Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Australiska statsförbundet, Commonwealth of Australia - Skogsbruk - Fiske - Bergsbruk - Fabriksindustri - Handel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
541
Australiska statsförbundet (Näringar)
542
gen intaga omkr. 70 % av kontinentens hela
areal. Högskogen i de regnrika delarna fyller
däremot blott omkr. 6 % av landets yta.
Australiens skogar bestå, om man frånser de
tropiska regnskogarna utefter norra kusten,
vilka ur skogshushållningssynpunkt spela en
mycket obetydlig roll, till övervägande delen
av lövträd av det egenartade och för
Australien typiska Encalyptus-sVåktet, av vilket där
finnas 230 arter. I skogarna ingå jämväl
acacior, varav omkr. 400 arter äro anträffade.
Barrträd (Araucaria, Callitris) finnas här och
där inblandade i Eucalyptus-skogarna.
De viktigaste skogsområdena i Australien
äro de tämligen nederbördsrika s. v. och s. ö.
kusttrakterna. Det förra området har en
årsnederbörd av 750—1,250 mm samt upptages
av värdefulla Eucalyptus-skogar, i vilka
tvenne trädslag, karri (Eucalyptus diversicolor)
och jarrah (Eucalyptus marginata) äro de
ekonomiskt värdefullaste. Karriskogarna upptaga
ett område av omkr. 500,000 har. Träden bli
70 å 75 m höga och ha 30—45 m grenfri, rak
och växtfyllig stam. De uppnå en grovlek av
intill 2 m i diameter vid roten. Virket är som
färskt blodrött till färgen och blir efter
torkning brunrött. Tyvärr är det ej fullt
motståndskraftigt mot de ymnigt förekommande
vedätande vita myrorna (termiterna).
Jarrahskogarna omfatta omkr. 3 mill. har
av det s. ö. kustområdets sandiga jordmåner.
Trädet, som — i motsats till vad eljest är
vanligt i Australien — ofta förekommer i rena
bestånd, uppnår 30 å 40 m höjd och en grovlek
av intill 1,5 m i diameter. Dess virke, som ej
angripes av termiterna, är utomordentligt
värdefullt. Såväl karri- som jarrahskogarna
äro föremål för omfattande avverkningar.
I s. ö. Australien löpa utefter kusten höga
bergskedjor, på vilka faller en betydande
ne-derbördsmängd. I staten Victoria finnas å
dessa berg subtropiska Eucalyptus-skogar av
utomordentligt storslagen typ. Träden, vilka
tillhöra arterna Eucalyptus regnans och
Eucalyptus goniocalyx, uppnå 70 å 90 m höjd.
Enstaka träd bli över 100 m och torde vara
världens högsta träd. Innanför kustbergen i s. ö.
Australien är nederbörden mindre, och
Euca-lyptus-skogarna bli här glesare och mer
park-artade. Av de i Eucalyptus-skogarna ingående
Acacia-arterna är särskilt en, Acacia
melano-xylon, mycket värdefull. Den lämnar ett för
möbelindustrien synnerligen lämpligt, hårt,
mörkfärgat och violdoftande virke.
Enligt den officiella statistiken skulle den
skogsproducerande arealen i Australien uppgå
till 41 mill. har eller ung. lika mycket som
Sveriges hela landareal. Denna siffra är
emellertid mycket godtycklig, enär det närmast är
en smaksak var man vill draga gränsen
mellan de ur skogssynpunkt improduktiva
savannerna och den — om än svagt —
skogspro-duktiva buskskogen. Under landets
kolonisering gick den fåtaliga befolkningen hårt åt
skogarna, och man brände stora arealer för att
vinna betesmarker. Staternas regeringar ha
nu ingripit häremot, och 11 mill. har ha av
dem avsatts som statsskogar, på vilka
skogsbruk skall bedrivas. Inkomsterna från dessa
statsskogar uppgingo 1920—21 till omkr.
535,000 pd st. — Utdrivningen av virket ur
de australiska skogarna sker på provisoriska
järnvägar, som läggas in i skogen. Fram till
dessa dragas stockarna, vilka vanl. kapas i
omkr. 8 m långa längder, på släpkälkar efter
häst- och oxspann. S-r.
Fiske. Värdet av havsfisket uppgick 1921
till 949,000 pd st. och av ostron till 43,000
pd st.
Bergsbruk. Om mineralens förekomst
se Australien, geologiska förhållanden,
sp. 525. Mineralprodukternas samfällda värde
uppgick 1921 till 19,977,000 pd, därav 758,000
ounces guld till ett värde av 4,019,000 pd.
Jämte Sydafrika och Nordamerika är A. en
av världens stora guldproducenter. Ehuru
smärre guldfynd gjorts redan 1814 och följ,
år, var det först 1851, som E. H. Hargraves,
en förut i Kalifornien verksam australier,
upptäckte guldlager i Bathurst i Nya
Syd-Wales, varpå guldfebern började. Sedan dess
har guld för mer än 10 milliarder kr.
utvunnits ur A:s jord. År 1920 lämnade
Väst-australien 65 o/o av A:s guldproduktion,
Victoria ung. 16 o/o. Från att 1909 ha utgjort
13,52 °/o av världsproduktionen har A:s
småningom sjunkit ned till 5,88 % 1920. De fyra
viktigaste guldfälten ligga kring Bendigo och
Ballarat i Victoria, Kalgoorlie i
Västaustra-lien och Mount Morgan i Queensland.
Kolproduktionen 1921 var 12,798,000 ton till ett
värde av 10,983,000 pd. Värdet av koppar
1920 var 2,7 mill. pd, tenn 1 mill. pd, silver
och bly 0,8 mill. pd.
Fabriksindustrien omfattade 1921
—22 17,100 fabriker med en arbetsstyrka av
nära 395,400 personer. Förnämsta
industristaterna äro Nya Syd-Wales och Victoria.
Textil- och klädesindustrien omfattade 3,893
fabriker, närings- och njutningsämnesindustrien
2,539, metallindustrien 2,181,
trävaruindustrien 2,103. Fabriksprodukternas värde 1921—22
uppgick till ungefär 130 millioner pd st.
Handel. Utrikeshandeln för 1920—21
uppgick till ett värde av 2 95,96 mill. pd, varav
163,8 mill. pd för import och 132,i mill. pd
för export. Importen för nämnda år var
ovanligt hög och mot regeln större än exporten.
De viktigaste importslagen äro kläder och
vävnader (för 49,9 mill. pd) samt metallvaror
och maskiner (för 39,i mill. pd). Om de
förnämsta exportvarorna, ull, vete, kött, hudar
och skinn m. m., se ovan. De viktigaste
om-sättningsländerna voro s. å. Amerikas förenta
stater, England, Frankrike och Holland.
Införseln från A. till Sverige uppgick 1921 till
ett värde av ung. 5,4 mill. kr. De förnämsta
införselvarorna utgjordes av stenkol för 4,95
mill. kr., ull för ung. 157,000 kr. och vete för
ung. 138,500 kr. Från Sverige utfördes till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
