Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Battenberg, släkt - Battens - Battera - Batteri - Batterivärn - Battersea - Batteux, Charles - Batthyány, Kazimirz - Batthyány, Lajos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1015
Battens—Batthyäny, L.
1016
sta dotter Beatrice, bosatte sig i England och
erhöll titeln engelsk »kunglig höghet». Han
avled på havet under återfärd från sitt
deltagande i ett fälttåg mot asjantifolket; hans
dotter Ena (Viktoria Eugenia; f. 1887)
är sedan 1906 förmäld med konung Alfonso
XIII av Spanien. Prinsarna Alexanders och
Henriks äldre broder, prins Louis av B.,
blev 1868 brittisk sjöofficer. Under
världskriget bortlade han 1917 på konung Georg
V :s anmodan sin hessiska prinstitel och
utbytte sitt släktnamn mot M o un t b a t ten,
vilket även antogs av övriga i England
bosatta släktmedlemmar. Om honom och släkten
i övrigt — den är genom kronprins Gustav
Adolfs giftermål 1923 med lady Louise
Mount-batten besläktad med svenska konungahuset
— se Mountbatten.
Battens [bätnz], benämningen på sågat
virke med en tjocklek av minst 2 tum samt
en bredd av minst 4 tum och högst 8^2 tum.
Battens om 2"X4", 41/2", 5" och ö1/»"
benämnas scantlings. S—r.
Battèra (av fr. bättre, slå). Subst.: B a 11
e-m a’n g. 1. Att vid enhandsfäktning företaga
angrepp på motståndarens vapen i form av
ett begränsat, »torrt» slag, varigenom
motståndaren bringas att blotta sig. — 2. I
dans-konsten: slå i hop fotterna under höjdsprång.
Batteri. 1. Ett antal artilleripjäser, avsedda
för gemensamt uppträdande. Vid
fältartilleriet utgjordes ett batteri förr av 6—8 pjäser,
men i samband med övergången till
snabbskjutande artilleri 1897—1903 minskades
pjäsantalet på de flesta håll till 4, vid artilleri
av grövre kaliber t. o. m. till 2.
B. (rättare Batterivärn) kallas den
befästning, som bygges till uppställningsplats
och skydd för flera på en plats uppställda
artilleripjäser. Tidigare lades i fältkriget
största vikten på pjäsernas direkta skyddande
medelst vallar, tvärvallar (i vilka skydd för
personal och ammunition inbyggdes) etc.
Efter världskrigets erfarenheter lägges
huvudvikten på att dölja ett b. för fientlig
observation från marken och luften, på att trygga
egna observationsmöjligheter och på riklig och
säker ammunitionstillförsel. Se vidare A
n-nexbatteri, Kustbatteri och M e
1-1 a n b a 11 e r i. (L. W :son M.) L. af P.
2. Å äldre örlogsiartyg: 2 rader av
kanoner, en på vardera sidan, uppställda i
öppningar, portar, på däck; å nyare
örlogs-fartyg: ett antal kanoner, uppställda
antingen i pansrade rum eller i torn. — Även det
täckta rum, där flera kanoner stå.
Batteriernas antal gav linjeskeppen namn av två-,
tre-, fyrdäcksskepp eller två-, tre-,
fyrdäc-kare. På ett tvådäcksskepp, det vanligaste
linjeskeppet, kallades 1 :a batteriet det undre,
2:a batteriet det övre. De å det översta
däcket uppställda kanonerna kallades
däcksbatteriet, och detta ingick ej i antalet av de
namnet bestämmande batterierna. —
Flytande batterier, urspr. pråmar eller
gamla skepp, försedda med artilleri, användes
förr såväl till försvar som till anfall av
viktiga punkter på en kust. Så skedde bl. a. vid
belägringen av Gibraltar 1782 samt under
Krimkriget 1853—56 vid intagandet av fästet
Kinburn. (ö-g.)
3. Inom fysiken, se Galvaniska
element.
Batterivärn, se Batteri 1.
Battersea [bä’tesi], stadsdel i s. v. London,
167,693 inv. (1921). Består huvudsaki. av
fabriker och arbetarbostäder. Utmed Thames den
vackra B. park (75 har), anlagd 1852—58.
Batteux [batö’], Charles, fransk
estetiker (1713—80). Hans förnämsta arbete är
»Cours de belles-lettres» (5 bd, 1765; en
utvidgad uppl. av ett verk från 1746). B.
utgår från efterbildningen av den sköna
naturen som konstens princip och bestämmer
smaken som den känsla, vilken lär om den
sköna naturen är väl eller illa härmad. Hans
teorier voro länge härskande även utanför
Frankrike.
Batthyäny [bå’tjänji], en av Ungerns
äldsta och rikaste magnatfamiljer, uppkallad
efter byn Batthyän i komitatet Baranya. Blev
1630 upphöjd i grevligt, den äldre, nu
utslocknade linjen 1763 i bömiskt furstligt och 1764
i riksfurstligt stånd. En yngre linje erhöll
1915 ungersk furstlig värdighet.
Batthyäny [bå’tjänji], K a z i m i r z, ung.
statsman, greve (1807—54). Var sedan 1840
i lantdagen en av oppositionens ledare och
blev 1844 ordf, i den av Kossuth stiftade
föreningen till främjande av inhemsk
industri samt understödde frikostigt nationella
företag. 1848—49 deltog han tappert i striden
mot serber och kroater, blev 1849 efter
Ungerns självständighetsförklaring utrikesminister
och flydde s. å. med Kossuth till Turkiet. Han
bosatte sig i Paris, dömdes frånvarande i
Ungern till döden och miste sina gods.
Batthyäny [bå’tjänji], L a j o s, ung.
statsman, greve (1809—49). I lantdagens
magnathus uppträdde han 1838 som oppositionsman
och understödde 1847 Kossuths val till
lantdagen samt stod 1848
i spetsen för den
deputation, som i Wien
framförde Ungerns
krav på självstyrelse.
Han blev nu president
i det självständiga
Ungerns första
ministär och strävade
allvarligt att
upprätthålla förbindelsen med
Österrike och vinna
samförstånd med
kroaterna. Men sedan
flera försök av B. att
åvägabringa samförstånd med Österrike
misslyckats (jfr Ungern, historia), deltog han
en kort tid i frihetskampen och sökte 1849
med en deputation beveka österrikiska härens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
