Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bayern (Bajern) - Gränser och naturbeskaffenhet - Näringar - Befolkning - Undervisning - Författning och förvaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1039
Bayern (Näringar—Författning och förvaltning)
1040
i n. gå även äldre bildningar, perm och
karbon, i dagen. Talrika småfloder bryta sig väg
till Rhen över Hardt. Klimatiskt tillhöra
slätten och dess sidodalar Tysklands bäst lottade
landsdelar, och ett härligt vin mognar. På
Hardt är klimatet hårdare (årsmedium under
8°) och även jordmånen liksom på höglandet
i övrigt föga fruktbar.
Näringar. B. är främst jordbruksland. Åker
och äng upptaga nära 42 ®/o av området;
sädes-produktionen (råg, vete, korn, havre) var 1922
1,674,974 ton, potatis 4,452,659 ton.
Karakteristisk för B. är humleodlingen. Av den i
Tyskland av humle upptagna arealen, 12,014
har (1922), komma 10,341 har (86%) på B.
Jorden är huvudsakligen (69%) fördelad på
små och medelstora brukningsdelar. Skogen
omfattar omkr. 33 % av området. Mineraliska
tillgångarna äro obetydliga. Järnmalm finnes
i Oberpfalz (Amberg), brunkol på några
ställen (Peissenberg); däremot har B. genom
avskiljandet av Saarpfalz förlorat sin del i
Saars stenkolsbäcken. Av vikt äro
saltförekomsterna i Salzburgalperna, i övrigt vissa
bergarter, främst litografiska kalken i Jura
(Solnhofen), därjämte skiffer (Frankenwald),
granit (Fichtelgebirge), kvarts (Böhmerwald).
Industrien fördelar sig på B:s städer och har
vissa specialtillverkningar, av vilka
öltillverkningen kommer i första rummet
(München, Kulmbach). Därjämte märkes
tillverkning av maskiner, järn- och stålvaror,
guld-och silverarbeten, blyertsvaror (Nürnberg),
textilvaror, glas, optiska instrument,
leksaker, kemikalier, brännvin m. m. Exporten
omfattar i huvudsak nämnda artiklar och
jordbruksprodukter. Storartade företag äro
igångsatta för tillgodogörande av Alpernas
vattenkraft (mellersta Isar, Walchensee m fl.).
Av städerna komma München (631,000 inv.,
1919) och Nürnberg (360,000) främst. Augsburg
(155,000) är Schwabens huvudstad och säte för
textilindustrien, som även hör hemma i övriga
schwabiska städer, Memmingen, Kempten m.
fl., och går som hemindustri upp i
Allgaualper-na. Alpstäderna äro små och centralpunkter
för turiströrelsen. Berchtesgaden och
Reichen-hall i ö. ha dessutom saltverk och bad. Vid
Donau ligger en rad av städer av betydelse för
flodfart, järnvägar och handel, längst i n.
Regensburg, Tysklands främsta Donaustad. Kring
Nürnberg grupperar sig ett flertal städer,
främst det industririka Fürth (68,000 inv.).
Till Maindalen och dess grannskap höra bl. a.
Bayreuth. Bamberg, Schweinfurt, Würzburg,
Aschaffenburg. Rhenpfalz har ett stort antal
städer. På slätten vid Rhen Ludwigshafen
(91,000 inv.), säte för kemisk storindustri och
betydande flodhamn, vid foten av Hardt ett
flertal berömda vinstäder, i sänkan mellan
Hardt och Pfalzbergen Kaiserslautern,
Rhenpfalz’ huvudstad. Om B:s viktigaste städer
jämför i övrigt kartskiss. En livlig sjöfart
äger rum på Rhen; Ludwigskanalen från Main
till Donau är endast farbar för grundgående
båtar, östbayern är genomgångsland för
kontinentalbanorna Berlin—Rom och Paris—
Wien. Nürnberg och München äro
järnvägstrafikens centralpunkter.
Befolkningen tillhör tre skilda tyska
stammar, schwaber, franker och bayrare, var och
en inom sin huvuddel av landet: Schwaben,
Franken, Bayern, och denna gamla
uppdelning är alltjämt bevarad i B:s
administrativa indelning. B. är indelat i 8
rege-ringsområden: Oberbayern, N i e d e
r-b ay e r n, Rhe i n pf al z, Oberpfalz,
Ober franken, Mittelfranken,
Un-t e r f r a nke n, Schwaben, vartill
kommer det 1919 införlivade K o b u r g. Av
dessa har Rheinpfalz västfrankisk, Oberpfalz
bayersk befolkning. Till religionen är
befolkningen övervägande (omkr. 70 %) katolsk;
protestanter voro 1910 2,014,876. Därtill
kom-mo 55,394 judar.
Undervisning. Folkundervisningen i B. (se
härom Tyskland) står högt, och för den
högre bildningen finnas talrika
bildningsanstalter. B. äger tre universitet: München,
Würzburg och Erlangen, en teknisk högskola
i München m. m. Där märkas även
konstakademien och vetenskapsakademien. A. B—n.
Författning och förvaltning. Enligt
författningen av 14 aug. 1919 är B. i likhet med
övriga tyska stater en demokratisk republik.
Verkställande myndigheten utövas av en
regering (Gesamtministerium), bestående av en
ministerpresident och ett antal
departementschefer (sedan febr. 1924 fem till antalet).
Ministerpresidenten utses av representationen,
varvid för valet erfordras majoritet av
representationens totala medlemsantal; han utser
övriga ministrar med representationens
samtycke. Den lagstiftande makten utövas främst
av en representation, lantdagen, bestående
av en kammare, vald för fyra år genom
allmänna och direkta proportionella val (1
deputerad för varje 40,000-tal väljare). Valrätt
har varje myndig bayersk medborgare,
valbarhet inträder vid 25 års ålder. Lantdagen
sammanträder varje år och kan dessemellan
sammankallas på beslut av presidiet eller
regeringen eller då 50 folkrepresentanter eller %
av de röstberättigade medborgarna så begära.
Upplösning av lantdagen skall ske, om en
femtedel av de röstberättigade medborgarna
så begär och valmännen vid allmän
folkomröstning med viss kvalificerad majoritet —
minst hälften av de röstberättigade måste
deltaga i omröstningen, och % av de avgivna
rösterna måste vara för upplösning — så
besluta. I B. liksom i flera andra tyska stater
är folkomröstning införd såväl i form av
referendum som folkinitiativ. Referendum kan
med vissa undantag äga rum beträffande av
lantdagen antagna lagar, såvida antingen
regeringen så beslutar eller, då det gäller
för-fattningsfrågor, en femtedel av väljarna, eller,
då det gäller andra lagfrågor, en tiondel av
väljarna så begär. Initiativomröstningar kun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
