Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergborrning - Bergbotten - Berge, Abraham Theodor - Berge, Rikard - Bergedorf - Bergelin, Johan Theodor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1339
Bergbotten—Bergelin, J. Th.
1340
tjänst som borrsläggan vid borrning för hand,
kallas även hammarborrmaskiner.
Sistnämnda maskiner föredragas numera
allmänt framför de äldre stötborrmaskinerna
med fast borr, bl. a. på grund av bättre
tillgodogörande av den komprimerade luftens
effekt samt större lätthanterlighet. Vid
borrningen fästes maskinen vid en pelare eller ett
trefotsstativ. Hammarborrmaskinen kan även
föras för hand och sålunda användas som
handborrmaskin, eller ock kan bakre ändan
av maskinen stödjas mot berget eller mot
någon annan fast punkt. Då en maskin är
uppmonterad, matas den fram, allteftersom
borrhålet fördjupas, antingen för hand eller
automatiskt. — Elektriska el. e 1 e k t r
o-pneumatiska borrmaskiner ha
provats och tidtals använts men torde, framför
allt på grund av maskinernas mindre
hållbarhet, nu vara övergivna.
Den maskinella anordningen för
stötborr-ning med stänger eller lina utgöres av en
haspel samt en vipparm, med tillhjälp av
vilken borrmejseln, fäst vid nedre ändan av
stångborren eller linan, omväxlande lyftes upp
och åter får nedfalla. Haspeln, som användes
vid upp- och nedhissning av stänger, lina och
borrmejsel, drives liksom vipparmen av en
motor av ett eller annat slag. För
diamantborrning användes en vridborrmaskin,
bestående av ett stativ med hållare för den
rör-formiga borren, vilken med användande av
motor samt passande transmissioner och
kugg-hjulsutväxlingar gives en hastigt roterande
rörelse, varvid den i borrörets nedre ända fästade
borrkronan med sina diamanter utför det
egentliga borrarbetet. Till maskinen hör en
tryckpump för att ur borrhålet bortspola det
vid borrningen bildade borrslammet. E. S. B.
Bergbotten, horisontellt bergparti, i stort
sett bestående av kvarlämnat berg i gruva,
som dels användes till arbetsplan för utfrakt
av malm till uppfordringsschaktet, dels tjänar
till stöd för gruvans väggar.
Berge [-ge], Abraham Theodor, norsk
politiker (f. 1851). Blev 1867 folkskollärare
och 1904 länsman; tillhörde stortinget 1892
—94 och 1898—1912.
Han intog tidigt en
framskjuten ställning
inom stortingets
vänster och blev
småningom en av dess ledande
män. 1906 övergick
han från vänstern till
det frisinnade
samlingspartiet men
utgick ur dess
stor-tingsgrupp mars 1912
efter ministären W.
Konows fall. B. blev
nov. 1906 finansminister i Michelsens
ministär och utbytte okt. 1907 denna portfölj
mot kyrko- och undervisningsministerns i
ministären Lövland, med vilken han avgick mars
1908. Han blev då amtman i Jarlsbergs och
Larviks amt (1919 fylkesman i Vestfold fylke).
Han var dessemellan febr. 1910—febr. 1912
finansminister i W. Konows ministär, ingick
mars 1923 i ministären Halvorsen som
finansminister och blev i maj s. å. efter Halvorsens
död statsminister, varvid han bibehöll sitt
departement. B:s ministär avgick 25/7 1924,
sedan stortinget förkastat propositionen om
förbudets upphävande.
Berge [-ge], Rikard, norsk förf. (f. 1881),
museikonservator i Skien. Har gjort betydande
samlingar av norsk allmogetraditions-,
konst-och släkthistoria samt utgivit »Storegut»,
»Myllargutten», »Norskt bondeliv», »Norske
folkeeventyr» m. m.
Paviljong för den stora ref raktorn vid observatoriet i
Bergedorf.
Bergedorf [-ge-], Landherrschaft inom
re-publ. Hamburg, mellan Elbe och Bille; 85
kvkm, 25,000 inv. Omfattar, förutom staden
B., Vierlande (de fyra socknarna Kirchwerder,
Neuengamm, Altengamm och Curslack
ävensom byn Geesthacht), Hamburgs frukt- och
grönsaksträdgård, ett bördigt polderland med
från holländska kolonister härstammande
strävsam befolkning, som ännu bevarar
gammaldags seder och klädedräkt. B. förvaltades
1420—1868 av Lybeck och Hamburg
gemensamt och avträddes sistn. år till Hamburg. —•
Staden B., vid Bille, hade 16,731 inv. 1919.
Där ligger Hamburgs astronomiska
observato-rium, Hamburger Sternwarte in B., byggt
1906—12, ett av de modernaste och bäst
utrustade astronomiska observatorierna i Europa.
Varje instrument är uppställt inom en särskild
byggnad (paviljongsystem) och helt skilt från
personalens bostäder och andra lokaler, som
vintertiden uppvärmas. Det äldre
observatoriet (Hamburger Sternwarte), grundlagt
1825, låg i själva Hamburg. O. Sjn; S. A-f.
Bergelin, Johan Theodor, agronom (1822
—64), son till P. J. B. Var E. Nonnens
lärjunge på Degeberg och hade sedan eget
lantbruk först i Östergötland och senare i
Stockholms län. Sekreterare i detta läns
hushållningssällskap 1858—64, var han en av det
svenska lantbrukets ledande män. Han utgav
Tidskrift för svenska landtbruket och dess bi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
