Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barnhem - Barnhus - Barnhushemman - Barnhusinrättningen - Barnhustunnan - Barnhärbärge - Barnkolera - Barnkoloni - Barnkorståget - Barnkrubba - Barnlagarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
913
Barnhus—Barnlagarna
914
art, finnas skyddshem (se d. o.).
Barnhem, avsedda att lämna vård
åt föräldralösa eller
övergivna barn, ha sedan länge
funnits i Sverige, såväl i
städerna som på landet. Sedan 1918
års fattigvårdslag förbjudit
intagning av barn över 2 år, annat än
tillfälligtvis, å fattigvårdsanstalt,
såvida där ej finnes särskild
avdelning för barn, torde
kommunerna mångenstädes komma att
upprätta sådana barnhem. Därvid
torde utvecklingen alltmer gå i
riktning mot små hem, och där
stora sådana finnas, söker man
genom uppdelning i små grupper,
var och en med sin
föreståndarinna, åstadkomma
familjeliknan-de förhållanden. Stor vikt fästes
vid att hemmen förestås av
lämp
liga personer, som äga förmåga att fostra
barnen, och att ej sammanblandning sker mellan
normala barn samt vanartade eller abnorma.
Enl. Gålösystemet, tillämpat å Gålö m. fl.
anstalter, äro barnen inackorderade hos
anstaltens arrendatorer men gå i gemensam skola. I
Sv. fattigvårdsförbundets kalender för 1922
förtecknas 265 b. av olika slag med plats för
5,600 barn, varav för Stockholms stad 45 med
plats för omkr. 1,550 barn. G. H. v. K.
Barnhus, äldre typ av barnhem (se d. o.),
skilja sig från dessa genom att mera åsyfta
barnens underhåll än deras uppfostran. B.
funnos redan i forntiden. Under medeltiden
tjänstgjorde kloster och helgeandshus (se d. o.)
som vårdanstalter för värnlösa barn. I Sverige
föreläde konung Gustav II Adolf år 1624
ständerna en plan, enligt vilken i varje
provins skulle för landsbygden finnas ett b., »dit
fattiga bondbarn föras kunna», och i städerna
ett stadsbarnhus för fattiga borgarbarn. Ett
s. å. i Stockholm upprättat »barna- och
tukto-hus» blev närmaste föregångaren till
Allmänna barnhuset (se d. o.). 1924 framlades
av dettas direktion plan till fullständig
omläggning av hela verksamheten. — Göteborgs
stads b. sörjer nu för 37 barn. Gustavianska
barnhuset i Norrköping arbetar som externat
och underhåller omkr. 50 gossar; en mindre
avdelning om 10—15 flickor är internet.
Gu-stavsbergs b. i Uddevalla har plats för ett
30-tal gossar. Jfr Frimur arbarnhus.
Barnhushemman, se Hospitalshemman.
Barnhusinrättningen i Stockholm, se
Allmänna barnhuset.
Barnhustunnan, den åt Allmänna barnhuset
(se d. o.) i Stockholm fordom anslagna
fyrtiondedelen av kronans tiondespannmål från 15
län. Sedan 1869, då alla dylika anordningar
avskaffades, gottgör statsverket barnhuset
spannmålens värde efter markegångspris.
Barnhärbärge, se Barn a härbärge.
Barnkolera är en svårartad akut sjukdom i
matsmältningsorganen hos späda barn. Sjuk-
Lekrum i Kungsholms barnkrubba, Stockholm.
domen förekommer nästan uteslutande hos
flaskbarn. Den uppträder i allmänhet hos
barn, som förut företett rubbningar från
mat-smältningsapparaten. Utom den konstgjorda
uppfödningen spela akuta infektioner i näsan,
svalget eller luftrören en viktig roll för
sjukdomens uppkomst. En anhopning av fallen
under den varma årstiden talar för att
överhettning av barnen även är ett orsaksmoment.
Fullt utbildad, kännetecknas sjukdomen av
feber, slöhet, somnolens eller medvetslöshet samt
vattentunna, sprutande avföringar jämte
kräk-ningar. Sjukdomen är synnerligen allvarlig
och kräver skyndsam läkarbehandling, om
möjligt å barnsjukhus. G. G—d.
Barnkoloni, tillfälliga sommarhem på landet
för barn från städerna. Se Fjällkoloni
och Skollovskolonier.
Barnkorståget, se Korståg.
Barnkrubba, i Sverige benämning å anstalter,
som mottaga icke skolpliktiga barn (vanl. 2—6
år) under den del av dagen, då föräldrarna äro
bundna av arbete. Barnen få vård och tillsyn
samt ofta en efter åldern lämpad
undervisning. Barnen inlämnas på morgonen och
avhämtas på kvällen. Avgiften, olika på olika
ställen, är överallt obetydlig. Andra namn
på dylika anstalter äro barnasyl och
småbarnsskola (se dessa ord). Även
våra grannländer ha anstalter av detta slag
under olika benämningar. I Sverige inrättades
den första b. 1854 i Stockholm (i Kungsholms
församling). Där finnes nu ett 20-tal krubbor,
som uppehållas genom kommunalt bidrag,
ersättning för barnens bespisning genom
fattig-vårdsstyrelserna och enskilda bidrag. Under
världskriget utvecklades verksamheten kraftigt
och erhöll då statsunderstöd. 1920 bildades en
centralförening för huvudstadens b. och
liknande anstalter. I omkr. 35 svenska städer
och stadsliknande samhällen finnas b. Se bilder
här ovan och sp. 915.
Barnlagarna kallas de den 14 juni 1917
utfärdade tre lagarna om äktenskaplig börd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
