Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Balsamering - Balsamgran - Balsaminväxter - Balsamita - Balsamo - Balsamodendron - Balsampoppel - Balsamväxter - Balsaträd - Balsbergsgrottan - Balsefejden - Balsfjorden - Balsja, ätt - Balta (sumptrakter) - Balta (stad) - Baltadji, Baltadsji - Baltak - Balta Liman - Baltard, Victor - Balter, ätt - Balter (Östersjöprovinserna) - Baltic, a.-b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
799
Balsamgran—Baltic
800
först befria kropparna från i dem befintliga
vätskor och därefter hindra inverkan av
omgivande luft genom inneslutning i skyddande
höljen. Balsamering torde mest ha gagnat
mot angrepp av insekter och maskar.
Balsamgran, se Silvergransläktet.
Balsaminväxter, Balsaminäceae, fam. av
ordn. Geraniales, omfattande örter med saftiga,
genomskinliga stamdelar, enkla, fjäder nerviga
blad och oregelbundna blommor med lång
sporre. Frukten är en kapsel med ett mycket
egendomligt och ovanligt sätt att öppna sig och
kasta ut fröna. Fam. omfattar 225 arter,
varibland märkas den allmänt odlade, från
Ost-indien härstammande balsaminen
{Impa-tiens balsamina) och det i Sverige vilt växande
springkornet (Impatiens noli tangere). G. M-e.
Balsamlta, se Luktsalvia.
Balsamo, Giuseppe, se Cagliostro.
Balsamode’ndron, se Commiphora.
Balsampoppel, se P o p p 1 a r.
Balsamväxter, Burseräceae, växtfamilj,
besläktad med Rutaceae, med omkr. 350 tropiska
arter, de flesta träd. Frukterna äro vanl.
stenfrukter. Till följd av sin rikedom på harts
eller balsam spela många b. en roll som
gagn-växter. Så t. ex. fås från arabiska
Boswellia-arter olibanum (rökelse), från Commiphora
abyssinica myrra, från Commiphora
opobal-santum meckabalsam och från Canarium
com-mune ostindisk kopal. Fruktköttet av
Canarium bengalense och fröna av Canarium
com-mune m. fl. nyttjas som födoämne. G. M-e.
Dubbelkanot av balsaträ.
Balsaträd, Ochröma, växtsläkte, hörande till
fam. Bombacaceae, med en på Antillerna och
i de varmaste delarna av Sydamerika
förekommande art, Ochroma lagopus. Fruktväggen
är på insidan beklädd med sidenglänsande hår,
varför frukten, när den öppnat sig, påminner
om en hartass. Den mjuka, lätta veden brukas
till kanoter och i likhet med kork till
iso-leringsmaterial. G. M-e.
Balsbergsgrottan, belägen v. om
Råbelövs-sjön, i Fjälkestads socken, Kristianstads län,
är en sedan gammalt bekant grottbildning
inom den till kritsystemet hörande
skalgrus-kalken. I Linnés »Skånska resa» omtalas
den under namnet »Fläskegraven». Den har
undersökts av G. De Geer och A. Hennig
och uppmättes senast 1910. B. består av
två »salar», av vilka den norra och övre är
omkr. 20 m lång och den södra, nedre, omkr.
35 m; höjden är omkr. 5 m. Den torde ha
bildats genom att källvatten upplöst
kalkstenen längs sprickor och skiktfogar; senare
har grottan utvidgats genom ras från taket
och genom kalkbrytning, vilken dock för länge
sedan upphört. B. är en av de rikaste
fyndorterna för fossil i Kristianstadstraktens
krit-område. (K. A. G.)
Balsefejden, se Baltzarfejden.
Balsfjorden, 5 mil lång, naturskön, av
ståtliga fjäll omgiven fjord i n. Norge, något s.
om Tromsö.
Balsja, serbisk ätt, vars medlemmar, b a
1-sjiderna (serb, baosici), i slutet av
1300-och början av 1400-talet härskade i
fursten-dömet Z e t a; se d. o. och Montenegro.
Balta, rumän., »sjö», på våren
översvämmade sumptrakter längs Donaus vänstra strand
mellan Silistra och Bräila (Rumänien).
Balta, stad i s. v. Ukraina, vid Bugs biflod
Kodyma, 175 km n. v. om Odessa; 18,694 inv.
(1920), de flesta judar. Livlig handel med
spannmål, boskap och hudar.
Balta’dji el. Baltadsji, »yxbärare» (av
turk, balta, yxa), benämning på ett garde av
slottsknektar, väpnade med hillebarder, i
turkiske sultanens palats; tillnamn för
storve-siren Muhammed p as c h a B a 11 a d j i
(se d. o.).
Baltak, socken i ö. Västergötland kring
Tidan och invid Tidaholm; Vartofta härad,
Skaraborgs län; 19,93 kvkm, 966 inv. (1924).
Småkuperad, skogrik. 699 har åker, 955 har
skogs- och hagmark. Ingår i Tidaholms,
Ack-linga, Agnetorps och B:s pastorat, Skara stift,
Kåkinds kontrakt.
Balta Limän (turk., »yxviken»), ort i
Europeiska Turkiet vid en lika benämnd
havsbukt 12 km n. ö. om Konstantinopel. Där slöts
1 maj 1849 ett rysk-turkiskt fördrag om
inskränkningar i Donaufurstendömenas politiska
självstyrelse (se M o 1 d a u - V a 1 a k i e t).
Baltard [-tä’r], Victor, fransk arkitekt
(1805—74), 1860 stadsarkitekt i Paris.
Restaurerade åtskilliga kyrkor, byggde i Paris
kyrkan S:t Augustin (1860—68) med kupolvalv i
järnkonstruktion på järnkolonner samt,
likaledes i järn, de väldiga saluhallarna Hålles
centrales (1852—59). B. är en av de få
arkitekter, som försökt avvinna
järnkonstruktionerna i arkitekturen estetisk verkan. H. W—n.
Ba’lter, frejdad västgotisk fursteätt.
BaTter, stundom brukad benämning på
invånarna i de forna östersjöprovinserna (»de
baltiska provinserna») och särskilt på det
tyska folkelementet bland dessa.
Baltic, a.-b., Stockholm, äger mek.
verkstäder i Södertälje och Bromma (Stockholm).
Tillverkar separatorer, turbinmejerier,
mejeriapparater, kärnor o. dyl. Huvudkontor:
Stockholm. Verkstadskontor: Södertälje och
Bromma. Aktiekapital 7,000,000 kr.
Arbetarantal 1,000. Bolaget äger a.-b. Rudelius &
Boklund, Lund, och a.-b. Salenius verkstäder,
Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
