Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barnekow, Fredrik - Barnekow, Margareta - Barnens dag - Barnens dags förening i Stockholm - Barnens ö - Barnes, George Nicoll - Barnet, Chipping-, High- - Barnett, Samuel Augustus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
909
Barnekow, M.—Barnett
910
dess förtroenderåd. Han var flera år led. av
bevillningsutskottet (några år vice ordf. el.
ordf.) samt senare av konstitutionsutskottet
(några år vice ordf.). Var även 1880—1907
led. av länets landsting, sedan 1902 dess ordf.
Varmt religiös, intog B. en utpräglat
låg-kyrklig ståndpunkt och var led. av
kyrkomötena 1888, 1893, 1898 och 1903.
Barnekow, Margareta, se A s c h
e-b e r g, M. von.
Barnens dag, en välgörenhetsinstitution,
som avser att medelst verksamt anordnade
penninginsamlingar och folkfester skaffa
medel till skollovskolonier (se d. o.) och dylik
humanitär verksamhet. Första tanken på en
sådan dag framfördes av grosshandlaren A.
Eliasson (se d. o.) i Stockholm 1901 i en till
Pressens vecka utlyst pristävlan. 1903
anordnades i Köpenhamn på initiativ av
distriktsläkaren därstädes J. Carlsen (d. 1919) en
»börnehjælpsdag», som huvudsakligen bestod
av bössinsamling på gatorna. Barnens dag
organiserades i Stockholm 1905—07 av
direktören Kl. Virgin (se d. o.). Ledningen
övertogs därefter av överste K. Virgin och har
alltifrån 1910 handhafts av grosshandlaren
A. Eliasson, som genom uppfinningsrik energi
bragt resultaten till alltjämt stegrad höjd.
Han omlade Barnens dag efter det av honom
1901 framlagda förslaget, d. v. s.
tyngdpunkten lades till fester med barn som
medverkande. All basarform slopades. Fr. o. m.
1912 har Barnens dag i Stockholm fått
bestämda dagar, nämligen tredje lördagen och
söndagen i september. Från Stadions
tillkomst sistn. år ha festerna förlagts dit och
ha under namn av »Barnens dags festspel i
Stadion» utvecklats så, att de nu äro de
största friluftsfesterna i vårt land, med ända
till 5,000 medverkande. En viktig del av
Barnens dag i Stockholm är dess tombola.
Sedan 1910 utkommer vid festen »Barnens
dagblad». Första 5-årsperioden blev
nettobehållningen i Stockholm omkr. 300,000 kr.
1910—23 har nettobehållningen utgjort
sammanlagt 3,293,000 kr. Jfr Barnens dags
förening och Barnens ö samt bilder å
vidstående plansch. — Näst efter huvudstaden
kommer Göteborg med stora intäkter från
sina barnensdagsfester. Barnens dag anordnas
numera i ett stort antal av Sveriges städer
och köpingar.
Barnens dags förening i Stockholm
bildades 1909. Dess huvudsakliga uppgift är
att mottaga och fördela från Barnens dag
influtna medel samt att utse ledare för
Barnens dag och styrelse för Barnens ö.
Barnens ö, vedertaget namn på ett
sammanhängande område, som är beläget i Väddö
socken, Stockholms län (Roslagen) och
omfattar byn Lingslätö (på s. delen av Väddö)
jämte därintill gränsande delar av Granö och
Salnö samt har ett ytinnehåll av sammanlagt
450 har. Området gränsar i ö. till Ålands
hav, i v. till Bagghusf järden. Egendomen
in
köptes 1911 genom medel, som 1910 insamlats
vid Barnens dag (se d. o.). Syftet med
inköpet var att erhålla lämplig plats och
lämpliga bostäder för klena behövande barns
lant-vistelse. Å Barnens ö finnas olika slag av
kolonier, såsom kolonier för folkskolebarn, för
barn från de allmänna läroverken,
småbarns-kolonier samt kolonier för barn, som äro så
klena, att för dem ej lämpligen kan beredas
plats på vanliga kolonier. Antalet barn, som
under sommaren 1923 vistades vid kolonierna
på Barnens ö. uppgick till 1,670, fördelade på
60 kolonier. För skötseln av kolonierna voro
anställda 192 personer, av vilka 1 läkare och
3 sköterskor. För koloniernas räkning äro
uppförda 133 byggnader, därav 3 sjukstugor
och 1 desinfektionsanstalt. För att minska
driftkostnaderna ha upprättats centralkök,
vid vilka flera kolonier samtidigt utspisas.
Kostnaderna för barn och sommar ha i
medeltal uppgått till 105 kr. — Barnens ö har
i många fall fått tjäna som mönster för
likartad verksamhet på andra håll.
Anstaltens styrelse består av 3 personer. Dess
föreståndare och organisatör har alltifrån början
varit folkskolläraren Kr. Wassberg. Jfr
Skollovskolonier.
Barnes [bänz], George N i c o 11, eng.
arbetarledare (f. 1859). Var 1896—1906
generalsekreterare för maskinistförbundet,
besegrade Bonar Law vid underhusvalet i ett
Glas-gowdistrikt 1906 samt har alltsedan tillhört
underhuset. Han blev jan. 1916 led. av Privy
council och ingick dec. s. å. i Lloyd Georges
ministär som pensionsminister men
efterträdde aug. 1917 Henderson i krigskabinettet och
som minister utan portfölj. Från denna
befattning avgick B. jan. 1920. Han var 1919
medlem av brittiska delegationen vid
fredskongressen och deltog s. å. i den
internationella arbetskonferensen i Washington och
1920 i Nationernas förbunds
delegeradeförsam-lings första möte i Genève.
Barnet [bä’nit], C h i p p i n g- el. H i g h-B.,
stad i England, 15 km n. om London; med
förstäderna New B. och East B. valley 25,286
inv. (1921). Edvard IV besegrade där earlen
av Warwick 14 april 1471.
Barnett [bä’nit], Samuel A u g u s t u s,
eng. präst o. socialreformator (1844—1913).
Var 1872—94 präst i Whitechapel i östra
London. Tillhörde den liberala kyrkliga
riktningen (»broad church») och blev 1893
domherre (canon) i Bristol, 1906 canon och 1913
hjälpprost (sub-dean) i Westminster. Jämte sin
hustru, Henrietta B., f. Rowland (f. 1851),
tog han initiativ eller medverkade till många
filantropiska företag i syfte att höja ö.
Londons fattiga befolkning, t. ex.
universitets-utvidgningskurser, välgörenhetens ordnande
m. m., och åvägabragte det stora T o y n b e e
hall (ett slags arbetarinstitut) med föredrag,
kurser, gymnastik, konserter, och
tavelutställ-ningar. Se Settlement och T o y n b e e,
A. Utgav tills, m. hustrun »Practicable
socia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
