Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beijer, Gottfried - Beijer, Johan von - Beijer, Johan Gustav von - Beijeren, Abraham van - Beijerinck, Martinus Willem - Beilstein, Friedrich Konrad - Beira
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1121
Beijer, J. von—Beira
1122
England 1893 förbjöd importen av utländska
kreatur, måste linjen nedläggas. Jämte Carl
Herslow tog han
initiativ till den s. k.
Billesholmsbanan
(öppnad 1886), som gav
Malmö bekväm
förbindelse med
Göteborg. För flera andra
järnvägs- oeh
fartygs-förbindelser var B.
verksam, såsom Malmö
—Simrishamns och
Malmö—kontinentens
järnvägar,
ångfärjeför-bindelsen med
Köpenhamn m. fl. För Malmö
hamns utveckling arbetade han energiskt och
framsynt. En mycket stor del av det
utvecklingsarbete, som under de sista tjugu åren på
1800-talet helt omdanade Malmö, utgick från
B:s initiativ. B. var led. av Andra kammaren
1882—84.
Beijer, Johan von, postchef (1606—69),
hette före adlandet 1654 B e i e r. Född i
Berlin, kom B. 1632 el. 1633 genom anställning
i Axel Oxenstiernas kansli i svensk tjänst och
blev 1637 sekreterare i Kommerskollegium.
Fr. o. m. 1643 var han tillika förordnad till
»postmästare här i rijket, storfurstendömet
och rijket underliggiande provincier»; 1654—
55 och 1658—61 stod han emellertid under en
generalrikspostmästare (Vilhelm Taube), som
erhållit postverket i förläning. 1663—68
innehade B., vilken visat sig som en duglig
organisatör och infört flera förbättringar,
postväsendet i Sverige och Finland på arrende.
Han hade då titeln postdirektör och bibehöll
denna syssla till sin död. B. var även Sveriges
förste ordinarie tidningsredaktör. Enligt
instruktionen ålåg det honom nämligen som
postmästare att såväl genom postförvaltarna
som genom korrespondenter i utlandet
införskaffa underrättelser av vikt och sammanföra
dessa i en tidning. Härigenom uppstod 1645
Sveriges äldsta tidning, »Ordinari Post
Tijden-der» (se Post- och Inrikes
tidning-a r). Litt.: »Minnesskrift vid invigningen af
nya posthuset» (1903); T. Holm, »Sveriges
allmänna postväsen», II—III (1907—09).
Beijer, Johan Gustav von,
postdirektör och vitter författare (1646—1705), son till
Johan v. B. övertog vid faderns död 1669
förvaltningen av svenska postväsendet och var
1673—97 postdirektör, dock med sin
verksamhet mestadels inskränkt till förvaltningen av
Stockholms postkontor. B. förvärvade även
ett namn som poetisk författare genom smärre
dikter. Ett tjugutal har bevarats: oden,
satirer, sonetter o. s. v. De äro utgivna i del 9
av P. Hansellis »Samlade vitterhetsarbeten af
svenska författare» (1869). Han behandlar
tidens vanliga motiv i moraliserande
reflexionsdikt och klagande eller munter erotisk
diktning. B:s litteraturhistoriska betydelse består
i att han var en bland de första svenskar,
som påverkats av fransk-klassisk diktning.
BéVjeren, Abraham van, holländsk målare
(f. 1620 el. 21, daterade arbeten från åren 1653
—73, levde ännu 1674). Han målade
huvudsakligen stilleben, såsom frukoststycken och
blomstermålningar, med bred och säker
penselfö-ring och djup, harmonisk färg, men i synnerhet
döda fiskar, vilkas slemmiga kroppar icke av
någon målare återgivits med större realism.
Även förträffliga marinmålningar av hans
hand ha bevarats. Som stillebenmålare är
han en av Hollands främsta. Han var
emellertid föga uppskattad av sin samtid och levde
under svåra ekonomiska förhållanden, vilka
säkerligen voro orsaken till hans täta ombyten
av vistelseort; så verkade han i Leiden, Delft,
Haag, Amsterdam och Alkmaar. Målningar av
honom finnas i Nationalmuseum och i
Stockholms högskolas samling. H. W—n.
Beijerinck, Martinus Willem, holl.
bakteriolog (f. 1851), f. d. prof, vid tekniska
högskolan i Delft. B:s talrika vetenskapliga
arbeten äro till största delen publicerade i
nederländska vet.-akad:s handlingar samt i
tidskr. Folia
microbio-logica. B. har gjort
många viktiga
upptäckter och
grundläggande undersökningar
inom bakteriologien;
särskilt må nämnas de
s. k.
andningsfigurer-na hos bakterier,
sulfatreduktionen i
vattensamlingar, studier
över
mjölksyrebakte-rierna, som han
uppdelat i laktokocker
och laktobaciller, samt
över ättiksyrebakterier och urinämnes jäsande
bakterier. B. har först renodlat
baljväxtbak-terien (Bacterium radicicola) och den fritt
levande, aeroba, kvävesamlande bakterien
Azoto-bacter chroococcum (se Azotobacter). Även
jästsvamparna ha varit föremål för hans
forskningar (Schizosaccharomyces octosporus är
upptäckt av honom). — B. är en av de mest
geniala forskarna på det bakteriologiska området
och har genom sina arbeten väsentligt främjat
denna vetenskaps utveckling. Chr. B-l.
Beilstein [båiffjtäin], Friedrich
Konrad, rysk kemist (1838—1906). B. är mest
känd som förste utgivare av en ytterst
värdefull handbok i organisk kemi. I denna bok,
som ständigt genom nya upplagor och
supplementband hålles i nivå med kemiens senaste
framsteg, finnas alla viktigare
organiskt-ke-miska uppgifter jämte litteraturanvisningar
överskådligt samlade. I. B.
Beira [be’irø]. 1. Provins i n. ö. Portugal,
från Atlanten till spanska gränsen med Douro
till gräns i n. och Tejo i s. ö.; omfattar
distrikten Aveiro, Castelo Branco, Coimbra, Guarda
och Viseu; 23,854 kvkm, 1,619,791 inv. (1920).
II. 36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
