Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ataulf - Atavism - Atax - Ataxi - Atbara, Bahr-el-asuad - Atchison - Ate - Ateism - Ateist - Atelektas, Atelektasi, Atelektasis - Ateles - Ateli - Ateljé - Atellaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
391
Atavism—Atellaner
392
till kejsar Honorius’ syster Placidia, vilken
blivit fången hos västgöterna vid Roms
erövring 410, ooh förde henne med sig på sitt
tåg till Gallien; de firade 414 i Narbo (nuv.
Narbonne) med stor ståt sitt bröllop. Han
drog sig 415 undan kejsarens makt till
Spanien. Blev där mördad s. å.
Atavfsm (av lat. a’tavi, förfäder), bakslag,
tillbakagång till ett primitivare
utvecklingsstadium. Såsom a. har man exempelvis tytt vissa
abnormiteter, som i sällsynta fall förekomma hos
människan, ss. stark
hårbeklädnad (se
bilden), övertaliga
bröstvårtor eller medfödda
halsfistlar, som
uppkomma ur de på
fosterstadiet anlagda
gälspringorna. I alla
dessa fall är det tal om
s. k.
hämningsbild-ningar, d. v. s. den
fullvuxna organismen
har med avseende på
ifrågavarande egenskaper kommit att
kvarstå på ett embryonalt stadium. Då
fosterutvecklingen stundom bibehåller drag, som
påminna om tidigare stadier av
stamutvecklingen (jfr Biogenetiska satsen),
kan det vara berättigat att betrakta
dylika hämningsbildningar som a. Vid
regeneration (se d. o.) finner man stundom
fenomen, som även tolkats som a. Så regenerera
stundom vissa kräftdjur extremiteter i en
annan form än den normala. De
regenere-rade extremiteterna påminna emellertid om
förhållandena hos kräftdjur, som anses stå
på ett lägre stadium av stamutvecklingen.
På samma sätt har man velat tolka
exempelvis uppkomsten av ett femte finger vid
regenerationen av den normalt fyrfingrade
extremiteten hos amfibier. Man får dock ej bortse
ifrån, att det i sådana fall kan vara frågan
om rena missbildningar. Som
»bastardata-vism» betecknas det förhållandet, att vid
korsning mellan två raser avkomman kan
likna ursprungligare former. Det är i alla
sådana fall endast fråga om kombination av
olika arvfaktorer (jfr Bastard och
Ärftlighet). J. R-m.
A’tax, se Vattenkvalster.
Ataxi (av grek, nekande a och ta’xis,
ordning) är ett vid vissa nervsjukdomar (spec.
på syfilitisk bas) förekommande symtom, som
beror på bristande koordination i
muskelspelet, vanligen utan nedsättning av de särskilda
musklernas kraft, och visar sig i osäkra,
inkoordinerade rörelser, vilka ej stå i proportion
till den avsedda effekten. Symtomet kan i
lätta fall bringas att framträda vid åtlydande
av kommandoord, då resp, lemmar göra stora
utsvävningar i början för att så småningom
under trevande närma sig målet. Den s. k.
a.-gången kännetecknas av samma våldsamma
överdrifter i benföringen; fotens nedslag är
hårt; den sjuke har svårt att hålla balansen.
Se Syfilis. — Adj.’. Ata’ktisk. E. L-g.
Ätbara el. Bahr-el-asuad (»svarta
floden»), biflod fr. h. till Nilen (se d. o.).
Atchison [ä’tjisn], stad i Kansas, U. S. A.,
vid Missouri, 12,630 inv. (1920). Är knutpunkt
för ett tiotal järnvägslinjer.
Ate, eg. ett i förblindelse begånget brott,
som drager den skyldige i fördärvet; sedan
namn på olycksgudinnan. Såsom gudinna
lyckades A. dåra Zeus själv, så att han avlade
en överilad ed, till följd varav hans väldige
son Herakles måste tjäna den fege Eurystheus.
Människorna dårar hon lätt och snabbt.
Ho-meros skildrar hur hon, stark och uthållig,
ilar fram över deras huvuden utan att vidröra
jorden. Men A. följes på avstånd av de
haltande, skrynkliga och skelande litai, bönerna,
som med ånger och bot gottgöra hennes
ogärningar.
Atei’sm (av grek, nekande a och theo’s, gud),
gudsförnekande, gudlöshet. Vanligen tages
ordet i teoretisk betydelse och betecknar den
åsikten, som förnekar tillvaron av en
personlig gud. Adj: A t e i’s t i s k.
Atei’st, gudsf örnekare. Se Ateism.
Atelektäs, A te lek t as i el. Atel
e’k-t a s i s (av grek, atelès, ofullständig, och
e’k-tasis, utvidgning) betecknar ofullständighet i
el. fullständig frånvaro av den luftutspänning
av lungvävnaden, som normalt skall förefinnas,
sedan barnet efter födelsen dragit sina första
andetag. Före födelsen äro lungorna
fullständigt lufttomma, och ett kvarblivande
efter densamma helt el. delvis i detta
tillstånd kallas medfödd (kongenital) a.
Förvärvad a. kan uppkomma vid en del olikartade
sjukliga tillstånd i lungorna under den
fortsatta levnaden. A. har då uppkommit
antingen 1) »e compressione», genom
samman-tryckning av lungorna på grund av luft (t. ex.
vid pneumothorax) eller vätska (t. ex. vid
»vatten i lungsäcken»), eller 2) »e resorptione»,
genom att luften resorberats, sedan ett luftrör
tillslutits genom var, slem o. dyl. A. träffar
då helt det område av lungan, som hålles
luftförande av ifrågavarande luftrör. E. L-g.
A’teles, se Klängapor.
Atell (av grek, nekande a och the’le,
bröstvårta), medfödd avsaknad av bröstvårtor.
Ateljé, arbetsrum el. arbetslokal för
konstnärer, fotografer o. s. v.; större lokal för
konstundervisning, konstskola; arbetslokal
för konstindustri, artistiskt textilarbete,
elegantare damskrädderi o. dyl.
Atellaner, folklustspel i Italien, uppkallade
efter Atella, en stad i Kampanien och
sannolikt betraktat som ett dramatiskt
»Kråk-vinkel», dit löjliga uppträden förlädes. A.
brukades (i likhet med det grekiska
satyr-dramat) mest som efterspel till andra
föreställningar. Under kejsartiden övergingo a.
i eller utträngdes av mim eller
pantomim. A., som till ej ringa del bestodo av
improvisationer, skildra lant- och småstads-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
