blev 1620 kyrkoherde i Fresta och
Hammarby i ärkestiftet. 1630 gav konungen
honom och Joh. Axehiälm fullmakt att jämte
Bureus vara »antikvarier». A. var därjämte
en god didaktisk författare och skrev 1614
dikten »Regula pietatis eller en liten
hws-regla», vilken utmärkes av en viss bred
humor, som förebådar Stiernhielm, och senare
»Tabula mensalis eller bordetafla», Sveriges
första humanistiska belevenhetslära, bägge på
knittelvers. Värdefulla arkeologiska
handskrifter av A. förvaras i Kungl. bibi, och i
Riksarkivet. (O. W-n.)
Ascheberg, Margareta von (1671—
1753), dotter till Rutger von A. och 1691
g. m. överste Kjell
Kristofer Barnekow
men änka redan 1700.
Hade ärvt faderns mod
och arbetskraft. Hon
inträdde i själva
verket som överste för
sin avlidne mans
regemente, underhöll i
följd av hans kontrakt
sina »prästedragoner»
i flera år under
pågående krig och besatte
genom sitt förslag hos
konungen alla
upp
kommande officersvakanser. Det oaktat
betalte hon mannens skulder och inköpte flera
stora gods i Skåne. Sina talrika underlydande
och de fattiga visade hon en moderlig omsorg,
anlade skolor och underhöll kyrkor.
Ascheberg, Rutger von, härförare (1621
2/a—93 17/4). Född i Kurland, sändes han vid
13 års ålder ut i tyska kriget, var page hos
två överstar i Bernhards av Weimar armé
(var med i slaget vid Nördlingen 1634) och
sedermera hos lantgreven av Hessen. Tog
1640 tjänst som ryttare i Banérs här och
deltog i Torstensons och K. G. Wrangels fälttåg.
Först 1644 under tåget mot Danmark blev
han kornett och efter slaget vid Jankowitz
ryttmästare 1646. Efter 30-åriga krigets slut
var han en tid i lantgrevens av
Hessen-Darmstadt tjänst men förmåddes vid polska
krigets början 1655 av Karl X Gustav att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
