Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Audran, Edmond - Audran, Gérard - Aue - Auer, Erhard - Auer, Ignaz - Auer, Karl, von Welsbach - Auer, Leopold - Auerbach, Berthold - Auerbachs Keller - Auerbelysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
479
Audran, G.—Auerbelysning
480
»Olivettes bröllop», »Rosenkind», även med
titeln »Lyckoflickan», samt »Dockan».
Audran [ådrä’], G é r a r d, fransk målare
och kopparstickare (1640—1703),
reproducerade i pompösa, måleriska kopparstick
målningar av Lebrun, Mignard, Coypel m. fl. Han
var den franska barockens främste gravör.
Flera andra medlemmar av hans släkt voro
ansedda kopparstickare. H. W-n.
Au’e, stad i Sachsen, i Erzgebirge, vid Mulde;
18,995 inv. (1919). Järnindustri.
Auer, E r h a r d, bayersk socialdemokratisk
politiker (f. 1874), blev 1900 funktionär vid
en sjukkassa i München, 1907
lantdagsleda-mot och 1908 sitt partis landssekreterare.
Deltog i världskriget,
spelade 1918 en
betydande roll vid den
bayerska
revolutionens förberedelser och
blev efter monarkiens
fall genom Eisners
kupp inrikesminister
(nov.; se Bayern,
hist.). A. kom genom
sin moderata
majori-tetssocialistiska ståndpunkt ofta i konflikt
med Eisner. Invald i
bayerska
nationalför
samlingen, blev A. vid dess första
sammanträde (21 febr. 1919) farligt sårad genom ett
revolverskott (hämnd för mordet på Eisner).
Han låg länge sjuk men blev 1920
vicepresident i bayerska lantdagen.
Auer, I g n a z, tysk socialdemokrat (1846
—1907). Ursprungligen sadelmakargesäll,
slöt han sig 1872 till socialdemokratien och
var sedan 1874
partisekreterare, först för
Bebels grupp, sedan
för det enade partiet.
Riksdagsman var han
med korta avbrott
sedan 1877. Som medl.
av partistyrelsen och
dess
generalsekreterare sedan 1890 utövade
han stor inverkan på
partiets rådslag,
vanligen i modererande
riktning. Så t. ex.
verkade han för ett
försonligt uppträdande mot revisionisterna.
Litt.: E. Bernstein, »I. A.» (1907).
Auer, Karl, Freiherr von Welsbach,
österrik, kemist (f. 1858), son till den kände
boktryckaren A 1 o y s A., Ritter von
Welsbach, natursjälvtryckets uppfinnare (1813
—69). A. studerade under Bunsens ledning
de sällsynta jordarterna och deras
framställning, och bl. hans publikationer från denna
tid (i vet.-akad:s i Wien skrifter) märkas
»Ueber die Erden des Gadolinits von Ytterby»
(1883), »Ueber die seltenen Erden» (1884) och
»Die Zerlegung des Didyms in seine Elemente»
(1885). Bl. A:s senare forskningar rörande
sällsynta jordarter bör framhållas hans
undersökning över det förmodade elementet ytter
-bium, vilket han kunde påvisa vara
sammansatt av tvenne element. Se vidare
Sällsynta jordarter. — 1885 gjorde A. den
mycket viktiga uppfinningen av g a s g
lödljuset (se G 1 ö d 1 j u s).
Auer, Leopold, ungersk-rysk violinist
(f. 1845), elev av
Joachim och professor vid
musikkonservatoriet i
Petersburg. A., som
efter den ryska
revolutionen flyttat över
till Amerika, är en
framstående violinist
och ypperlig lärare,
som bl. a. utbildat de
redan som
»underbarn» ryktbara
violinisterna Mischa
El-man, Toscha Seidel,
Jascha Heifetz m. fl.
Konserterade i Sverige första gången 1863
och senast 1917. (H. G—t.)
Auerbach, Berthold, tysk förf, av judisk
börd (1812—1882). Studerade först judisk
teologi men övergick snart till filosofiska studier.
Han specialiserade sig på Spinoza, vars
levnad han gjorde till
föremål för en
romantiserad skildring (»Spinoza»,
1837). Dessutom
översatte han
Spi-nozas arbeten till
tyska (1841). Som
självständig förf,
vann han betydande
erkännande genom
sina bondenoveller
»Schwarzwälder
Dorfgeschichten»
(1843—54; i svensk
övers. »Byhistorier»,
2 bd, 1878—79). Dessa äga en avsevärd
betydelse för utvecklingen av den moderna
folk-livsskildringen, mindre genom originalitet
eller djup — han är underlägsen Gotthelf och
Immermann — än genom lättillgänglighet och
sympatisk behandling av bondeklassen. Litt.:
A. Bettelheim, »B. A.» (1907). (O. W-n.)
Auerbachs Keller, vinkällare i den av
senatorn och med. prof. Heinrich Auerbach (egentl.
Stromer) i Leipzig omkr. 1530 uppförda och
efter honom benämnda byggnaden
Auerbachs H o f, avsedd till upplags- och
försäljningslokal vid Leipzigmässan. Den ännu
kvarvarande vinkällaren har enligt sägnen
varit skådeplatsen för flera av Fausts äventyr
och blev världsberömd genom Goethes »Faust».
Auerbelysning, se Auer, Karl, och
Glödljus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
