Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bank, Bankanstalt - Bankväsendets historia - Bank (hasardspel) - Bank (upphöjning) - Banka, Bangka - Bankanvisning - Banka upp - Bankekind (härad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
841
Bank—Bankekind
842
vidare Enskilda banker och Svenska
aktiebanker.) 0. Ä.
Bank. Kassa (vid hasardspel). »Hålla bank»,
sätta upp en summa, mot vilken de
medspe-lande våga sina insatser. »Spränga banken»,
vinna hela dagskassan. Den, som håller
banken, kallas b a n k ö r.
Bank. 1. Som militär term är bank en
bakom ett bröstvärn anbragt upphöjning,
varifrån kanon- eller gevärseld kan pågå, k
a-nonbank, skyttebank (se d. o.).
2. I väg- och
vattenbyggnadskonsten förekommer bank el.
bankfyllning som benämning på en utfyllning
av jord (sten), som utgör underlaget för en
väg eller järnväg, ävensom på de fyllningar,
som vid en kanal begränsa och bilda den
egentliga kanalbädden, eller den sänkning,
som upptager kanalens vatten. Därav
benämningarna vägbank, järnvägsbank,
kanalbank m. fl. Tryckbank är en
mindre bankfyllning, som under vissa
förhållanden, då grunden är osäker, anbringas på
sidan om huvudbanken och löper parallellt
med denna samt har till ändamål att utöva
ett mottryck för att därigenom hindra
huvudbanken att sjunka. Tryckbankar av grus
brukas även i stor skala vid vattenbyggnader
för att undanpressa lösa- och för
grundläggning otjänliga lager av gyttja eller lös lera,
vilka lager sålunda ersättas av de utfyllda
grusmassorna, i vilka kajer eller andra
byggnadsarbeten sedan kunna utföras med större
säkerhet. Bankens övre begränsning kallas
dess krön, sidobegränsningarna d o s s
e-r i n g eller slänt. Klbg.*
3. Inom geologien förstås med bank en
del av en bergartsmassa, som upptill och
nedtill begränsas av merendels jämna ytor
(skiktytor el. förklyftningsytor) och bildar en
platta av oftast betydlig längd och bredd.
Brukas företrädesvis om sedimentära
bildningar. — I anslutning till bruket av ordet
sandbank (se d. o.) ingår b. i flera
sammansättningar, ss. ostronbank,
skalbank, betecknande anhopningar av såväl nu
levande som av fossila djur. K. A. G.
4. Benämning på en mörk molnmassa,
sammanhängande med horisonten. Se
Molnbank.
Banka, Bangka, ö i Indiska arkipelagen,
skild från Sumatras s. ö. kust genom B an k
a-sundet, bildar med omgivande öar
nederl.-ostind. residentskapet B.; 11,782 kvkm, 154,141
inv. (1920), varav 332 européer och omkr.
50,000 kineser. Huvudstad och öns viktigaste
hamn är Muntok vid B.-sundet. Mellan de
sumpiga slätterna finnas berg, rika på
tennmalm, som upptäcktes först 1710 och bearbetas
för regeringens räkning. Totalproduktionen
från tenngruvorna å B. och de närbelägna
öarna Billiton och Riouw utgjorde 1921 27,700
ton, varav 13,682 ton från Banka.
Bankanvisning, se Check.
Banka upp. Då man för kort tid icke be
höver alstra ånga i en ångpanna men ej vil.
släcka av utan vill vara beredd att när som
helst hastigt kunna taga upp ångtrycket, så
sammanrakas fyren i ångpannans eldstad till
dess ena ända, varjämte draget minskas så
mycket som möjligt. Detta kallas att »banka
upp eldarna».
Bankekind, härad i Östergötland, s. ö. om
Linköping, intill Kalmar läns gräns,
Östergötlands län; 5 63,46 kvkm, därav 508,33 kvkm
land, 11,885 inv. (1924). N. delen
huvudsakligen slätt, därefter smärre berg och åsar
kring långsträckta vatten (Erlången,
Svinstadsjön, Översjön m. fl.), slutligen höglänt
bergstrakt längst i s. på Sydsvenska
höglandet med sjöar och dalar över 100 m ö. h. Här
ha vattnen avlopp åt s. ö. (till Gärdserumån),
så ock sjön Risten i ö. (till Yxningen); i
övrigt gå vattendragen åt n., däribland
Vårdsbergs- och örtomtaåarna till Roxen. Socknarna
äro Vårdsberg, Bankekind, A s k
e-by, örtomta i n.; Grebo, Värna,
Björsäter i mitten; i s. Ä t v i d, som är
häradets största och högst belägna socken. I
Åtvid stark industri inom Åtvidabergs
muni-cipalsamhälle; i Värna de förr betydande
Bersbo koppargruvor (se Åtvidabergs
kopparverk). Inom häradet flera stora
egendomar, såsom Adelsnäs (se d. o.),
Gräv-sten, Ekenäs, Sörby. Häradet genomkorsas av
Norsholm—Västerviksbanan (smalspårig). Från
Åtvidaberg normalspårig järnväg till
Bjärka-Säby vid östra centralbanan. I n. Linköping
—Ringstorps järnväg.
BANKEKINDS HÄRAD
Skala 1: äOOOOO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
