Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Baden (stat i Tyskland) - Författning och förvaltning - Historia - Baden (stad i Schweiz) - Baden bei Wien - Baden-Baden, Baden (stad i republiken Baden) - Badeni, Kazimierz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
689
Baden—Badeni
690
(1912); Zehnter, »Die badische Verfassung von
21 März 1919» (1921); Kienitz, »Landeskunde
von B.» (2:a uppl. 1921). A. B-n.
Historia. Det nuvarande B. har uppstått
ur forna markgrevskapet B., bildat
på 1100-talet inom en gren av hertigliga
huset Zähringen (se d. o.). Besittningarna
ökades efter hand men voro under
medeltiden delade mellan olika ättegrenar, och 1527
skedde en ny delning mellan grenarna B
a-den-Baden och Baden-Durlach, av
vilka den förra innehade södra delen av
markgrevskapet med staden Baden och avskilda
delar i sydligaste B., den senare norra delen
med städerna Pforzheim, Durlach och senare
Karlsruhe. I Baden-Durlach genomfördes
reformationen, i Baden-Baden segrade
katolicismen. Då linjen Baden-Baden 1771 utdog,
återförenades de bägge delarna under
markgreve Karl Fredrik av Baden-Durlach, som
1803 blev kurfurste och 1806 fick s t o r h
ertig 1 i g värdighet. Han ökade sitt område
på bekostnad av Pfalz, Österrike, angränsande
stift och riksstäder m. m. till B :s nuvarande
omfattning. Österrike hade innehaft Breisgau
med huvudstaden Freiburg och vid Bodensjön
Konstanz. Offenburg var fri riksstad,
Donau-esehingen residensstad för grevarna av
Für-stenberg. De n. delarna kring Neckar hade
ingått i Pfalz och Heidelberg varit pfalzisk
residensstad. Andra delar hade tillhört
bis-kopsdömena Strassburg, Speier, Konstanz eller
bildat egna stift, herradömen, riksridderliga
områden och fria städer. Sammanslutningen
till ett helt under det badiska härskarhuset
skedde 1803 (Riksdeputationsbeslutet) och
1806 (freden i Pressburg). Den slutliga
bekräftelsen gavs på Wienkongressen 1814—15.
B. blev i det följande i viss mån ett
konstitutionellt föregångsland inom Tyskland. Karl
Fredriks sonson, Gustav IV Adolfs av Sverige
svåger, Karl Ludvig Fredrik (1811—18),
utfärdade 1818 en frisinnad författning, och på
1830-talet genomfördes viktiga reformer.
Tid-tals segrade dock reaktionen. De radikala
rörelserna vunno härvid betydande styrka
under påverkan från Frankrike samt kommo
till utbrott revolutionsåren 1848—49 i en
republikansk resning under Hecker, Struve m. fl.
Storhertig Leopold (1830—52), gift med Gustav
IV Adolfs dotter Sofia, måste maj 1849 fly, en
konstituerande nationalförsamling inkallades,
men preussiska trupper krossade revolutionen
juli s. å. och återförde storhertigen. Vid
brytningen 1866 mellan Preussen och Österrike
trädde B. under Leopolds son storhertig Fredrik
I (1856—1907) på Österrikes sida men utgick
snart ur kriget och slöt förbund med
Preussen, ställde sig 1870 vid utbrottet av kriget
mot Frankrike under Preussens ledning samt
ingick i Nordtyska förbundet och 1871 i Tyska
riket. Långvariga inre strider med den
katolska hierarkien om dess ställning till stat
och kuria och om statens rätt till kontroll
över den religiösa undervisningen avgjordes i
B., liksom »kulturkampen» i Preussen, genom
vissa ömsesidiga eftergifter. I B. antogs 1904
en demokratisk författningsreform, och
regeringen fördes i moderat framstegsvänlig anda
(under ledning av konseljpresidenterna von
Dusch, 1905—17, och von Bodmann, 1917—18).
Tyska novemberrevolutionen 1918 vid
världskrigets avslutning genomfördes i B.
stillsammare än i någon annan tysk landsdel. 22 nov.
1918 avsade sig Fredrik II (storhertig sedan
1907 och broder till drottning Viktoria av
Sverige) tronen för sig och sin ätt. 21 mars
1919 antogs den nu gällande republikanska
författningen (se ovan) av en
nationalförsamling, vilken därefter genom folkomröstning
13 april s. å. förklarades för lantdag. Vid
1921 års lantdagsval valdes en lantdag å 86
medlemmar, delade i 9 partier. De tre största
partierna (centern, socialdemokraterna och de
tyska demokraterna) ha sedan republikens
införande bildat regeringskoalition.
Statspresi-dent är sedan 1920 centermannen G. Trunk.
— Litt.: W. Martens, »Badische Geschichte»
(1909). (A. B-n.)
Baden, romarnas A’quae Helvètiae, stad och
hälsobrunn i schweiz. kant. Aargau, vid
Limmat; omkr. 8,500 inv. Dess svavelkällor
(48° C) anlitas mot reumatism, gikt och
lungsjukdomar. — IB. slöts 7 sept. 1714 fred
mellan Frankrike och Tyska riket.
Baden b e i Wien, romarnas A’quae
pan-nönicae, stad och mycket besökt badort i
Nedre Österrike, på sluttningen av
Wiener-wald, 22 km s. om Wien; 14,000 inv. (1920).
Svavelkällor (30—35° C).
Baden-Baden el. Baden, romarnas Ci’vitas
(Aurélia’) aque’nsis, stad och ytterst livligt
besökt badort i republ. Baden, vid foten av
Schwarzwald i Oosdalen; 25,444 inv. (1919).
Rika, svagt koksalthaltiga (omkr. 2: 1,000),
varma (45—65° C) källor, som användas till
bad och drickning, mot skrofler, reumatism
och gikt. Vackert läge med ruiner efter det
gamla slottet på bergssluttningen därinvid (se
bilden å sp. 691—692).
Badèni, K a z i m i e r z, österrik, statsman
(1846—1909). Ministerpresident och
inrikesminister 1895, genomförde han 1897 den första
rösträttsreformen i
Österrike genom
utvidgningen av riksrådets
representanthus med
en femtedel (72 nya
medl.), som valdes
genom allmän rösträtt.
I språkförordningarna
1897 sökte han
tillfredsställa tjeckerna
genom att tillerkänna
deras språk full
likställighet med det
tyska i Böhmen och
Mäh-ren men väckte
här
igenom en så våldsam ovilja bland tyskarna,
att han måste avgå s. å.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
