Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Augereau, Pierre François Charles - Augerum (socken) - Augerum (säteri) - Aughrim - Augias - Augias-stall - Augier, Émile
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
483
Augereau—Augier
484
Augereau [å$rå’J, Pierre Frangois
Charles, hertig av Castiglione, fransk
krigare (1757—1816). Inträdde 1792 som
frivillig i franska armén och var redan två år
senare
brigadgeneral. 1796 var han
divisionsgeneral vid
italienska armén och
kämpade med
mycken tapperhet vid
Lodi, Rovereto,
Castiglione och Arcole.
Bonaparte
hemsände honom 1797 till
hjälp åt direktoriets
flertal vid dess
stats-Kuppsplaner, och
hans inträngande 18
ructidor (4 sept.) i
spetsen för
solda
ter i de deputerades sal och fängslande av
en mängd deputerade inledde
militärväldets tid. Han blev 1798 Hoches efterträdare
i befälet över Rhenarmén, invaldes 1799 i
de 500:es råd och slöt sig till Bonaparte efter
18-brumairekuppen (9 nov.) s. å. 1804 blev
han marskalk av Frankrike och 1808 hertig.
Han deltog i fälttågen i Österrike, Preussen
och Spanien och intog 1806 Berlin. Vid Eylau
lät han, ehuru han led av en häftig feber,
binda sig fast vid hästen och kommenderade,
svårt sårad, under hela slaget i snöyra och
kulregn. I det stora slaget vid Leipzig 1813
kämpade han som ett lejon. Då de allierade
1814 inryckte i Frankrike, slöt sig A. till
Ludvig XVIII och blev av honom utnämnd till
pär. Det oaktat hyllade han i spetsen för sina
trupper Napoleon vid dennes återkomst från
Elba men blev av honom behandlad med köld
och misstroende.
Augerum, socken i ö. Blekinge, kring
mellersta Lyckebyån och med Flymens kapell
sträckande sig norrut till Kalmar läns gräns.
117,94 kvkm, därav A:s församl. 62,84 och
Flymens kapell 55,10 kvkm. 5,635 inv. (1924),
därav i Långö municipalsamhälle 1,190 och i
Flymens kapell 995. Mellanbygden är rik på
sjöar med avlopp i Lyckebyån, som, bildande
flera fall, flyter genom den vackra, fruktbara
Augerumsdalen. Största egendom Augerum
(se nedan). Annex till Lösen, östra härads
kontrakt, Lunds stift.
Augerum, säteri i s. Blekinge, 11 km från
Karlskrona, vackert beläget vid Lyckebyån
i Augerums och Lösens socknar; östra härad,
Blekinge län. Omfattar med underlydande 4
mantal, 1,120 har, varav 220 har åker, och är
taxerat till 457,000 kr. Godset omtalas på
1300-talet, styckades sedermera till mindre
hemman men förenades 1855 fullständigt i
justitiekanslern N. S. von Kochs ägo och
innehas nu av hans arvingar. W. P.-«G.
Aughrim [ä’grim], by i grevsk. Galway på
Irland. Bekant för den seger Vilhelm III:s
trupper under befäl av Ginkel (se A t Kl o ne)
där vunno 12 juli 1691 över Jakob II :s.
Irlands erövring blev därigenom definitiv.
Auglas, se A u g e i a s.
Augias-stall betecknar i dagligt tal något
i högsta grad orent eller genom vanvård och
missbruk fördärvat. Jfr Au ge i as.
Augier [å^ie’], É m i 1 e, fransk dramatiker
(1820 17/#—89 26/io)- Utgick ur den mot
romantikens överdrifter framträdande »école
du bon sens», vars mästare var Ponsard. Sin
första stora seger vann
A. genom en
samtidsskildring, »Gabrielle»
(1849, uppf. i Sverige
1852), där han mot
romantikens
förhärligande av den
ohejdade passionen söker
poetisera den
borgerliga moralen. 1854
avslutades första
perioden av A:s
författarverksamhet, i det han
övergick till den
framställningsform, som
bättre motsvarade det realistiska ämnesvalet,
prosan, och som även passade för hans egen
solida borgerliga läggning. Hans första
betydande verk under denna period var komedien
»Le gendre de M. Poirier» (»Klädeshandlaren
och hans måg», uppf. i Sverige f. ggn 1855), en
förträfflig sedemålning från seklets mitt, då mot
varandra bröto sig bördens och penningens adel.
Vid 1860-talets början skapar A. några
sociala skådespel av stor betydelse, de båda
samhörande komedierna »Les effrontés»
(1861; »Moderna vinglare», uppf. i Sverige
f. ggn s. å.) och »Le fils de Giboyer» (1862;
»Giboyers son», uppf. i Sverige f. ggn s. å.).
Under det han i det förra stycket angriper
den epidemiska penningfebern,
spekulations-raseriet utan heder och den därmed
sammanbundna fala pressen, gäller angreppet i det
senare stycket närmast de klerikala, det
aristokratiska hyckleriet och det finare
kokott-regementet. Efter en bitter karaktärskomedi,
»Maltre Guérin» (1864; »Notarien Guérin»,
uppf. i Sverige f. ggn 1865), följde två nya
sociala komedier, »La contagion» (1866) och
Augerums gård.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
