Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Autolys - Automat - Automati, Automatism - Automatisk - Automatisk akt - Automatisk skrift - Automatism - Automobil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
559
Automat—Automobil
560
nedbrytning äger rum av de mer kompliceräde
organiska ämnen, som uppbygga vävnaderna.
Detta kan förklaras endast därigenom, att i
vävnaderna finnas enzym, som efter döden
angripa vävnaderna själva. Särskilt har de
äggvitenedbrytande enzymens verksamhet vid
autolysen varit föremål för ett ingående
studium. Man har i ett stort antal olika
vävnader funnit enzym, som likna de i
tarmkanalen verksamma enzymen, pepsin, trypsin och
krepsin (se Matsmältning). För att
förklara, att ifrågavarande enzym endast
mycket långsamt angripa de levande vävnaderna,
har man antagit förekomsten av vissa
anti-enzym, som normalt hämma de nedbrytande
processerna. A. är starkast vid svagt sur
reaktion, och det är därför möjligt, att den ökade
nedbrytningen efter döden endast beror på att
reaktionen i vävnaderna ändras. J. R-m.
Automat (grek. auto’matos, som rör sig av
sig själv), i äldre tider en docka, som
genom ett konstmässigt urverk bragtes att,
om ock mer eller mindre stelt, utföra
mänskliga åtbörder och rörelser; numera vanligen
beteckning å maskin, som, påverkad av en
mekanism, utför en serie rörelser eller
arbets-procedurer, vilka för den utomstående te sig
såsom resultat av en självständig
viljeverk-samhet, t. ex. verktygsmaskiner för
kontinuerlig masstillverkning av metallföremål
(fär-diggängad skruv o. dyl.), självreglerande
loss-ningskranar, telefonväxlar, strömbrytare; en
försäljningsapparat, i vilken ett nedsläppt
skiljemynt av bestämd valör genom sin vikt
sätter i rörelse en mekanism, varigenom
apparaten bringas att avlämna en viss
myckenhet av någon vara (sötsaker, cigaretter,
drycker, järnvägsbiljetter, frimärken o. dyl.) eller
att markera betalningen till en avlägsen
central (telefonautomat); en restaurang
(automatrestaurang), där gästen
själv serverar sig genom att anlita olika a. av
förenämnda slag (den första
automatrestaurangen i Stockholm öppnades 1899). G. H-r.
Automati el. A u t o m a t i’s m. För att ett
organ skall försättas i verksamhet erfordras,
att det får en »impuls» eller påverkas av
något retmedel (se Retning). Sådana
tillföras organet genom en nerv eller medelst
blodet. Man kan även tänka sig, att
retmed-let bildas inom organet självt. Man säger då,
att organet äger a. eller är automatiskt
verksamt. Ett typiskt exempel på ett dylikt organ
är hjärtat, som fortfar att slå en stund, sedan
det uttagits ur kroppen. A. hos ett
hjärn-centrum betyder, att det kan fungera utan
att påverkas av viljan. J. E. J-n.*
Automatisk (jfr Automat), som på grund
av en mekanism skenbart fungerar av sig
själv; maskinmässig, mekanisk.
Automatisk akt. Detta uttryck användes
för rörelser, som utföras utan medvetandets
kontroll men under påverkan av tillfälliga
yttre intryck (interkurrenta retningar); av
denna art äro spontana rörelser och
reflexrörelser. En person kan t. ex.
gå långa sträckor med tankeverksamheten
inriktad på helt annat än själva gåendet men
väjer för hinder, ändrar sina rörelser efter
markens beskaffenhet o. s. v. Till automatiska
akter räknar man även s. k. instinktmässiga
handlingar, ss. fåglars bobyggande. J. E. J-n.*
Automatisk skrift, skriftrörelser, som
utföras utan att den skrivande medvetet leder
handens rörelser. Särskilt kan detta fenomen
lätt framkallas hos hysteriska personer, men
även normala personer kunna därtill uppövas.
AutomatFsm. se Au tomat i.
Fig. 1. Engelsk ängautomobil 1827.
Automobil (lat. mo’bilis, rörlig) el. (förk.)
B i 1, motordrivet, företrädesvis fyrhjuligt
fordon, närmast avsett att ersätta häståkdon.
Den första automobilen konstruerades år 1769
av fransmannen Cugnot och drevs med ånga. I
England användes på 1830-talet ångdrivna a.
för passagerartrafik, men de blevo snart i lag
förbjudna. Sedan explosionsmotorer, drivna
av bensin eller gasolja, omkring år 1860
blivit uppfunna, konstruerades automobiler för
sådana motorer först av Daimler och Benz. I
Frankrike med dess ypperliga vägar fick a.
efter år 1880 hastigt insteg och gav
upphov till en högt utvecklad industri. Under
senare år har Amerika gått i spetsen i fråga
om tillverkning av bilar, åtm. beträffande
antalet (jfr Ford, H.).
I Stockholm insattes den första
automobil-droskan på försök år 1905. I slutet av år
1907 funnos i Stockholm redan 55 droskbilar.
1919 utgjorde sammanlagda antalet
inregistrerade bilar i Sverige 8,506, vilket antal 1 april
1923 stigit till omkr. 36,000, därav omkr.
27,600 person- och omkr. 7,900 lastbilar samt
omkr. 400 automobilomnibusar. Importen till
Sverige 1923 av automobiler omfattade 11,726
person- och 2,358 lastbilar med ett
sammanlagt värde av nära 36 mill. kr. Enl.
amerikanska uppgifter funnos 1921 i hela världen
något över 12 mill. automobiler i bruk, därav
mer än 85 % i Förenta staterna.
Numera drivas nästan alla automobiler av
explosionsmotorer för flytande bränsle, ehuru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
