Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barnavårdsundervisning - Barnavännerna - Barnavärn - Barnay, Ludwig von - Barnbeck - Barnbespisning - Barnbiljett - Barnburners - Barnbördshus - Barndiet - Barndomstolar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
905
Barnavännerna—Barndomstolar
906
dessa kurser av den vuxna befolkningen. I
skolorna meddelas även b., särskilt i
fortsätt-ningsskolor, folkhögskolor, seminarier o. s. v.
Största nyttan torde denna undervisning få,
om den bibringas mödrar eller kvinnor, som
ämna ingå äktenskap. Sedan Riksdagen begärt
utredning om hur denna undervisning bör
ordnas, ha yttranden härom inkommit från
Skolöverstyrelsen m. fl. G. H. v. K.
Barnavännerna, ett 1869 stiftat sällskap i
Stockholm, som övar beklädnads- o.
koloniverksamhet bland huvudstadens fattigaste barn.
Barnavärn, en 1896 i Stockholm bildad
enskild förening med uppgift att underhålla
ett slags anstalter, vilka likaledes bära
namnet »barnavärn». Dessa ha till ändamål att
åt sådana skolpliktiga barn, som under den
skolfria delen av dagen sakna anhörigas
vård, bereda en god tillflyktsort och sålunda
bidraga till deras sunda utveckling samt
skydda dem mot gatulivets dåliga inflytelser.
Ba’rnay [-ai], Ludwig von, tysk
skådespelare o. teaterledare (f. 1842). Var 1875—80
anställd vid Hamburger Stadttheater,
grundade tills, m. A.
L’Ar-ronge och A. Förster
1883 Deutsches
Tbea-ter i Berlin och ägnade
sig sedan åt gästspel,
bl. a. i Holland,
Ryssland och Amerika.
1888—94 ledde B. med
stor framgångBerliner
Theater i Berlin, slog
sig sedan ned i
Wies-baden, kallades 1905
till direktör för
Kö-nigliches Schauspiel-haus i Berlin och ledde
1908—11 Hoftheater i Hannover. B. utgav
1903 sina »Erinnerungen».
B. var en typisk hjälteskådespelare. Ädelt
yttre, välklingande organ, fantasi och
temperament hade naturen skänkt. Själv lade han
därtill kunskap och kultur. Hans mönster
voro de samtida stora italienska
skådespelarna, främst Rossi. Som B:s förnämsta
roller anses Hamlet, Coriolanus, Othello,
Mac-beth, Marcus Antonius i »Julius Cæsar»,
Leon-tes i »En vintersaga», Wallenstein och
Beau-marchais i »Clavigo». 1871 gav B. impulsen
till bildandet av den tyska teatervärldens
ekonomiska och sociala sammanslutning
»Ge-nossenschaft deutscher Bühnenangehöriger»,
förebild till Svenska teaterförbundet. Adlad
1910. G. K-g.
Barnbeck, den tjocka, mörkgröna, nästan
svarta massa, som finnes i tarmarna hos
nyfödda barn. Den består huvudsakligen av
slem och galla, som samlats under fosterlivet.
Barnbespisning. I Sverige har från 1842
folkskolestadgan föreskrivit, att kommunens
fattigvård skall understödja föräldrar, som
ej kunna bekosta sina barns beklädnad och
underhåll vid skolan. På senare år ha i allt
större utsträckning skolmyndigheterna
anordnat fria måltider åt folkskolebarn. I
Stockholm ha stadsfullmäktige sedan 1910 lämnat
anslag för detta syfte till middagsmåltider i
folkskolorna, där även en del barn erhålla
kostnadsfri frukostbespisning. Enligt 1915
fastställda bestämmelser anordnas bespisningen
av folkskoledirektionen, och urvalet av barn,
som skola åtnjuta bespisning, sker av lokala
kommittéer. För 1923 var detta anslag 220,000
kr. Erfarenheten har vitsordat, att genom
denna anordning de fattiga barnens
mottaglighet för undervisningen märkbart ökats. S-e.
Barnbiljett, se Biljett-.
Barnburners [bä’nbönaz], »ladbrännare»,
öknamn på en demokratisk partigrupp i staten
New York på 1840-talet. Se Demokrater.
Barnbördshus, medicinsk institution, där
barnaföderskor emottagas, erhålla skötsel och
förlossningshjälp. I de städer, där medicinsk
fakultet finnes, plägar b. tillika tjäna som
läroanstalt för praktisk undervisning i
barnförlossningskonst. Sveriges äldsta b. äro
barn-bördshuset Pro patria i Stockholm (se Pro
patria), grundat 1774, och Allmänna
barn-bördshuset (se d. o.) i Stockholm, grundat
1775. övriga svenska b. äro de i Göteborg
(grundat 1789) och i Lund (1823), Södra
barn-bördshuset (se d. o.) i Stockholm (1865) samt
barnbördshusen i Norrköping, Karlskrona,
Borås och Gävle, varjämte åtskilliga allmänna
sjukhus ha särskilda barnbördsavdelningar.
Barndièt, se Barnavård 1 och Diet.
Barndomstolar. För bekämpande av
ungdomsbrottsligheten ha flerstädes utomlands
inrättats s. k. barndomstolar
(ungdomsdomsto-lar). I Amerika, föregångslandet på detta
område, framträdde den första lagen om b. (i
staten Illinois). B. finnas numera i ett flertal
av unionens stater ävensom i Australien och
Kanada, vidare i Belgien, England, Frankrike,
Spanien, vissa städer i Schweiz, Tyskland och
Ungern samt (sedan 1922) i Holland. B. äro
i regeln enmansdomstolar.
Sin högsta utveckling har b. nått i vissa
av Amerikas förenta stater, där all samhällets
verksamhet för barnavård och ungdomsskydd
lagts i barndomstolens hand. Domaren skall
vara en person med intresse för och förståelse
av de unga och får helt ägna sig åt arbetet
i barndomstolen. Inför denna domstol föras
icke blott barn, som begått brott, utan även
vanartade, i sedligt avseende försummade samt
kroppsligen vanvårdade och misshandlade barn.
Åldersgränsen är i regel uppåt 17 år. Nedåt
finns ej åldersgräns. Även helt små barn, t. ex.
kroppsligen vanvårdade, komma jämte sina
föräldrar inför barndomstolen. I vissa stater
kunna föräldrar och andra, som medverkat
till att barnen blivit vanartade eller i sedligt
avseende försummade, ställas till ansvar härför.
Barnen ställas vanligen under s. k.
övervakning i hemmet. I svårare fall tillgripes
tvångs-uppfostran. Villkorlig dom kommer ofta till
användning. Domstolen har till biträde dels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
