Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergens museum - Bergens nationella scen - Bergens stift - Bergenstjerna, Johan Olofsson - Bergenstråhle, Claes Gabriel - Bergenstråhle, Johan - Berger, Alfred von och Stella Hohenfels - Berger, Anders Alexander - Berger, Charlotta, f. Cronhjelm - Berger, Henning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1347
Bergens nationella scen—Berger, H.
1348
der 1,500,000 kr. samt en särskild
universi-tetsfond på 300,000 kr. Dessutom uppbär
museet bidrag från stat och kommun. Biblioteket
omfattar omkr. 150,000 bd. Dess viktigaste
publikationer äro »Bergens museums aarbok»
och dess »Skrifter»; även en del andra
vetenskapliga verk ha utgivits (G. O. Sars, »An
ac-count of the Crustacea of Norway», m. fl.).
Nybyggnad för den historisk-antikvariska
avdelningen är under uppförande. Redan nu ges vid
museet undervisning, vid sidan av
universitetets i Kristiania, i zoologi, botanik och
geologi. På havsforskningens område är Bergens
museum ett internationellt centrum.
Bergens nationella scen upprättades 1850
och har under flera perioder haft stor
betydelse för det norska teaterlivet. Henrik Ibsen
var 1851—56 scenisk ledare där och
efterföljdes 1857—59 av Björnstjerne Björnson. På
grund av ekonomiska svårigheter var
verksamheten nedlagd 1863—76. Ledare ha sedan
varit bl. a. Gunnar Heiberg (1884—88) och
från 1909 Ludv. Bergh. 1909 invigdes en ny
teaterbyggnad (se bild å pl. vid art. Bergen).
Bergens stift, se Björgvin b i s p
e-d ö m m e.
Bergenstjerna, Johan Olofsson,
amiral (1618—76); hette, innan han en månad
före sin död adlades, Berg och var
borgar-son från Norrtälje. B. började sin bana vid
flottan som bösseskytt 1640, besökte som
båtsman i holländsk tjänst 1646—51 Java,
Siam och Japan och utmärkte sig genom
överdådig tapperhet som fartygsbefälhavare
under Karl X Gustavs danska krig 1657—60.
Han blev major vid amiralitetet 1665,
amirallöjtnant 1671 och amiral 1676. I 1675 års
sjökrig var han G. O. Stenbocks närmaste
man på amiralsskeppet »Kronan», och 1676,
då han förde flottans fjärde eskader, avled
han ombord, kort efter det eskadern löpt ut.
I personalierna över B. (av A. Alcinius, 1678)
återges intressanta utdrag ur hans dagbok
under resan till Östasien. V. S-g.
Bergenstråhle, Claes Gabriel, friherre,
landshövding (1787—1864), bror till J. B.
Deltog som ung officer i landstigningarna i
Finland 1808 samt i fälttågen i Tyskland
1813 och i Norge 1814, blev kapten i
Generalstaben 1816, avancerade där till överste
1828 och var 1835—55 landshövding i
Jönköpings län. Vid avskedstagandet erhöll han
friherrlig värdighet. B. var en av Sveriges
dugligaste landshövdingar under 1800-talet,
verkade nitiskt för jordbrukets höjande inom
länet, åvägabragte där 1837 en allmän
brand-stodsförening, som blev föredöme för liknande
inom flertalet andra län, samt tog väsentlig
del i upprättandet av städernas
lösöreförsäkringsbolag. Kraftigt ivrade han för
nykterhet inom länet och sökte vid 1840 års riksdag
förgäves få till stånd beslut om allmänt
förbud mot försäljning och utdelning av
spritdrycker vid gästgiverierna. Däremot
genomförde han i sitt län 1836 förbud för källare,
värdshus och näringsställen att sälja
brännvin annat än vid måltider och för
gäst-giverier att lämna brännvin till andra än
resande.
Bergenstråhle, Johan, militär (1756—
1840), bror till C. G. B. Vann under ryska
kriget 1788 överstelöjtnants grad till lön för
sin tapperhet i striden vid Summa (18 juli)
och blev 1805 överste för Västerbottens
regemente. 3 juni 1808 företog han med 1,000
man en misslyckad landstigningsexpedition
till Vasa, blev där innesluten av
överlägsna ryska trupper under Rajevskij samt
måste 25 juni kapitulera. I dec. 1809 kom
han hem ur fångenskapen och tog 1811
avsked med generalmajors titel. Litt.:
Generalstabens arbete »Sveriges krig åren 1808 och
1809», 3, 4 och 6 (1902—15); C. G. A.
Bergenstråhle, »Kungl. Västerbottens regementes
krigshistoria» (1917).
Berger, Alfred von, frih., österrik,
dramaturg (1853—1912). Var 1887—90 artistisk
sekreterare vid Burgteatern i Wien, blev 1894
e. o. professor i estetik vid Wiens universitet
och mottog 1899 befattningen som direktör
för det nyupprättade »Deutsches
Schauspiel-haus» i Hamburg. Där vann han stort
anseende genom sina iscensättningar av tyska
klassiska dramer. 1910 blev han Paul
Schlen-thers efterträdare som Burgteaterns direktör.
Utgav bl. a. »Dramaturgische Vorträge»
(1890), »Studien und Kritiken» (2:a uppl.
1900) och memoarverket »Im Vaterhaus.
Ju-genderinnerungen» (1901). — B:s hustru,
Stella Hohenfels (1857—1920), gift
1889, var en uppburen skådespelerska vid
Burgteatern.
Berger, Anders Alexander,
bruksid-kare (1815—71). Född i Råda socken i
Värmland, 1839 fil. dr, varefter han ägnade sig åt
skötseln av fäderneegendomen Håkanbol på
gränsen till Närke. Han tillhörde vid
riksdagarna 1850—66 borgarståndet, där han var
»en typisk representant för den mera
moderata borgar- och brukspatronsliberalismen».
1867—69 led. av Andra, 1870—71 av Första
kammaren.
Berger, Charlotta, f. Cronhjelm,
förf:na (1784—1852). Mest känd bland hennes
dikter är »Ett kors på Idas graf». Bland
hennes prosaverk må nämnas »Trollgrottan i San
Miniatos dal» (1816).
Jfr B. Schöldström, »I
tittskåpet» (1891).
Berger, Henning,
författare (1872—
1924). Vistades åren
1892—99 i Förenta
staterna och var från
1909 till sin död
bosatt i Köpenhamn.
Hans första bok, »Där
ute» (1901), en
samling skisser från
Amerika, väckte uppseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
