- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 2. Arckenholtz - Bergkalk /
651-652

(1923) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Babord - Babords halsar, Babords vakt - Babrios - Babunapasset - Babur (Bábar, Baber; Zahiru-d-din Muhammed) - Babusch - Baby - Babylon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

651

Babords halsar—Babylon

652

Babur. Indisk miniatyr från 1500-talet.

dra, varför båt, som icke för befälsperson,
bör lägga till om b. på ett örlogsfartyg. — Ett
seglande fartyg eller båt säges ligga (eller
segla) för babords halsar, då vinden
kommer in om b. — Babord med
rodret! eller blott Babord! äro å svenska
örlogsfartyg och å de flesta ång- och segelfartyg
i hemlands farvatten kommandoord till
ror-gängaren att lägga rodret så, att fartyget, då
det går framåt, girar (svänger) b. hän (åt
vänster). Ä fartyg, som färdas i avlägsnare
farvatten, och i flera utländska mariner ha
motsvarande uttryck sedan gammalt motsatt
betydelse. Detta sistnämnda bruk härleder
sig från den tid, då blott rorpinne (rorkult)
användes. »Babord med rodret!» betecknade

Genomskärning av Babylons stadsmur vid El-Qasr.

då, att rorpinnen skulle föras åt babordssidan,
till följd varav fartyget svängde styrbord hän
(åt höger). Se Roder. — Babords vakt,
ena hälften av det vaktgörande manskapet
på ett fartyg. Jfr Styrbord och Vakt.

Babords halsar, Babords vakt, se Babord.

Ba’brios, grek. förf, i 3:e årh. e. Kr.,
versifierade Aisopos’ fabler (utg. av Crusius 1897).

Babunapasset, pass i Jugoslavien, som leder
från Vardars dalgång till Monastirslätten.
Intogs under världskriget av bulgarerna efter
strid med serberna 16 nov. 1915.

Bäbur (B ä b a r, B a b e r), eg. Z ah I r u •
d-din Muhammed B., grundläggaren av
det stormoguliska väldet i Indien (1483—
1530). Var i rakt nedstigande led ättling av
Timur. B. ärvde 1494 det lilla konungariket
Fergana vid Amu-darja och gjorde därifrån
under kamp med ösbegerna upprepade men
fåfänga försök att intaga tronen i
Samarkand., Timurs gamla härskarsäte. Däremot
kom han 1504 i besittning av Kabul och
företog 1525 ett tåg till Hindustan, som
resulterade i den avgörande segern vid Panipat,
n. om Delhi, över den afganske sultanen
Ibra-him Lodi, som själv stupade i striden (april
1526). B. satte sig i besittning av både
Delhi och Agra, som han gjorde till sin
huvudstad. Segern över koalitionen av rajputer (se
d. o.) vid Kanwaha, v. om Agra (1527),
befäste hans välde, som slutligen utom hans
ärvda riken också omfattade den västliga och
mellersta delen av Nordindien. B. ligger
begraven i Kabul.

B. var en genial härförare och en
utomordentligt vältränad och hurtig sportsman. I
sina ytterst intressanta och välskrivna
memoarer (utg. i eng. övers., »Memoirs of
Bäbur», av J. Leyden och W. Erskine 1826, ny
uppl. av King 1921) har han givit en god
bild av sitt liv ända från tronbestigningen
(1494). Han förråder också, att, ehuru han
alltid haft sina tankar riktade på
erövringen av Indien, han aldrig
trivdes där. Jfr St. Lane-Poole,
»Bäbar» (1899). J. Ch-r.

Babu’sch, österländska tofflor
el. skor med spetsig näsa och
utan klack och bakkappa.

Baby [bél’bi], plur. babies, eng., litet barn.
Babylon (ackad. Bäbili, hebr.

Bäbel), forntida stad vid Eufrats
nedre lopp, sedan 1900-talet f. Kr.
Babyloniens huvudstad, en av
Gamla världens märkligaste
städer. B. bestod ännu på Alexander
den stores tid (320-talet f. Kr.),
ehuru starkt på förfall, men
konkurrensen med staden Seleukia,
som kort därefter grundlädes, gav
det dödsstöten, varefter det länge
var bortglömt. Herodotos
(400-talet f. Kr.) besökte B. och har
lämnat en i detaljer dock otill-

Babuscher.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat May 10 00:01:01 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdb/0404.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free