Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Assuan, Aswan (stad) - Assuay, Azuay - Assumptionister - Assur (stad) - Assur (gud) - Assuradör - Aššur-ah-iddin - Assurans - Assurbanipal, Asurbanipal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
345
Assuay—Assurbanipal
346
besökt luftkurort och anlitas mest av
personer, som lida av lungsjukdomar, gikt och
reumatism eller njursjukdomar. Ur närbelägna
granitbrott vid det forna S y e n e äro
Egyptens väldiga obelisker huggna. Vid A.
byggdes 1899—1902 av eng. firman Aird & co. efter
sir W. Willcocks’ ritningar den väldiga
As-suandammen (1,950 m lång) för regleringen
av nilvattnet. 1912 förstorades
reservoarerna till att kunna upptaga 2,423 mill. kbm mot
1,000 mill. kbm förut. Förbi dammen ledes
skeppsfarten genom en kanal (se Nilen).
Assuäy, A z u a y, provins i s. Ecuador,
mellan Andernas kedjor; 29,288 kvkm, omkr.
132,400 inv. Huvudstad är Cuenca. Jordbruk
och boskapsskötsel. Silver, bly och kol finnas.
AssumptionFster (fr. Pères de Vassomption,
»fäder av jungfru Marias himmelsfärd»),
fransk kongregation, stiftad 1520. Bedrev i
Frankrike under 1800-talets sista årtionden
politisk agitation i klerikalt, ultramontant
syfte, särskilt genom tidningen La Croix, och
blev därför upplöst 1900. A. finnas bl. a. i
orienten, där de av Leo XIII sattes att leda
ett institut i Konstantinopel för utbildning
av den unerade orientaliska kyrkans präster.
Assur (ackad. Assur), det assyriska rikets
äldsta huvudstad, efter vilken hela landet
benämndes med samma namn. Därav den grek,
formen av landets namn, Assyria, och vårt
Utsikt över Assurs ruinfält.
A s s y r i e n. Staden (nu Q a 1 a t S c h e
r-q ä t) är belägen på Tigris’ ö. strand i det
egentliga Assyriens sydligaste del. Ehuru
residenset senare flyttades härifrån (till K a
1-c h u, hebr. K e 1 a h, och Nineve), förblev
A. dock en av Assyriens förnämnsta städer.
Tyska orientsällskapet har under årtiondet
närmast före världskriget (från 1903)
företagit en systematisk utgrävning av den gamla
staden, varvid resultat vunnits, som äro av
den största betydelse för kunskapen om
Assyriens och hela Främre Asiens historia och
kultur. Se vidare Assyrien. — A.
skildras av S. Hedin i »Bagdad, Babylon, Ninive»
(1917). P.L.
Assur (ackad. Assur, Asur el. Asir),
Assyriens nationalgud. Namnet ingår i ett stort
antal assyriska egennamn. Det är troligen
identiskt med namnet på den gamla
huvudstaden och hela landet (se ovan).
Assuradör, den, som mot viss avgift
(assu-ranspremie) förbinder sig att ersätta den
skada, som inträffar å försäkrad egendom.
Assur-ah-iddin, se Assarhaddon.
Assura’ns, försäkring mot risk. — A s s
u-r an s p o 1 is, försäkringsbrev. — A s s
u-ranspremie, försäkringsavgift. — A s s
u-ransspruta, se Brandväsen.
Assurbanipal på lejonjakt.
Assurbanipal el. Asurbanipal (ackad.
Assur-bän-apli, »Assur är skapare av sonen»),
grekernas Sardanapalos, Gamla
testamentets Asenappar, Assyriens siste store
konung, 668—626 f. Kr. Var son och
efterträdare till Assarhaddon, som i sitt testamente
förordnat honom till konung i Assyrien och den
yngre brodern Samassumukin till lydkonung i
Babylonien. Hans första åtgärd var att
fullfölja det av fadern påbörjade fälttåget mot det
upproriska Egypten. Resningen kuvades; den
följdes snart av en ny, som även kuvades. En
Assurbanipal och hans gemål i en lövsal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
