- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 2. Arckenholtz - Bergkalk /
923-924

(1923) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barocci, Baroccio, Federico - Baroche, Pierre Jules - Barock - Baroda - Barograf - Barogram - Baroja y Nessi, Pio

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

923

Baroche—Baroja y Nessi

924

påverkad av Rafael och Correggio, utvecklade
han en rörligare och mera patetisk
komposi-tionsstil med kraftfull målerisk djupverkan
och rika ljusdunkeleffekter, varigenom han
blev en banbrytare för barockens måleri. —
Monografi av Schmarsow (1909). H. W-n.

Baroche [barå’/], Pierre Jules, fransk
politiker (1802—70). Var urspr. advokat och
stod under julikonungadömet vid Odilon
Barrots sida i opposition mot Guizot samt var
ivrig anordnare av reformbanketter. Efter
februarirevolutionen 1848 bröt han med sitt
parti, understödde Napoleon och genomförde
som inrikesminister 1850—51 reaktionära
inskränkningar i församlingsfrihet, rösträtt och
tryckfrihet. Under kejsardömet var han flera
gånger minister och ivrig förkämpe för det
absolutistiska styrelsesättet. Då kejsaren 1869
slog in på en mer liberal riktning, måste B.
avgå.

Baro’ck, förvrängd, smaklös, onaturlig,
orimlig. — Inom konstvetenskapen betecknar
ordet b. företrädesvis den stil, som efterträdde
högrenässansen och som kännetecknas av sin
opposition mot denna. Namnet b. präglades
(omkr. 1800) av en åskådning, för vilken
barockkonstens överträdelser av renässansens
klassiska skönhetslagar tedde sig som
klandervärt självsvåld. Barockstilen, som i stor
utsträckning använde högrenässans
formförråd, innebär en strävan att ersätta dennas
formstränga, harmoniska och statiska
hållning med friare, mera patetiska och
rörelse-b tonade effekter. Både i arkitektur och
bildkonst efterträddes renässansens till den plana
ytan bundna stil av ett framställningssätt,
så åsyftar intrycket av rymd och massa;
medan renässansstilen väsentligen verkar
genom ett lugnt samspel av linjer och ytor,
arbetar barockstilen med plan av ljus och skugga
i upprörd växling; i stället för en sluten,
harmonisk form träda oroligare, rörligare, ofta
buktande och slingrande former, som med sin
myllrande mångfaldighet förena en kraftfull,
enhetlig verkan. Särskilt kännetecknande för
barockkonsten är dess böjelse för att genom
perspektiviska effekter, gärna framkallade
med illusionens hjälp, stärka känslan av rymd
och djup. Medan renässansstilens klara,
logiska väsen tilltalar sinnet för jämvikt och
symmetri, är barockstilen starkt, stundom
våldsamt känslobetonad, ofta i extatiskt
religiös riktning. En sida av dess irrationella
karaktär framträder i undandöljandet eller den
skenbara negationens av arkitekturen
konstruktiva jämvikt; vridna kolonner, böjda och
brutna bjälklag äro vanliga detaljer i b:s
byggnadskonst, och illusionen av rörelse
eftersträvas icke minst i de svängda linjerna hos
fasader, tornkrön och kupoler.

Denna b. i egentlig mening skapades i
Italien samt upptogs och utbildades, delvis
ganska självständigt, i stora delar av Europa,
särskilt i de katolska delarna av Tyskland
och Nederländerna samt i Spanien. Impulsen

till dess utveckling gavs av Michelangelos
konst. Som karakteristisk tidsstil behärskade
den tiden från 1500-talets sista tredjedel till
1700-talets början. Vid dess sida förekom en
kyligare, mera akademisk stil, som utgör en
direkt fortsättning av högrenässansens
traditioner samt, särskilt i Holland men även i
Frankrike och Italien, en realistisk riktning.

I vidaste bemärkelse betecknas som b. varje
stil, som bygger på yppiga, rörliga och
måleriska former av samma art som den egentliga
barockstilen. Man kan sålunda tala om en b.
stilfas i den europeiska gotiken och
1800-tals-konsten och i den hellenistiska och indiska
konsten samt en b. stilkaraktär hos enskilda
konstverk från vitt skilda tider och länder.
— Se vidare Byggnadskonst,
Konsthantverk, Målarkonst och
Skulptur samt artiklar om särskilda länders konst.

Litt.: Schmarsow, »Barock und Rokoko»
(1897) ; Wölfflin, »Renaissance und Barock»
(3:e uppl. 1908), »Kunstgeschichtliche
Grund-begriffe» (2: a uppl. 1917); Hedicke, »Begriff
und Wesen des Barock» (i Repertorium für
Kunstwissenschaft 34, 1911); Hausenstein,
»Vom Geist des Barock» (1920). II. W-n.

Baroda [eng. baräu’de]. 1. Britt, vasallstat
i Gujarat, Främre Indien; 21,305 kvkm,
2,126,522 inv. (1921). Landet är slätt, bördigt
och vattnat av flera floder. Det producerar
utmärkt bomull, vete, ris, tobak, opium,
sockerrör, berömda hästar och nötkreatur samt
har till industri guldsmide, krukmakeri och
knivfabrikation. Fursten bär titeln gaekwar
(»koskötare»; oriktigt att därav sluta sig till,
att furstehuset skulle härstamma från en
boskapsherdekast). Furstehuset är av förnämt
marattiskt ursprung, och riket grundlädes i
förra hälften av 1700-talet under de
orostider, som åtföljde mogulväldets
sönderfallande. Strider med engelsmännen pågingo med
smärre avbrott från 1770-talet till 1805, då ett
fördrag ingicks mellan B. och Ostindiska
kompaniet. Den nuvarande maharajan, Sir Sayaji
Rao gaekwar (sedan 1875), anses som en av
de dugligaste bland Indiens inhemska furstar.
— 2. Huvudstad i vasallstaten B., vid
järnvägen Bombay—Ahmadabad; 94,712 inv.
(1921). Staden har många vackra parker och
byggnader. Främst märkas de hindutempel,
som rests till minne av medlemmar av
furstehuset, och palatset Nazar Bagh, vari furstens
skatter förvaras.

_Barogräf (av grek. ba’ros, tyngd, och
gra’-fein, skriva), självregistrerande barometer,
apparat, som själv fortlöpande antecknar
lufttrycket.

BarograTn (av grek. ba’ros, tyngd, och
gra’mma, skrift), av en barograf i regel på ett
rutnät uppritad kroklinje, som troget återger
lufttryckets växlingar under en viss tidrymd.

Baroja y Nessi [©arå^a i-], P i o, spansk
förf. (f. 1872), med. dr i Madrid 1893. B.,
som är bask till börden, utmärker sig för ett
obändigt, oppositionellt lynne och är jämt i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat May 10 00:01:01 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdb/0580.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free