- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 2. Arckenholtz - Bergkalk /
1317-1318

(1923) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berg - Berg (tingslag) - Berg (socken i Jämtland) - Berg (socken i Småland) - Berg (socken i Västergötland) - Berg (socken i Västmanland) - Berg (herrgård) - Berg (hertigdöme i Tyskland)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1317

Berg

1318

äro bildade därigenom, att veckade bergskedjor
genom förkastningar skurits sönder i mindre
partier, vilka förskjutits i förhållande till
varandra. Här kvarstå kärnzonerna av de gamla
veckade bergskedjorna som ett slags r e s
t-berg (ty. Rumpfgebirge). — Veckberg
äro av de bergbildande krafterna genom tryck
i horisontal riktning uppresta bergskedjor, som
i regel bilda flera med varandra nästan
parallella, bågformigt böjda stråk. Veckbergen
bilda sammanhängande system, som ofta sträcka
sig över stora delar av jordklotet. —
Vulkanberg äro uppbyggda genom vulkanisk
verksamhet, och särskilt äro de framträdande
i sådana fall, då av denna såväl den
explosiva som den effusiva sidan kommit till
uttryck (blandade vulkaner; se V u 1 k a n).
Vulkanerna äro bundna vid svaghetszoner i
jordskorpan och förekomma därför ofta i grupper
eller kedjor. Vulkanisk verksamhet är ofta
förbunden med bergskedjeveckningen, så att
stundom i veckbergen ingå eruptiva massor.
— ■ Se bilderna på hithörande plansch.

I utformningen av b. deltaga, som ovan
omtalats, även de nedbrytande krafterna, och
särskilt spela här den selektiva förvittringen
och erosionen en betydande roll, i det att
bergarter av mjuk och lös beskaffenhet,
liksom sådana, som genom förklyftning blivit
genomdragna med sprickor, lättast falla offer
för desamma. Endast sällan kan man
emellertid säga, att b. verkligen bildas genom
erosionen, men i vissa fall kan dock genom
för-vittring längs en sprickzon eller annan
svaghetszon ett bergparti skäras ut från en platå.
Exempel på bergbildning, där de nedbrytande
krafterna spelat stor roll för bergens
utformning, erbjuda t. ex. västgötabergen. Genom
de skyddande diabastäckena ha b:s kärnor
bevarats från erosionen, som angripit dem runt
om (cirkumdenudationsberg). K. A. G.

Berg, tingslag i s. Jämtland kring
sydligaste Storsjön och övre Ljungan,
Jämtlands län; 2,303,5 kvkm, 7,212 inv. (1924).
Går i v. utmed Härjedalsgränsen upp på
Klövsjöfjällen (inom B. 952 m ö. h.) och
upptages till större delen av berg och skog.
Ljungan genomflyter tingslaget i tvära
bukter från n. v. till s. ö. och vidgar sig
till ett flertal långsmala sjöar: Flåsjön
(465 m ö. h.) längst i n. v., därefter
Fotingen, Lännässjön med Klövsjön, Hålen,
Äldern, Nästelsjön, Rätansjön och
Handsjön (288 m) intill Medelpadsgränsen. Hoan
med Vitalmen i s. avflyter till Ljusnan.
I n. ö. sjön Näckten. På en halvö i
Bergsviken av Storsjön Hoverberget (547 m).
Socknarna äro Berg, Åsarne,
Klövsjö, R ä t a n. Största bygden är i Berg
vid Storsjön. Inlandsbanan inkommer i
tingslaget från Hede. 3,570 har åker,
182,296 har skogs- och hagmark. Ingår i
Härjedalens domsaga, Jämtlands södra
fögderi och Jämtlands län.

Berg, socken i s. Jämtland vid s. ändan

av Bergsviken, Storsjön; Bergs tingslag; 805,8
kvkm, 3,410 inv. (1924). Jordbruket, särskilt
kring Storsjön, ganska betydande. Vid
Bergsvikens s. ända finnes en större grotta,
Hover-bergsgrottan. 2,036 har åker, 72,066 har
skogs-och hagmark. Bildar med Åsarne ett pastorat
i Härnösands stift, Härjedalens kontrakt.

Berg, socken i mellersta Småland, n. om
Helgasjön; Norrvidinge härad, Kronobergs län;
80,35 kvkm, 1,105 inv. (1924). Terrängen
kuperad med höjder upp till 283 m. Flera sjöar,
som avrinna till Helgasjön. 1,063 har åker,
4,927 har skogs- och hagmark. Ingår i B:s
och Ormesberga pastorat i Norrvidinge
kontrakt, Växjö stift.

Berg, socken i n. Västergötland på n.
sluttningen av Billingen; Vadsbo härad,
Skaraborgs län; 42,72 kvkm, 1,075 inv. (1924). 1,505
har åker, 1,330 har skogs- och hagmark.
Bildar med Lerdala, Timmersdala och Böja ett
pastorat i Skara stift, Billings kontrakt.

Berg, socken i s. Västmanland, strax v. om
Kolbäcksån, Snevringe härad, Västmanlands
län; 57,6 kvkm, 925 inv. (1924). Ligger på
gränsen mellan skogs- och slättbygden. I
socknen Åsby, tillhörigt Hallstahammars a.-b., och
Skansens natursköna station vid Strömsholms
kanal. 1,635 har åker, 3,471 har skogs- och
hagmark. Pastorat i Västerås stift,
Munktorps kontrakt.

Berg, herrgård i s. Dalsland, Holms socken,
Älvsborgs län; 320 har, därav 236 har åker.
Tax.-värde 198,000 kr. (1922). Gården
tillhörde under 1400—1600-talet släkten Stake,
senare släkterna Reuter och Svinhufvud m. fl.
samt från 1820 konung Karl XIV Johan.
Ägare till B. är sedan 1907 landshövding A.
von Sneidern.

Berg [bärk], förr självständigt hertigdöme
i Tyskland, nu en del av preussiska
Rhenpro-vinsen och fördelat på regeringsområdena

Bergs te

Skala l:lnriH.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat May 10 00:01:01 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdb/0821.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free