Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ask (träd) - Ask och Embla - Ask (skepp) - Ask (socken i Östergötland) - Ask (socken i Skåne) - Ask, John Adolf - Ask, Karl Jakob - Aska (förbränning) - Aska (härad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
287
Ask—Aska
288
Ett av Sveriges största askträd, vid Alingsås
stads-församlings kyrka.
världsträdet). Till asksläktet hör
mannaasken (Fraxinus Ornus), inhemsk i s.
Europa. Den utsvettar, där barken såras, manna.
Av Fraxinus chinensis utsöndras till följd av
styng av en sköldlus ett vitt vax. Flera
amerikanska arter, t. ex. Fraxinus americana (vit
ask), lämna värdefullt virke. G. M-e; S-r.
Ask, »askträd», och E m b 1 a (troligen
»vinranka»), enligt nord. myt. det första
människoparet på jorden. Enligt den isländska
dikten Voluspa skapades de av tre mäktiga
asar, Oden, Höner och Lodur, enligt Snorres
Edda åter var det Oden, Vile och Ve, som
skapade dem av två träd på stranden.
Ask, fornnordiskt namn på vikingaskepp.
Ask, socken i v. Östergötland s om Boren;
Aska härad, Östergötlands län 9,09 kvkm,
324 inv. (1923). Till största delen slättbygd,
uppodlad och bördig. 678 har åker, 208 har
skogs- och hagmark. Kyrkan, som sannolikt
Asks kyrka i Östergötland.
uppförts på 1100-talet, består av långhus med
absidförsett kor och ett yngre vapenhus, över
långhusets ö. del reser sig ett ursprungligt,
kraftigt torn, en anordning, som är ytterst
sällsynt. Annex till Ekebyborna, Linköpings
stift, Aska kontrakt.
Ask, socken i v. Skåne, n. v. om Ringsjön;
Onsjö härad, Malmöhus län; 24,2 kvkm, 881
inv. (1923). Marken mycket kuperad. 1,620
har åker, 675 har skogs- och hagmark. Annex
till Konga, Lunds stift, Onsjö kontrakt.
Ask, John Adolf, rättslärd (1854—
1907), son till K. J. A., docent i civilrätt vid
Lunds univ. 1882, e. o. prof, i statsrätt m. m.
1891 samt ord. prof. 1900. Blev jur.
hedersdoktor 1893. Dugande undervisare i ett flertal
juridiska ämnen, utövade A. jämväl ett flitigt
författarskap. Bland hans senare skrifter må
nämnas: »Om ansvarighet för
tryckfrihets-brott» (1890), »Om författarerätt» (1893), »De
allmänna underrätternas inbördes
behörighet i tvistemål» (1896), »Fredsrörelsen och
folkrätten» (1902), »Föreläsningar i svensk
förvaltningsrätt I—III» (1902—06), »Den maritima
handeln och kriget» (1903). C. G. Bj.*
Ask, Karl Jakob, läkare (1825—97).
Utövade som professor i kirurgi och obstetrik
i Lund (1858—97) en verksamhet av
banbrytande betydelse för den kliniska
undervisningen vid universitetet.
Aska. 1. Vid bränslens förbränning
återstående rest av mineraliska ämnen. Askhalten
bestämmes på laboratoriet genom fullständig
förbränning av en vägd provmängd. Den erhållna
a. motsvarar ej alltid fullständigt mängden
mineraliska beståndsdelar i bränslet, ty dessa
kunna undergå vissa kemiska förändringar
vid förbränningen; så t. ex. falla karbonater
sönder, i det kolsyra avgår. Den i eldstaden
bildade askmängden är ofta större än den
verkliga askhalten, ty förbränningen blir ej
fullständig, utan kolsubstans medföljer askan.
Askhalten hos olika slags bränsle är ganska
varierande. Ved innehåller ringa askhalt, torv
vanligen under 5 %, antracit omkr. 3 %,
bättre stenkolssorter 5—10 % och mera askrika
kol, såsom svenska, 10—20 %. Askhalten är
en mycket viktig faktor vid bestämmande av
ett bränsles kvalitet, och vid stigande
askhalt sjunker denna i starkare proportion än
procentsiffran. Askan från stenkol, koks och
torv består i växlande mängder av lerjord,
järnoxid, kalk, magnesia, kiselsyra,
svavelsyra, titansyra, kolsyra och alkalier. E-t N-n.
2. Vulkanisk aska, se Vulkan.
Aska, härad i n. v. Östergötland, invid
Vättern; Östergötlands län. 322,83 kvkm, 14,613
inv. (1923). Området s. om Motala ström och
sjön Boren är ett slättland, delvis ganska
sid-länt men bördigt och väl uppodlat. I
häradets mitt Motala ströms vackra dalgång från
Vättern till Boren. N. därom vidtager en
kuperad trakt, längst i ö. och n. ö. bergig och
skogrik. Huvudnäringar: åkerbruk och
industri. Inom häradet Motala mekaniska verkstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
