Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Basedow, Johann Bernhard - Basedowoid - Basedowska sjukdomen - Basel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
963
Basedowoid—Basel
964
formtankars förverkligande. 1774 utgav han
»Das Elementarwerk, ein geordneter Vorrath
aller nöthigen Erkenntniss» (4 dir) jämte
latinsk och fransk översättning. Arbetet var en
ny »Orbis pictus» men
utan Comenius’ reda
och enkelhet. B.
upprättade 1774 i Dessau
internatet
»Philanthro-pinum» (skola för
människokärlek), där »rika
skulle bildas till
människor, fattiga för
ringa pengar till
skollärare». Sedan
läroanstalten varit i
verksamhet 17 månader,
utsände B. en
braskan-de inbjudan till
offent
lig examen. Många skolmän och andra
framstående personer efterkommo inbjudningen
och imponerades i hög grad av de vunna
resultaten, och anstaltens anseende växte
hastigt. Men B. visade snart sin
oduglighet såsom skolledare. Redan 1776 drog han
sig delvis från ledningen och lämnade 1778
helt och hållet sin anstalt, som emellertid
ägde bestånd till 1793 och vann efterföljd i
flera andra liknande. Det förtjänstfulla i
B:s pedagogiska strävanden låg framför allt
i att han sökte sätta arbetsglädje och
humanitet i stället för det pedantiska tvånget i
andra skolor, att han gentemot deras
ensidiga riktning på klassiska språkkunskaper
strävade efter att skaffa plats för de reala
ämnena, modersmålet och andra moderna
språk samt icke minst i att han sökte
tillgodose även barnens fysiska fostran. Hans
uppfattning var dock ej fri från den ensidiga
förståndsmässighet och nyktra utilitarism,
som i allmänhet utmärkte
upplysningstidevarvet. Litt.: B. Sjövall, »Filantropinismen»
(1898); L. C. Sander, »J. B. B.» (Köpenhamn
s. å.). S—e.
Basedowoid, lindrig form av B a s e d o
w-ska sjukdomen (se d. o.); särskilt saknas
hjärtsymtomen och avmagringen.
Basedowska sjukdomen (lat. morbus
Base-dowii, eng. Graves’ disease, fr. goitre
exoph-thalmique) är den essentiella hypertyreosen,
orsakad av en övernormal verksamhet av
sköldkörteln (glandula thyreoidea); påvisat av
Möbius (1886). Dennas (inre) sekretion till
blodet kan på konstgjord väg efterliknas genom
intagande av sköldkörteltabletter (ofta
använda för avmagring) eller genom insprutning
av tyroxin, det nyligen av Kendall isolerade
hormonet från körteln, varvid alltså med
sjukdomens identiska symtom uppkomma.
Sjukdomen har fått namn efter den tyske läkaren K.
A. von Basedow (1799—1854) i Merseburg, som
1840 närmare beskrev den. Tidigare hade den
i Dublin 1835 beskrivits av Graves. Till de tre
klassiska yttringarna (Merseburger Trias) —
struma, exophthalmus (framskjutande ögon
eller stel blick) och hjärtklappning — ha
sedermera tillagts: en egenartad darrning, stark
muskulär oro och nervositet samt en ökad
ämnesomsättning med avmagring. Sjukdomen
förekommer mest hos yngre kvinnor men ibland
även hos män, ej talrikare i strumatrakter
(åtm. ej i alla). I lindrigare fall kunna vila
och lugnande medel eller klimatombyte (hög
luft) vara verksamma, i svårare finnas trots
talrika försök att framställa antityreoidiner
inga medikamentösa medel; det enda effektiva
är att minska sköldkörtelsubstansen i tid (i
akuta och framskridna fall är utgången eljest
dödlig) genom operation, eventuellt genom
röntgenbehandling. Avgörande för
bedömandet av sjukdomsfallets gravitet är särskilt
ämnesomsättningsrubbningens, den ökade
syr-gasförbrukningens, grad (the basal metabolic
rate). Tillg.
Basel. 1. Gammal kanton i n. v. Schweiz
med staden B. som huvudort, sedan 1833 delad
i två av varandra politiskt oberoende kantoner
(»halvkantoner»), Basel-stadt (fr.
Båle-ville), som omfattar staden B. och två
landskommuner n om floden, 37 kvkm, 140,708
inv. (1920), och Basel-land (fr.
Båle-cam-pagne) s. om floden, 427 kvkm, 82,390 inv.
Basel-land fylles av Jurabergen och dess
dalgångar och har sin huvudort Liestal (omkr.
6,000 inv.) vid den lilla floden Ergolz.
Basel-land driver jordbruk, vinodling,
boskapsskötsel och har även talrika smärre fabriksorter
med sidenväverier, tillverkning av
bomulls-tråd, kemikalier, klockor m. m. Vid Rhen
(Schweizerhalle) produceras en del salt. De
bägge kantonerna höra till tysktalande
Schweiz, de flesta inv. äro protestanter; i
Basel-stadt ‘/a katoliker, i Basel-land 1/4.
Författningen är i bägge kantonerna alltigenom
demokratisk. Såväl regering som lagstiftande
församling (stora rådet i Basel-stadt, 130
medl., och lantrådet i Basel-land) väljas direkt
av folket genom allmänna val. Referendum
är infört, i Basel-stadt fakultativt efter
yrkande av 1,000 borgare, i Basel-land
obligatoriskt för alla lagar.
2. Stad i n. Schweiz vid Rhen, gränsstad
till Tyskland (Baden) och Frankrike (Elsass),
135,976 inv. (1923), utgör med närmaste
omgivning kantonen Basel-stadt (se
Basel 1) och ligger med sin huvuddel på
vänstra Rhenstranden; på den högra fabriks- och
arbetarförstaden Klein-Basel. B. är stor
industristad och ett av Schweiz’ ledande
han-delscentra samt dess främsta bankstad. Det
har ett högt ansett universitet (grundlagt
1460), föredömlig folkundervisning och utövar
även på andra områden betydande inflytande
(Baselmissionssällskapet, konstmuseum m. m.).
Som ingångsport till Schweiz är B.
stapelplats för livsmedelsinförseln. Huvudbangården
(Bundesbahnhof) är i stadens s. del; därifrån
en linje över Rhen till Badischer Bahnhof i
Klein-Basel. Läget vid floden är vackert med
utsikt över Schwarzwald i n. och med kupe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
