Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Baskiska - Baskiska bergen - Baskiska provinserna - Baskisk trumma - Bas-kista, Bastrumma - Basklarinett - Basklav, f-klav - Baskuntschak - Baskylsystem - Baslinje - Basluta - Basmätning - Basoche - Basra, Bassora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
981
Baskiska bergen—Basra
982
ar ej lyckats forskningen att bestämt uppvisa
baskiskans frändskap med något annat känt
språk, utan det kvarstår ensamt,
otvivelaktigt som den sista lämningen av en för
övrigt utdöd språkätt. Men ehuru man ej till
evidens kunnat bevisa det, är det dock
mycket troligt, att baskiskan är en kvarleva av
de icke-indoeuropeiska språk (iberiska,
kelt-iberiska), som under antiken talades i större
delen av Pyreneiska halvön och även i delar
av Sydf rankrike. Så länge emellertid de
s. k. keltiberiska inskrifterna ej kunna
de-chiffreras, kan frågan tydligen ej slutgiltigt
lösas. B., som är splittrad i åtskilliga
dialekter, fördelade på trenne huvudgrupper,
betjänar sig av det latinska alfabetet, i modernt
skrivsätt med en del särskilda beteckningar
för att uttrycka vissa ljud,
Deklinationsän-delser i egentlig mening finnas ej utan ha
ersatts av postpositioner. Räknemetoden är
vigesimal (t. ex. 32=20+12), och räkneorden
visa (möjl. med undantag för »6») ingen likhet
med sådana från andra kända språk; den
urspr. verbalböjningen är ytterst invecklad, i
det att olika verbalformer ge uttryck åt ej
blott verbet utan också subjektpronomen och
pronominella direkta och indirekta objekt,
t. ex. »han giver», »han giver det», »han giver
det åt honom» o. s. v., så att varje transitiv
form visar 24 olika variationer. Denna
kon-jugation har emellertid nästan helt
undanträngts av en annan, som utgöres av
parti-cipiella (nominal-) bildningar i förening med
olika hjälpverb. B. uppblandas alltjämt starkt
med spanska och franska vändningar. Den får
icke längre användas vid domstolar och
ämbetsverk men upplever nu åter en renässans
även bland de bildade. Detta språk har sedan
den baskiska nationalistiska rörelsens början i
betydande grad utvecklats.
Den baskiska litteraturen var länge ytterst
obetydlig men börjar nu åter blomstra. Det
tidigaste på baskiska tryckta arbetet, en
samling dikter av Bernard d’Echepare, utkom 1545
under titeln »Linguæ vasconum primitiæ».
Viktigast är den baskiska
översättningen av Nya testamentet (1571). För
övrigt utgöres litteraturen mest
av översättningar, religiös
litteratur, vidare av lantliga skådespel
(pastorales) med ämnen från
bibeln, legenden eller folksagan. En
baskisk vetenskaplig tidskrift
utges i Toulouse. — Baskisk musik
är vacker; även baskiska operor
finnas. — Litt.: J. Vinson i
En-cyclopædia Britannica (art.
»Bas-ques»). (J.Ch-r; G. B-r.)
Baskiska bergen, det malmrika
berglandet i Baskiska provinserna
mellan Pyrenéerna och
Kantabri-ska bergen.
Baskiska provinserna, sp.
Pro-vincias vascongadas, kallas med ett
gemensamt namn de spanska prov.
Älava, Guipflzcoa och V i z c a y a (se
dessa ord och Basker). De innefatta tills.
7,095 kvkm med 783,125 inv. (1920).
Baskisk trumma, se Tamburin.
Bas-kista el. B a s t r u m m a, en av timmer
byggd kista, där plankor, som användas till
fartygets yttre och inre beklädnad, utsättas
för heta vattenångor (»basas») för att
lättare kunna tvingas in efter fartygsbyggnadens
nästan alltid buktiga form.
Basklarinett, musikinstrument, se
Klarinett.
Basklav el. f - k 1 a v, ett tecken, som, med
punkterna omslutande notsystemets
fjärde linje, anger, att noten på
denna linje är lilla (ostrukna) f. A. L.*
Baskuntschak, saltsjö i s. ö. Ryssland, guv.
Astrachan; 124 kvkm, 19 m under havsytan.
Årl. saltproduktion omkr. 165 mill. kg.
Järnväg till hamnen Vladimirovka vid Volga
samt till Astrachan.
Basky’lsystem, se Basculesystem.
Baslinje, se Triangelmätning.
Basluta, äldre namn för teorb (se d. o.).
Basmätning kallas en med särskild
noggrannhet utförd längdmätning, vars ändamål
är att bilda grundval för fortsatta mätningar
av geodetisk natur. Se vidare
Triangelmätning.
Basoche [baså’/], Confrérie de la basoche,
fr., »b:s broderskap», de parisiska
advokatskrivarnas skrå, stiftat omkr. 1300, upphävt
1789, gav med kungl. privilegium skådespel,
mest farser och moraliteter. B. tros komma
av basilica, kunglig byggnad; en sådan var
b:s första möteslokal.
Basra el. B a’s s o r a. 1. Vilajet i s. ö. delen
av konungariket Irak (britt, mandatområdet
Mesopotamien), vid Persiska viken,
genom-flutet av Schatt el-arab och Eufrats och
Tigris’ nedre lopp; 138,750 kvkm, 785,600 inv.
(1920). — 2. Huvudstad i vilajetet B., vid
Schatt el-arab, 11 mil från Persiska viken, i
en dadelpalmoas, Iraks viktigaste hamn;
20,000 inv. Sedan 1837 ångbåtstrafik till Bag-
Kanalbild från Basra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
