Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bartolommeo, Fra (Bartolommeo del Fattorino, Baccio della Porta) - Bartolozzi, Francesco - Bartolus - Barton, sir Edmund - Bartoš (Pisarz) - Bartoš, František - Bartoszewicz, Juljan - Bartsch, Adam von - Bartsch, Rudolf Hans - Bartsia - Baruch, Bernard Mannes - Baruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
953
Bartolozzi—Baruk
954
innerlig fromhet. Deras vanliga motiv är en
harmoniskt sluten grupp av några få figurer,
gärna samlade framför en rymdbildande
fondnisch. Figurteckningen är värdig och ädel,
modelleringen utomordentligt klar och fast,
koloriten lysande med starka lokalfärger och
varmt ljusdunkel. Efter en resa till Rom 1514,
då han lärde känna arbeten av Michelangelo
och Rafael, fick hans teckningssätt ett mera
monumentalt och patetiskt drag; färgen blev
kallare, och ljusdunklet försvann. Försöken
att efterbilda Michelangelos rörliga och
lidelsefulla konst ledde till svaga resultat; andra
arbeten från denna tid, som mera närma sig
hans eget tidigare uttryckssätt och samtidigt
Rafaels milda och harmoniska stil, höra till
hans bästa. — B. var en mycket flitig och
begåvad tecknare; talrika förstudier, ofta efter
naken modell, och kompositionsutkast visa,
med vilken omsorg han genomarbetade och
övervägde stort och smått i sina arbeten.
Hans målningar finnas till större delen i
Florens. — Se monografier av Knapp (1903) och
von der Gabelentz (1922). H. W-n.
Bartolozzi [-lå’tsi], Francesco, ital. målare
och kopparstickare (1727—1815), 1764—1802
verksam i England. Arbetade huvudsakligen i
crayonmaner, ofta i flera färger, alltid med
utomordentlig virtuositet och med fin
anpassning till de reproducerade originalen. H. W-n.
Ba’rtolus (1314—57), ital. rättslärd. Var
en bland de mest betydande lärarna i romersk
rätt under medeltiden och huvudman för en
skolastisk rättslärdomsriktning, vars
anhängare efter honom kallades bartolister.
Barton [bätn], sir Edmund, australisk
statsman (1849—1920). Var urspr. advokat
och blev 1879 led. av
Nya Syd-Wales’
lagstiftande församling,
vars talman han var
vid flera tillfällen.
Från 1891 var han en
av de ledande männen
för australiska
för-bundsrörelsen, deltog i
förbundsförfattningens
utarbetande och var
1900 Nya Syd-Wales’
representant i
England vid
förhandlingarna om dess
godkän
nande. 1901—03 var B. Australiska
statsförbundets förste premiärminister. 1903 blev han
led. av högsta domstolen i Australien.
Bartos [-tåj], vanligen kallad Bartos
Pisarz (»B. skrivaren»), tjeckisk
skriftställare (f. omkr. 1570). Han är författare till en
exakt och utförlig krönika om händelserna i
Prag 1614—1630, det första tjeckiska historiska
arbete, som verkligen förtjänar detta namn.
Bartos [-tåj], Frantisek, tjeckisk
filolog (1837—1906). Ägnade sig åt utforskande
av de märiska dialekterna och insamlade ett
rikt märiskt folkloristiskt material; bland hans
arbeten märkas »Dialektologie moravskä»
(1886).
Bartoszewicz [-tåjä^itj], J u 1 j a n, polsk
historiker (1821—70). Började som
gymnasielärare och publicist och blev slutligen
överbibliotekarie vid Warschaus offentliga
bibliotek. B. har författat en serie stora, på
omfattande källstudier stödda men icke alltid
tillräckligt kritiska arbeten om Polens och
särskilt den polska kyrkans historia; det mest
betydande är den efter hans död utgivna
»Hi-storija pierwotna polska» (4 bd, 1878; går fram
till Wladyslaw Lokietek). Ä. Kgn.
Bartsch, Adam von, österrik,
konsthistoriker och kopparstickare (1757—1821), förf, till
det viktiga katalogarbetet »Peintre-graveur»
(21 bd, 1803—21).
Bartsch, Rudolf Hans, österrik,
författare (f. 1873). Vann hastigt erkännande
genom hembygdsromanérna »Zwölf aus
Steier-mark» (1908; »De tolv från Steiermark»,
1920), »Die Haindlkinder» och »Elisabet
Kött» (sv. övers. 1912), har sedan utvecklat
en frodig alstringskraft och är mycket
populär på grund av livlig berättarkonst, färgrika
naturskildringar och mycken
stämningsfullhet. Sv. övers, äro vidare »Från den döende
rococon», »Fru Utta och jägaren», »Hans
judinna» m. fl.
Ba’rtsia, se Svarthö.
Baruch [bä’rak], Bernard Mannes,
amerik. finansr^n av judisk börd (f. 1870).
Var börsmäklare men lämnade 1917 denna
ställning för att efter Förenta staternas
inträde i världskriget
presidera i kommittén
för råvaror, mineralier
och metaller. B. var
även led. av Förenta
staternas
krigsindu-stristyrelse (War
Industries board), ledde
dess inköp och blev
mars 1918 dess
president. Han avgick vid
årsskiftet 1918—19 och
var under
fredskon-ferensen i Paris
amerikansk medlem i
Hög
sta ekonomiska rådet och ekonomisk
rådgivare åt amerikanska förhandlingsdelegationen.
B. har utgivit det om Versaillestraktatens
tillkomst mycket upplysande arbetet »The
ma-king of the reparation and economic sections
of the treaty» (1920). V. S-g.
Baruk, Nerias son, profeten Jeremias trogne
vän och ledsagare (Jer. 32: 12 ff.). Jeremia
dikterade för B. sina förut uttalade profetior,
och denne föreläste dem därpå för folket.
Efter Jerusalems förstöring släpades B.
tillsammans med Jeremia av utvandrande judar
med till Egypten (Jer. 43: 3, 6) och omtalas
sedan ej mera. Om två under B:s namn
bevarade skrifter se Baruks apokalyps
och Baruks bok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
